Lite allmänt babbel om ingenting

Hej världen! Sitter här med magknip deluxe och en redan från början tight kjol, helt och hållet efter egen förskyllan - jag har ju ätit mer och mer glutenfritt nu så varje gång jag stoppar i mig något med gluten så reagerar ju magen sju resor mer än innan ungefär. Så jag får liksom välja mina tillfällen noggrant. 

Vilket jag ju inte gjorde nu då. Vrålhungrig trots rejäl frulle, liten matlåda, samt ett enormt sug efter köttbullar och rödbetssallad hela veckan (!) resulterade i en tripp till kiosken för ett litet nyttigt snack - som visst råkade bli en halv rågkaka proppad med just det här göttiga. Nu är mina anteckningsblock något ceriserosa, jag får andas i korta stötar för och inte spränga linningen, och har mentalt planerat in en extra kvart på löpbandet ikväll (minst!). Men så värt det.

_DSC0068-1-2.jpg

I övrigt är jag aningens mör idag också på grund av en privat liten syjunta som höll på fram till midnatt. Jag tröttnade på att aldrig hitta runda kuddfodral i den stilen och materialet som jag ville ha, så jag ägnade två fikaraster åt ytterst produktivt surfande och sparade ner ett halvt dussin tutorials i telefonen och köpte mig lite tyg och drog till mamma för och påbörja kompetensöverföring. Resultatet är två kuddar som inte liknar något annat i denna värld, hehe. Ska visa sen i helgen!

_DSC0071-1-2.jpg

Jag har verkligen pysslat mer än nånsin detta år, och än är det inte slut än - jag ska hämta ut ett sprillans nytt spritsset och gå loss på vårt pepparkakshus i helgen. Vi får väl se om muskelminnet sitter kvar efter mina sockersöta glansdagar eller om jag kommer få tuppjuck på skiten eftersom just kristyrspritsning är en sån sak som ser så otroligt simpelt ut... men det är ingen som säger något om krampen i handlovarna, att man kan få ägna en halvtimme åt att få fram den perfekta konsistensen eftersom en tredjedels droppe tydligen kan vara FÖR MYCKET, eller hur du ska hantera den gigantiskt oproportionerliga stressen och frustrationen som två ojämnt stora pluppar kan resultera i. Eller är det bara jag?

_DSC0069-1-3.jpg

Det befinner sig också ett visst överflöd av minigranar i vårt hem. Det började med den jag köpte när jag och Malin var på vift, som råkade torka, och som jag skulle hitta en värdig ersättare till. Detta tycktes vara ett omöjligt uppdrag eftersom samtliga blomsteraffärer hade envisats med att antingen spraya sina minigranar med konstsnö eller sålde dem i alla tänkbara storlekar utom den jag ville ha. Så jag gav upp och grabbade tag i den mest julgransformade enen jag kunde hitta istället - och minivarianten av ursprungsgranen bara för att den var söt. Sen hittade jag en helt annan variant av granliknande växt som var superfin, så den fick också följa med. Och sen ramlade det visst ner ett knippe vackert klargrönt ris i korgen. Och en vit miniblomma för nu hade ju olika arrangemang börjat formas i sinnet. Och några röda blommor because of reasons. Och sen återhämtade sig den torkade granen!

_DSC0075-1-2.jpg

Nu har jag placerat ut små konstellationer av gran och växter och blommor överallt i lägenheten - ovanpå det så har jag klätt in min nyvunna Tradera-ljuskrona helt i granris så det doftar som en halv skog i vardagsrummet. Kul story det där med granriset förresten. Gick på halvupplyst väg i Fålehagen med dogsen, drömmandes som vanligt - går förbi en fälld gran med alldeles perfekt tjocka och yviga grenar. Det tar ett tag innan jag registrerar det här mentalt under tiden jag fortsätter gå, men med ens klickar det och jag vänder på klacken och går tillbaka och går loss fullständigt på denna stackars fallna gran. Till hundarnas stora häpnad, för de hängde ju inte med alls i svängen - helt plötsligt försvinner matte och springer iväg och sen hittar de henne när hon står och slåss med skogen. För det var ju en STOR gran. med rejäla grenar, så jag använde hela min repertoar av svärord och gutturala uttryck när jag röck och stampade och slet. 

Sen när jag glad och nöjd i hågen börjar gå igen med famnen full av granris och mössan på sned så lämnar inte Idun min sida, travar tätt intill och hela tiden skeptiskt sneglades på mig som för att vara beredd på ännu ett anfall av granaggressivitet.  

_DSC0076-1.jpg

Julgodis har jag gjort också, en hel del allaredan - lyckades exemplariskt med hela knäckproduktionen, sen visade det sig att de trots noggrann mätning av temp fick samma konsistens som Karlssons klister i sina formar. Jaja, man får vara glad för att ingen kroppsskada uppstod iallafall, för en gångs skull. Jag och knäck har inte varit såta vänner om man säger så. Då är knäckbräck en mycket bättre grej. Ska fixa mer sånt.

