En snabbis

Mellan klockan tre och halv sex, sex-tiden, då är det som finast ute nu ett litet tag så länge man har solen framme. 

22709693_10212179949028528_1742943486_n.jpg

Det går ruskigt fort, detta fina oktober-lövande. För två veckor sen låg det knappt något på marken och alla träd var fortfarande yviga och täta i kronorna.

22712960_10212179948788522_702724474_o.jpg
22766464_10212179948668519_392563238_o.jpg
22768064_10212179949308535_1322935653_o.jpg

Idag fick jag celebert sällskap i svampkorgen. En stolt fjällskivling som i ensamt majestät härskade över en stor stenbumling mitt ute i vildsvinsriket. 

Den färgglada göken är en sillkremla, som jag äntligen börjat lära mig och känna igen. Det fanns mängder med röda kremlor i augusti när mitt intresse vaknade, men då var jag ännu för okunnig och för feg för att våga ge mig på och avgöra dessa skogens pastellkarameller med smaksinnet också. 

Nu har även frostvaxing börjat titta fram, som jag ska provsteka några exemplar av och se om det är värt att leta efter för och förlänga säsongen lite.

22773242_10212179948988527_342090343_n.jpg
22712897_10212179949268534_1286096989_o.jpg

Efter det - vin och Westworld med älskling och pälskling i soffan fram till klockan nio då vi ger oss ut på jakt efter korv med mos - #wildkids

Ha en awesome lördagkväll där ute gott folk!

Ett år, flera räkor

Har ju helt glömt och smyga in ett inlägg om att vi faktiskt firade ettårsdag för ett litet tag sen. Ja, ett helt år faktiskt - det gick galet fort. Jag var så mån om att sopa rent framför min egen dörr där mitt i all ångest och sorg och när det väl var gjort och jag kunde tillåta mig själv att känna in vad jag ville göra med livet... då bara blev det så. Inte vad jag hade planerat, men det är ju inte alltid utav ondo att det blir så uppenbarligen <3

Det är fortfarande svårt för mig att skriva om detta eftersom det här, vid den här tidpunkten förra året, är så starkt förknippat med den enorma skuld och samtidigt enorma lättnad som jag försökte förstå mig på och reda ut, och acceptera att jag faktiskt tagit steget att lämna mitt förhållande. Och mitt i allting händer det här med Marcus och ja, det var fan inte lätt. Samtidigt som det var helt fantastiskt. I ett enda virr-varr. Nu ett år senare känns allting så självklart, och det förbluffar mig att tänka att det bara var ett år sedan jag var på väg nån helt annanstans och det bara försvann. Alla dessa år, nu bara ett minne med viss eftersmak.

Skuldkänslorna finns fortfarande där emellanåt. Hur det måste ha sett ut, och vad folk har trott. Men så inser jag också att det inte spelar någon roll. Det är inget som är en del av mig nu och jag kan inte göra det ogjort, vill inte göra det heller.

Så. Ett år. 

Jag fick min ettårspresent lite tidigt eftersom jag behövde den rätt omgående - nämligen en svamptork, haha!

P1010041.jpg

Sen när jag kom hem efter jobbet så väntade detta på mig i hallen - vackra höstblommor och en chipsbukett (såklart!) och som en bonus en tidning med glutenfria recept eftersom jag hade tänkt minimera gluten i min kost också. Mycket omtänksamt och lyhört!

P1010044.jpg

Sen var det bara och kasta sig in i duschen och svira om som gällde, eftersom vi hade bokat skadjursbuffé - och herregud så mycket gott det fanns. Tur att det var i princip fullt där inne på Levins (jajamen, passande restaurangnamn) med folk som var där i samma syfte så man slapp skämmas för sin tredje överfyllda tallrik.  

P1010043-2.jpg

Av mig fick Marcus personligt graverade manschettknappar med en flört åt både World of Warcraft och Warhammer-referenser i romantikens tecken. Från en nörd till en annan. 

P1010046.jpg

Inledde med bubbel såklart och en flaska fräscht, gott vin. Lyxigt!

P1010047.jpg
P1010052.jpg

Gjorde en ansats att verkligen försöka smaka på allt, alla olika musslor och röror... och en halv krabba!

P1010062.jpg

Bra posermaterial med vinglas och havdan krabba.

P1010063.jpg

Men hur äter man en sån här tingest?

