Maskering

Här är några av småsakerna jag köpte från Milano. Mina bästa souvenirer är de fina maskerna som fanns överallt i alla storlekar. Jag hade kunnat köpa massor av dem, men valde ut några små favoriter så får jag köpa flera sen.

Jag köpte även en ask med choklad enbart för askens skull - den är klädd med rött, sidenliknande tyg inuti och jag försöker äta upp gottet så fort jag kan för att kunna ha mina smycken i den :)

Från en gatuhandlare på Buenos Aires-gatan köpte jag två nya leggins, korta, med blomdekorationer.

Min riktiga pärla är den här ringen jag köpte i en liten butik tillsammans med min klänning som tyvärr ligger i tvätten för tillfället. Inte säker på vilket material den är men det liknar pärlemor och skimrar i olika nyanser av rosa.

Jag har en klänning, ett smycke - det som fattas är...

...skor!

Köpta från en gatuhandlare från kanalerna klockan halv elva på kvällen.

Asbekväma och VARMA, med sina inbyggda benvärmare.

Men jag tror nog bästa köpet var denna; en glasyrspritsare med fyra olika utformningar, endast 5 euro - jag som tänkt köpa den i rent stål från Debenhamns för 38 euro ;)

Filmer från Milano

Jag har två filmer från resan med som jag kan slänga upp. Det är rätt så stor skillnad mellan de två, den ene är smygfilm inne från Duomo katedralen där det var knäpptyst förutom några viskningar och körmusik nånstans ifrån. Den andre är på toppen av samma katedral där det blåste nåt för jävligt och låter som ett helsike istället :) så dra  ner ljudet. Dessutom åkte min klänning upp så jag visade hela härligheten mitt i allt...

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=sFCrV3qIaMM]

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=OQMqixTpeiw]

Hemgången

Söndagsmorgonen unnade vi oss att sova ut. Vi packade och fixade och checkade ut runt tolvtiden och drog in till city center igen med våra handbagage och skulle fixa de sista små upplevelserna. Vi skulle bland annat köpt min väska som jag spanade in men då var affären stängd :( Iofs var det ju en söndag men hälften av alla andra affärer var öppna så varför inte min? Suck... aja, jag var väl inte ämnad och ha den - men ska ändå kolla om affären har nån webbsida man kan kolla in...

Istället gick vi till ett café/ristorante och åt en kombinerad frukost/brunch/lunch of doom, eftersom jag tänkte att i och med förlusten av min väska så skulle jag unna mig en sista brakmåltid istället. Det är jag väl värd?

Så jag beställde in tre rätter... en bruschetta med tomat,  rödlök, lax och olika sorters skinka, en panini som också den var fylld med prosciutto, brieost, parmesanost och massor annat gott. Plus en stor tallrik lätt friterade havsdjur: havsräka, bläckfisk och jumboräkor. Sååå gott, dock fick jag inte i mig paninin (hade jag väl inte räknat med, ville bara ha ALLT) så den tog jag med mig och hade sen som utsökt matsäck på flygplatsen.

Vi gick sen tillbaka till Duomo och köpte med oss souvenirer till de nära och kära, tog några sista kaffe - lärde Sara att dricka cappuchino istället för latte, eftersom latten där nere bestod av mjölk med en skvätt kaffe i och det blev lite väl mycket mjölk även för en latteälskare ;)

Vi åkte in till flygplatsen i god tid efter att ha köpt ytterligare souvenirer och besökt tobaksaffärer i centralstationen, så vi hade tid att sitta en stund där med och beundra den jättefina utsikten vi hade utanför, med bergen i bakgrunden långt borta och den enda cupcaken jag sett i Italien - från Mc Café :D

Flyget hem var det värsta jag upplevt. Inte själva resan, men när vi skulle landa - Dublins luft var fylld med snorstarka kastvindar som fick planet att kränga från sida till sida och sen gör en plötsligt dipp följt av en våldsam sväng åt sidan med högervingen kanske några decimeter ovanför landningsbanan... där hade jag min första nära-döden-ångest, så nära man nu kunde komma - jag satt helt blickstilla, tänkte den absurda tanken att om jag bara sitter knäpptyst och inte rör på mig så kommer inget hända. Kallsvetten jag fick var inte av denna värld. Tankarna virvlade - det är förvånansvärt hur mycket du hinner tänka de få sekunder som den här situationen med tillhörande ångest gav upphov till.

Men jag ligger fortfarande här i soffan och lever i allra högsta grad så allting gick ju bra, men nog kommer det suga lite mer i magen nu än vad det gjorde innan, när jag flygit utan några som helst betänkligheter eller ens föreställt mig att något skulle kunna hända.

Jag fick iallafall en tröst när jag kom hem - mina sambos hade tillsammans köpt mig en stor fin ask med Ferrero Rocher, serverad till mig direkt ur kylskåpet när jag satt i soffan <3

Mer Italien!

