Från sötlakrits till en hög med gödsel

Gomorron folket! Just nu verkar det vara en liten paus i samtalen från amerikaner med Texasdialekt och låsta konton, så då får det bli ett aningen senkommet inlägg. Jag har mer eller mindre bakat non-stop den här veckan jag varit ledig, för och få ett hyfsat antal godsaker att sälja på marknaden på onsdag. Många gånger har jag funderat över om det är värt det – speciellt när jag får en räkning på 2500 från Vadstena kommun för det här årets kontrollavgift, när jag betalade förra årets kontrollavgift på samma summa för typ två veckor sen. Och så behöver jag köpa ett popup-tält så vi har tak över huvudet på marknaderna. Där är min lilla företagskassa barskrapad, så jag måste liksom sälja slut. No pressure!

Men ja, jag får se det här som ett nytt äventyr i detta företagande. Både marknaderna, och att börja bygga upp en ekonomi utan att den får åka snålskjuts på summan från en stor order eller egna pengar precis i början.

Mitt i marknadspreppet hade jag en beställning från en ny kollega också på lite godsaker. Fudge med sötlakrits (!), små citronmarängpajer, och så brigadeiros – som jag tror kan bli en hit i sortimentet. Jag ska bara fixa en vegansk version också som är ekonomiskt försvarbar.

När det blev påsk där på skärtorsdagen fick jag lite respit från allt bakande, och var ute och njöt av det otroligt fina och varma (men lite oroväckande) vädret.

Vi fick nämligen förnämt besök av Eva och Peter, och drog igång grillen för första gången i år. Samt poppade sista flaskan bubbel jag fick i avskedspresent från DXC.

Jag har flyttat på fåglarnas utfodring så den är bredvid en av syrenbuskarna istället, och har på det viset lyckats attrahera typ tre gånger så många fåglar nu när de kan vila av sig matkoman där inne. De är fortfarande lite blyga om jag är ute, men nu kommer de och sätter sig i busken när jag fyller på deras mat. Kommer närmare Disneyprinsess-målet var dag!

Vi åt sjömansbiff och svingoda potatisklyftor.

Och både Eva och Peter var påskigt färgglada <3

Det blev en himla massa diskussioner om allt mellan himmel och jord, och jag blev så himla trött efter några glas vin att jag fick hinka i mig flera koppar kaffe i rask takt för och kunna hänga med. Sömmen har ju varit lite si och så när kola ska kokas om nätterna liksom. Vilken tur att vi kommer ses om några dagar igen när vi drar till Dublin, och jag är aningens piggare och peppad till max!

Och titta här – i lördags rök våra två björkar vid infarten! Det var tydligen välbehövligt, de mådde inte så bra de här stackars träden. Nu är det mycket luftigare, fågelbajset förhoppningsvis mindre i kvantitet, och när vi fräst bort stubbarna finns det mycket mer plats för bilarna.

Jag bakade ännu mer, och var väldigt nöjd med de här cakepop-glassarna. Vi får se om de går hem på marknaderna.

Och medans vi röjde undan björkris och trädbitar, kom bonden förbi och frågade om jag ville ha lite prima kogödsel till mina odlingar – hurraaaaa! Fick den här präktiga högen för en femtiolapp, aldrig känt mig så rik över en hög med skit, haha! Han lovade även att låna ut sin flis till oss när vi är tillbaka från Dublin, så vi kan flisa allt ris och använda till täckodling. Har på känn att det kan komma och behövas den här sommaren med.

Och apropå skit, så fick vi även panikringa en rörmokare för första gången i torsdags, eftersom vattnet plötsligt slutade rinna undan och det luktade urk i badrummet. Han kom och gojsade runt med en renspinne, konstaterade att vi hade typ en meter lång orm av…ja…i avloppsröret som han fick peta loss, då flödade vattnet igen. Tur att de ska komma och tömma nu någon gång i maj. Och vi bockar alla möjliga förstagångsgrejer som husägare. Rörmokaren kommer få komma ut igen till oss så snart ekonomin tillåter, för och ge oss en översyn över alla avlopp och undersöka varför det inte kommer ens en luftpust ur utomhuskranen. Suck.

Mycket skitsnack här nu, höhö… men ja, så har det sett ut de här veckorna. Nu ska jag börja dricka lite kaffe så jag fixar de sista timmarna, åka hem och sova, och fortsätta koka kolor och gjuta praliner som om det inte fanns någon morgondag.