P1010066.jpg

Mja, ingen höjdare... hårigt. Försökte anlägga en skeptisk min, Marcus sa att jag snarare såg rädd ut.

P1010055.jpg

Men ja, resten var som sagt urgott och vi vaggade hem proppmätta och belåtna efter Marcus typ fjärde tallrik som bara bestod av räkor och aioli till slut. Och så var denna årsdag till ända - nu blir det spännande att se vad det kommande året har att erbjuda!

Ett loppisland, Håleberget i höstskrud och lite svamptips

Jag och pappa bestämde att vi skulle slå ihop våra familjer och gå promenad denna söndag. Beroende på väder skulle vi antingen gå i Håleberget eller Kalle Ringel. Väderleksrapporten utlovade regn och tunga moln. Vi gick ut till skinande sol och blå himmel. Håleberget it is!

P1010270.jpg
P1010271.jpg

Men innan vi åkte dit så passerade vi loppisladan som ligger strax innan, som jag faktiskt aldrig besökt - Heidi föreslog en titt och jag gjorde skarp högersväng.

P1010272.jpg

Och vilket ställe det här var - som en slags skruvad nöjespark med loppistema. Grejer överallt och av någon anledning en hel hop med tomtar åt alla håll och kanter.

P1010273.jpg
P1010274.jpg

En gigantisk sådan stod precis vid uppfarten och pappa, som redan är dödligt trött på allt var tomtar heter (och har väl varit det de senaste 20 åren) blev såklart ivrigt uppmanad av Heidi att posera med den. "STRYP DEN, vi tar ett kort när du STRYPER den!"

Fullkomligt normalt. Som tur var (?) nådde han inte upp.

P1010275.jpg
P1010276.jpg

Mycket roligt porslin och väldigt random grejer i små uthus och delar av ladan.

P1010277.jpg

De här vart jag faktiskt väldigt förtjust i, men hade inga kontanter med mig. Lika så bra kanske. Meeeen julklappstips?

P1010278.jpg

Vi hittade även en förbluffande mängd vägghorn i varje vrå med. 

P1010279.jpg

En hästsko som gjutits in i betongen. Betyder det något måntro?

P1010280.jpg

Det fanns en liten anteckningsbok där man kunde skriva upp om det var något speciellt man ville ha men inte hittade här, så kunde innehavaren försöka leta efter det. Smart!

Gamla läkarinstrument, dock..?

P1010281.jpg
P1010282.jpg

Efter ladan fortsatte vi till boningshuset och ytterligare en tillbyggnad full av grejer. Så många Helan & Halvan här att de tillsammans kan utgöra typ fyra Hela.

P1010283.jpg
P1010284.jpg

Inte en susning om vad detta är - något att punktskrubba ryggen på andra med?

P1010285.jpg

Utanför fanns en skylt som sa något i stil med "ta och fyll en korg med grejer, pruta en gång och få ett bra pris för allt". Nog är man skillad om man kan fylla en simpel korg med sådana här ting. 

P1010286.jpg

Så himla fascinerande - jag har alltid trott att det bor en hel familj här, men det är alltså en enda snubbe och ett gäng höns och hundar, och han bodde dessutom i en stuga bakom det här huset. Hela huset är således OCKSÅ fullt av grejer, och dessutom inrett med några hela rum där allt är till salu. 

P1010287.jpg

En lite mer erotisk trädgårdsstaty än vad man är van vid.

P1010289.jpg

Födde upp schäfrar gjorde han med - som mest hade han 14 på en och samma gång. Det här är Kingen, avelshannen och urmysig <3

P1010290.jpg

Samt avelstiken som jag tror detta var, och en ett-årig dotter. Superfina och sociala.

Här frågar han mig också om jag har hund, och när jag svarar jakande så berättar han att han sett mig åka förbi flera gånger under de år jag promenerat här och känner igen vovvarna med. Detta för att han när han har tråkigt spanar på förbipasserande med kikare, haha! Vetifan om det är creepy eller ej men jag fick iallafall beröm för mina bra bergspromenadkläder...

P1010291.jpg

En svamptavla - såklart! Jag vågade inte fråga Marcus om jag kunde köpa den, det kanske är det sista strået som gör att han tycker min gulliga hobbyacceleration går från rolig till skvatt galen. Den var lite fläckig ändå - men någon annan kanske..?