Jag har ca 300 bilder från Milano, jag vet inte hur jag ska sammanfatta allt :) det får bli flera mindre inlägg med lite mer specifika bilder. Jag skulle nog aldrig kunna bli en bra reseboksförfattare...

I bloggen är det fortfarande lördag, och vi spenderade i princip hela dagen gåendes. Till frukost vart det en kaffe och en bakelse, och sen spankulerade vi runt, runt i området utanför Duomo, i ett populärt resturangdistrikt vid kanalen som Sara kollat upp. Dock var det heldött mitt på dagen, alla barer och resturanger kommer inte igång förrän under kvällen. Sara var i sitt essä dock, eftersom vi hittade massor med kryptisk grafitti och klotter som hon fick ett helt album med :) tog några jag med på det jag tyckte var lite intressant men det får bli ett annat inlägg om det. Min absoluta favorit var iallafall "Crá", ofc ;)

Efter många om och men så hittade vi en riktig pärla - långt bort från alla dyra turiststråk låg en lokal liten familjeresturang med chockerande låga priser - 5 euro per huvudrätt! Där slog vi oss ner och beställde in mat lite på känn, eftersom det inte fanns någon engelsk översättning. Jag drog en riktig jackpot och fick in världens godaste ostbricka, valdostano, med ostar jag knappt kunde uttala namnet på, plus en tallrik potatiskroketter och massor gott bröd, drypande av olivolja,tomater och färsk spenat - såååååå gott!

Stället hette La Magolfa, och rekommenderas verkligen!

Resten av dagen fortsatte vi strosa runt (som sagt, MYCKET gående) och gick tebaks till Duomo också för att jag skulle köpa souvenirer. På vägen dit hittade vi en skitmysig liten affär med roliga klänningar och handgjorda smycken, och där köpte jag mig en uggle-klänning och en stor, rosa/pärlemoskimrande ring. Jag köpte masker som souvenirer också, de var riktigt poppis överallt.

Tog små pauser och fikade lite - jordgubbssmoothie och chips ;)

När skymningen kom åkte vi tillbaka till kanalen, där det nu var fullt med folk och fylldes ständigt på med fler. Vi tog plats på en resturang som hette Sakristia som hade riktigt nice inredning med en massa klockor överallt, stora rustika speglar i taket och elektricitet som gjorde lite som den ville. Här mötte vi ett av flera exempel på att de verkligen är usla på engelska i Italien -  de kan inte ens räknetal eller de mest grundläggande sakerna, och eftersom hela menyn var på italienska fick vi fråga oss fram vad för kött det var - cow eller pig?

Den stackars servitrisen stammade fram några nervösa italienska fraser, och avslutade sedan med:

"Ehrm... Dolly?"

Aha. Så det var får.

Beställde återigen in på ren flax och fick in värsta köttbitarna med pommes, ost och olivolja, och det var riktigt gott - tills jag upptäckte att köttet i mitten var i princip rått. Jag var inte alls villig att ta upp kampen om för lite tillagat kött med någon jag måste köra teckenspråk med så jag lät det vara - Sara delade systerligt med sig av de bitar av hennes supergoda kött hon inte orkade äta upp.

Jag hade iallafall vin, bröd och lite senare, varsin shot med rom som servitören bjöd på och shottade tillsammans med oss :)

Efter maten drog vi en trappa ner där olika liveband spelade. Vi satt där nere ett tag, Sara hade några öl och jag en Cosmo som sen blev alldeles för stark för mig - har aldrig varit bra på att dricka två dar i rad alltså! Och sen strosade vi faktiskt tillbaka till spårvagnen för att komma hem rätt skapligt och stupa i säng. Men på vägen hittade vi ett stånd som sålde jättefina, billiga skor så vi shoppade samma sorts boots - jag med klackar och Sara utan ;) Rätt nice som efterrätt klockan halv elva en lördagkväll ute i Milano-vimmlet.

Stannade till på det nästan tomma torget framför Duomo igen, som tornade upp sig i mörkret med färgsprakande, lysande fönster. Har hur många kort som helst, tröttnade aldrig på att fota denna magnifika byggnad.

Då ska vi sammanfatta...

Klockan är nu elva här på söndagen och vi ska checka ut om en timme, en har vi ca fem timmar att slå ihjäl innan vi drar till flygplatsen och ska vimsa oss rätt där innan vi lyfter runt åtta, italiensk tid. Skönt ändå att Irland ligger en timme efter så vi inte kommer hem vrålsent.

