Körsbärsblommor, avresa och avsked

Då var de äntligen dags! Idag prick efter jobbet tar jag och Niklas vårt pick och pack och drar ner till tåget mot Växjö och första etappen mot Wien. Det ska bli så himla skönt att komma iväg till en liten fantasivärld av bubbel och äventyr varje dag. Vi ska maxa järnet ur den här långhelgen i en av Europas vackraste städer.

Det är ju i och för sig en av de vackraste tiderna hemma i Sverige nu med, med den här oerhört välkomna solen och värmen som varit nu och fått grönskan att fullkomligen explodera, med körsbärsblommor och äppelblommor som kronjuvelerna i den skattkammare som är naturen.

DSC_1071 DSC_1073 DSC_1074 DSC_1076 DSC_1080

 Dock - det har varit lite ledsamt också. Igår sa jag adjö till mitt blåbär och lämnade in henne i Toyotas vård. Det kändes mer än jag trodde, det är ju trots allt min första bil som faktiskt fungerat klockrent och felfritt under hela min ägo, skött sitt jobb exemplariskt och så svarar jag med att byta ut henne mot en ny modell ett år senare. Ja, ni fattar ju vid det här laget hur jag fungerar mentalt, inte mycket logik där inte... men bilar har ju varit en så otroligt känslomässig stigma för mig, och med blåbäret kom liksom den punkten då jag gjorde allt i min makt för att försäkra mig om att inte drabbas av samma jävla elände som med de andra skruttbilarna. Och det lyckades - när jag körde henne, och hon var så lugn och stabil och ospännande, och Sun is Shining spelades på radion (min absoluta favvolåt från förra året) då visste jag att hon var Den Rätta. Hoppas nu att hon kommer fortsätta vara det hos nästa ägare som har vett och uppskatta hennes godmodighet.

Hejdå lilla Blå, tack för det här året! <3

DSC_1069

Och istället nu då så har vi Bewy - en svartglittrande, sprojlans ny Toyota Auris kombi ståendes hemma med alla tänkbara finesser och anordningar.

bil

Om blåbäret var en knubbig och sedesam liten skogskatt, så är det här en smidig, smygande panter. Tyst som attan nu när man är van vid dieslarnas puttrande, och väldigt kommunikativ - hon läser av hastighetsskyltarna och talar om ifall du kör för fort, om du närmar dig kanterna på vägen, och bromsar åt dig ifall du kommer för nära något. Du kan välja att få AC:n som en smekande bris eller käftsmäll av isberg genom en knapp med det ekivoka namnet SOFT/HARD. Och såklart kan du koppla in telefonen och både ringa och smsa via bilen om du skulle känna för det. Bland annat bland annat. Det kommer ta det resterande året och lära sig alla finesser.

Jag har ännu inte kört henne på grund av vacklande köregenskaper under gårdagen men när jag kommer hem från Österrike sen - då ska vi ge oss ut på Östgötaslätten, Bewy och jag, så ska vi lära oss och förstå varandra. Avatar-style, fast med Bluetooth och utan hår.