P1010292.jpg

Lite egenhantverk också!

Tyvärr tog jag inte kort på sovrummet han inrett och som hade vackra blåvita urnor för flera tusen styck och en antik säng för säkert fem ggr så mycket... riktigt häftigt, han åkte runt på auktioner hela tiden typ. Jag får åka tillbaka hit i vår sen med en något fylligare plånbok. Fick äpplen på vägen ut iallafall så helt tomhänt blev jag inte. 

P1010294.jpg

Sen var det äntligen dags för Håleberget!

P1010299.jpg

Dessa parhästar i täten, som alltid.

P1010302.jpg

Utsikten här gör en aldrig besviken, speciellt inte i hösttider när allting glöder.

P1010305.jpg
P1010301.jpg

Saga med tjusigaste minen!

P1010312.jpg
P1010321.jpg

Längst upp på toppen - Marcus gör en YES! med handen när han inser att det nalkas äggmackor. Eller så ska han precis svepa luggen ur led. 

P1010324.jpg

Saga och Kelly livin on the edge, trots tusen tillsägelser. 

P1010325.jpg
P1010328.jpg
P1010335.jpg

Klassisk promenadkost!

P1010336.jpg

Som Fidan suktade järnet efter. Alla vovvar fick varsin bit i slutändan.

P1010334.jpg
P1010327.jpg

Två malliga murvlar.

P1010345.jpg
P1010352.jpg
P1010356.jpg

Lite svamp hamnade i kameran med såklart.

P1010358.jpg

Och alla klarade både strapatsen upp och sedan ner igen utan skador eller okvädinsord! Den "långa" vägen är bara 2.1 km men känns längre eftersom det är så brant och sluttande så det tar ändå ett tag och gå. Med fikapaus också var vi ute i nästan två och en halv timme.

P1010359.jpg
P1010360.jpg

Jag fick syn på den här rockgruppen och blev nyfiken, vände på en och utstötte ett glädjerop - blodsopp! En svamp jag snöat in lite extra på och bara hittat en gång hittills. Nu lossnade tre av de här gynnarna för att jag petade på dem, då får man vackert ta med dem hem - eller hur?

Olika naturreservat har olika regler - för Håleberget står det ingen uttryckligt förbud mot att plocka svamp, mer att man inte medvetet ska förstöra något. Vi stötte dessutom på två svampplockare lite senare och jag såg nu att någon hade skrivit Håleberget som sitt svampställe på Artportalen. Så jag kan nog ha relativt gott samvete för att jag "råkade" få med mig de här. 

P1010361.jpg

Vi hittade även ett helg gäng biskopsmössor - fina och se på men väldigt svåra att skilja från den giftiga lömska biskopsmössan (hehe, tänker en Slytherin-variant av sorteringshatten från Harry Potter med religöst inslag) så rekommenderas inte och plocka. 

P1010362.jpg
P1010364.jpg
P1010369.jpg
P1010370.jpg

Många fina asptickor med, rätt specifikt för just Håleberget.

P1010373.jpg

Alla tillbaka hela och inte så rena, dags för hemfärd!

P1010379.jpg

Såhär ser alltså blodsopparna ut som jag fick med mig hem - nu är ju det här väldigt stora och något gamla exemplar, de är lättare att se när de är unga och har så tydliga färger. Gul fot med röda prickar eller "fräknar", inget ådernät för då kan det vara en eldsopp du har i handen istället. Röd under den smametslena, bruna hatten som ung, senare brandgulröd typ, rejält stabbig svamp och när du skär i den blir de blå supersnabbt. Det är en ädelsopp i klass med Karl Johan och har en mycket mustig, god smak, lite sötaktig. Jag ska göra krydda och ha till supergoda såser tänker jag. De här går alldeles utmärkt att använda trots att de ser träliga ut, bara man skär bort de fula partierna. Sällan angripna heller annat än på utsidan. Tips tips till er som går i skogen nu med och vill hitta nåt riktigt skoj som dessutom ser ut som att den skulle smaka skit.

P1010380.jpg

Här är bild från några helger sen, två ynglingar och hela dess soon-to-be-stympade släkt där nere till vänster.

P1010233.jpg

Nu ska vi gå och köpa ekokaffe på extrapris, och fixa oss lite hämtmat på vägen hem, och sen bänka oss framför en film resten av kvällen. Ha det gott peeps!