_DSC0077-1.jpg
_DSC0080-1.jpg

Har så julmysigt kök nu - väntar otåligt på att helgen och en gnutta dagsljus ska komma så jag kan dokumentera, glömde visst av det. Perfekt mysfaktor att sitta och dricka kaffe eller glögg eller båda i mörkret med tänt adventsljus. Förutom avsaknad av snö då. 

Apropå kaffe, man kan också göra som jag gjorde för några dagar sen och hälla upp nybryggt kaffe i koppen, bli lite törstig efter julmust, plocka fram flaskan och hälla upp must - i den fulla kaffekoppen. Och inte registrera vad man håller på med förrän koppen är till bredden full. Har jag sagt nåt om hur min hjärnkapacitet tycks ha saktat ner till halvfart den senaste tiden?

_DSC0081-1.jpg

Titta här är den superfina lilla gransaken som fick ta den semitorkades plats - visst är den fin? Om man kisar lite så ser det nästa ut som det fallit nysnö på grenarna <3

_DSC0079-1.jpg

Och nu är lunchrasten slut och magen har lugnat sig lite, så jag ska belöna den med extra starkt kaffe och beta av mina rapporter fram till klockan 14-fikat. Eller ehem, mötet menar jag. 

Ha en go torsdag peeps!

Promenadöverraskningar i hemstaden

I helgen var vi iväg på en ny utflykt - nämligen till Sjöbo-Knäppans naturreservat här i Motala, ett ställe som jag helt har missat under alla dessa år jag bott här. Jag har väl vandrat på bron någon gång för hundra år sen när jag hade en polare i Ekenäs, men icke vandrat över den och bortåt. Blev därför så himla glad nu när jag såg en bild därifrån på Motala FB-sida och vi åkte dit och kikade. Nu är det ju novemberdeppgrått men kan tänka mig att det blir himla vackert här sen när snön kommer, och vår/sommar/höst. Ja alla årstider utom novemberdepp då med andra ord.

_DSC0004-1.jpg

Tog några porträttkort på Saga inför en framtida tavelgrej, ute på en liten brygga.

_DSC0007-1.jpg

Alltså, den allra vackraste vovven jag vet <3

_DSC0010-1.jpg

Kelly går inte av för hackor hon heller - speciellt inte när hon är såhär lugn och stilla.

_DSC0012-1.jpg

En brygga rätt ut i Boren med utsikt över hela staden typ - gick inte ner denna gång på grund av halkig trapp och skrajsen Fidan som jag inte vill bära ihop med kameran. Men tänk det här med snö sen!

_DSC0015-1.jpg

Vacker allé av björk och tall. 

_DSC0017-1.jpg

Och min svampabstinens håller fortfarande i sig, även om jag inte har kli-i-fingrarna-deluxe längre - men letar upp alla svampar jag kan hitta och fotar för och få lite svampro i själen.

_DSC0024-1.jpg

Två vackert posernade vovvar vid en bro med ett mindre vackert namn - Slaggbackebron. Jag glömde kolla inforutorna runt om här men antar namnet har med Torpa-gården och göra. Måste kolla nästa gång vi åker hit. I helgen kanske? Det fanns en del stigar och välja på och vill gärna kika på fångstgropen som finns här.

_DSC0026-1.jpg

Motala ström och alla fina små båtar och båthus.

_DSC0027-1.jpg
_DSC0028-1.jpg

Full fart och posering, förutom för Fidan då.

_DSC0030-1.jpg
_DSC0031-1.jpg
_DSC0032-1.jpg

Hon var nämligen ytterst tveksam till bron och plankornas mellanrum.

_DSC0033-1.jpg

Läskigt! Bäst och spreta extra mycket med alla tår för optimalt fäste, så man inte ramlar av.

_DSC0040-1.jpg

Snöbär i mängder.

_DSC0041-1.jpg

Villa Ekenäs - har tidigare använts som skola för barn med särskilt behov av stöd, nu vet jag faktiskt inte vilken verksamhet som pågår här. 

_DSC0043-1.jpg

Någon hade smällt upp ett växthustält (?) på sin brygga. Fiffigt!

_DSC0044-1.jpg
_DSC0045-1.jpg
_DSC0046-1.jpg

Vägen tillbaka gick längs med fårhagar precis som i Staffanstorp - om man följer en viss väg kommer man faktiskt dit. Jag tror jag varit nära på och komma hit någon gång när jag förvirrat bort mig i andra änden av Charlottenborgs pulkabacke. Kul ändå att fortfarande kunna gå på upptäcksfärd i sin egen hemstad. 

_DSC0049-1.jpg
_DSC0050-1.jpg
_DSC0052-1.jpg
_DSC0054-1.jpg

Kan detta vara vinterskivling månne? Väldigt fina iallafall. 

_DSC0055-1.jpg

Jag får sno med mig en hem nästa gång och undersöka - nu vart jag supersugen på och spankulera här igen. Bara och vänta tre dagar till dagsljus då, suck...

Snapshots från mobilen

Här nedanför har vi "mitt" svampställe. Runt det här jakttornet har jag hittat mina största skördar av svamp och speciellt ett ställe en bit bort mot utkanten av skogen - där får jag nästan alltid ett "hoppsan!-moment" då man tittar ner på var man sätter foten och ser ett helt hav av svamp. Här finns stora mängder blek och rödgul taggsvamp, trattisar och fårticka. Fortsätter man rakt fram här djupare in i skogen kommer man till en riktig trolldel av skogen där det fanns gott om blodsopp och kremlor. Ååh kan det inte bara bli september igen, en liten liten stund just här?

24209187_10212477354303474_272987344_o.jpg
24251976_10212477350463378_1907450618_n.jpg
24252042_10212477350343375_1085387946_n.jpg
24259654_10212477354263473_1253024731_o.jpg
24259571_10212477350503379_2087000313_o.jpg

Vissa ställen hade ett fint, tunt täcke av snö där jag plockade med blåfrusna fingrar och andra var verkligen mitt ute i härligheten, väl synliga för alla och envar och så himla stora. 

24205029_10212477350423377_1119294443_n.jpg

En inte helt nöjd Idun som vägrar gå med på och göra hundiga saker som nosa runt, leta bra pinnar eller kottar. Hon sittstrejkar bara. Jag har ingen aning om varför hon tycker så illa om det faktum att vi är ute i skogen och jag sitter och plockar, även när det är varmt ute och de får godis med jämna mellanrum.

24204946_10212477354343475_1911049642_n.jpg

Resultatet av "en snabb titt" och en mycket uppskattad instagrambild. 

24257733_10212477354143470_1505071578_n.jpg

Nu är vi ute hos Vadstena Antik igen och dreglar över det här bakbordet med sina fina vågar och kakformar.

24197261_10212477354183471_499355234_o.jpg

Det här bordet alltså. Jag kan inte sluta tänka på det. Om jag inte missminner mig så kostade det närmare tusen kronor, något jag skämtade med Marcus om när jag kom hem att det kan det väl ändå inte vara värt. Men jag har inte lyckats släppa det sen dess. Tycker så himla mycket om det. Vi behöver ett sånt här bord, precis den här höjden och längden till antingen hallen eller vardagsrummet. Kanske kanske om pengar finns över efter allt julbestyr och bordet är kvar...

24201405_10212477354743485_711241997_o.jpg

Och här har vi den, drömhyllan - såld såklart. Men det skulle vara så himla mysigt och ha en sån här i vårt stora framtida kök, eller vardagsrum.

24271148_10212477354903489_596174859_o.jpg

Och proppfylld med allehanda vackra pinaler och mojänger såklart.

24271179_10212477354383476_378763905_o.jpg

TBF till resan på väg till Norge och en blixtsnabb capture av det vackra, norska vinterlandskapet.

24259513_10212477355063493_1995463170_o.jpg

Jag fotade faktiskt inte så mycket alls på den här resan, men lyckades ändå glömma kabeln till min kompaktkamera, suck och stön. Vi har idkat byteshandel där Stefan väntar på mitt svamppaket och jag på mitt kabelbrev.

24208931_10212477355023492_191884911_o.jpg

Älskar verkligen hur norskan och svenskan interagerar och hur man kan hitta såna här finurliga ord som gått i arv hos båda - "sulten" har jag hört ända sen barnsben och inte förrän Stefan flyttade till Norge upptäckte jag att ordet används även där fast betydligt mer vardagligt. Hos oss är väl det här nästan ett "gammelord" nu? Jag brukar få höra det iallafall. 

24281523_10212477354783486_1032663347_o.jpg

Fick lystmätet efter snö lite stillat iallafall på en kulle högt över Oslo där det fanns ett helt vinterlandskap gömt bara en kvart från barmarken i stan. 

24252337_10212477450385876_1519465456_n.jpg

Och slutligen, veckans andra konsumtionsdilemma. De här tallrikarna, och tillhörande terrin, kanna och annat smått och gått finns hos Erikshjälpen som öppnade förra lördagen, Jag såg dem på en bild de lade upp på Facebooksidan och åkte dit med siktet inställt på och enbart spana in just de här tallrikarna och sen övriga utbudet. Nu slutade det med att jag personligt slog rekord i loppisshopping och kom hem med allt möjligt annat UTOM just de här tallrikarna. För när jag står där och beundrar dem så inser jag ju att vi har skåpet fullt av tallrikar hemma, plus att skänken också är full av tallrikar varav vissa fortfarande inte är använda utan bara väntar på att vi ska få det där huset snart där alla möjliga middagsbjudningar och festligheter kommer ske i min fantasi och där alla tallrikar kommer till sin rätt. Eller..? Grejen är ju den att jag vill ha en samling udda porslin, därför köper jag på mig de jag ser men stannar inte riktigt vid att köpa kanske en eller två. För det känns ju dumt. Så jag köper hela setet. 

Så dilemmat är väl som sådant... kan man köpa bara två ex av en samling på sex tallrikar eller begår man regementsbrott då?

Och hur justifierar man mer konsumtion av något som till dagens datum inte riktigt har använts så flitigt som det borde men PLANER finns för att det kommer göra det..?