Jag har inte orkat blogga alls de här dagarna, i förrgår var jag för full och igår helt enkelt för trött så nu har jag jättejobbet och försöka sammanfatta allt i efterhand. Har ju minne som en dement guldfisk så jag minns inte allt i ordning men skitsamma, det får bli som det blir :)

Vi hade ju som mål att se Duomo, katedralen, och nog fick vi se den alltid! Jäklar vilken byggnad alltså, fruktansvärt stor och ser fruktansvärt skör ut -som att hela bygget bara bestod av fint skurna tändstickor och faller ihop bara man petar för hårt på den. Men den är gjors av solid marmor och så vacker att man får tårar i ögonen. Man var tvungen att täcka sig innan man gick in, nåt som jag misstänkt innan och tog på mig min tröja när vi gick mot vakterna. Sara var de däremot inte nöjda med och ville sätta på mer klädesplagg, och medans hon gjorde det så började vakterna i det

närmaste flörta med oss. Jag blev lite konfunderad där, de står i värsta munderingen och vapen och ser skittuffa ut och ska kräva att turisterna visar vederbörlig respekt, men sen börjar de nicka uppskattande åt min klädsel och börjar fråga vart vi är ifrån och flinar lite menande, sen började de prata om mina skor - de blå pumpsen med skapligt hög klack, och skrattar och säger att jag kommer behöva byte dem med sen eftersom det inte är "good for walking".

Dumma fjolliga turist tänker de om mig, komma här med sån obekväm klädsel och leka fashion... ^^

Men iaf, vi täckte oss till deras belåtenhet, sen gick vi in. Om det är vackert utanpå så är det ÄNNU vackrare inuti. Ord kan inte beskriva det och bilderna gör det inte alls rättvisa... Mäktigt, andäktigt, och heligt.

Man kunde även gå upp på taket, antingen via hiss eller trappor. Vi är ju inga pussys så vi tog trapporna - alla fyrtiotre stycken... men det var det värt.

Jag kan ju tala om att det blåstenåt otrolig här uppe och jag gjorde säkert ett hundratal Marilyn Monroe... klänningsfanskapet blåste upp ideligen.

Fick byta skor sen med, som vakterna sa ofc... taket var glashalt. Sen under resten av helgen nu har jag bara gått i flats, men önskat att man kunde gått barfota... satan vad ont i fötterna jag har haft, har gått så sjukt mycket.

Efter denna pärs firade vi med lite italiensk glass ofc! Syns inte så bra men det är choklad, amaretto och papaya och det smakade himmelskt gott...

Ungefär här kom det sen den fullaste italienaren ever och ramlade ner på mig och började babbla på italienska och några få ord engelska om vart han ville ta mig och "Grace" som han kallade Sara, och vad han ville göra med oss. Då var det dags att gå.

Gick in på gallerian som låg snett mittemot katderalen. Det har varit riktigt svårt att hitta en "normal" butik för oss vanliga inkomsttagare - Milano är proppat med svindyra, lyxiga butiker med  märkeskläder och so far är det bara butiker som HM, Zara och Mango som hållit vår ekonomiklass men det är ju inget roligt och köpa sånt som finns hemma.

Jag ska också berätta att på torget framför katedralen så varnade Sara mig innan resan att där skulle vara fullt med afrikaner som går runt och säljer små armband, fågelmat (popcorn, som är farligt för birdsen!) och andra prylar som de säger är gratis, "a gift from Africa" och sen lägger på dig och går därifrån så du luras tro att det verkligen är en gåva och tar emot grejerna. Sen efter en stund kommer de i flock och omringar dig och ska ha pengar. Fult som fan alltså. Och hon skojade inte! När vi skulle ta bilden av mig framför Duomo var det överallt - de la sina armband på mig och smycken och gud vet vad och jag bara ignorerade dem och skakade av mig grejerna -då deklarerade de högljutt för sina kollegor att jag var "no nice". Så fan heller...

Under hela dagen så fortsatte vi strosa runt, runt i olika delar av Milano och hittade små guldkorn. En outlet butik full med kläder av alla dess slag och prisklasser, billigt skit blandad med kläder för flera tusen - vi hittade Italiens motsvarighet till kakmonstret i kappa-form som jag hann posera i så pass snabbt att Sara hann ta en bild med sin iPhone, men med kameran sen så kom en ilsken expedit och babblade upprört på italienska - vi sa att vi inte förstod och fråga om hon kunde prata engelska, då bara suckade hon uppgivet, "you are english", och sen fortsatte hon mästra oss på sitt modersmål innan hon hämta en annan expedit som kunde lite engelska. Tydligen ansågs det att vi skulle köpa den gräsliga kappan eftersom vi hade tagit i den - man fick inte göra det utan och köpa. Och det här kakmonstret kostade 27.000 kr...

Den andra expediten verkade inte alls lika principfast så hon bara sa lite slött åt oss vad den andre sagt och sen gick hon - hon stod faktiskt och tittade på oss när vi tog första bilden så jag antar att det bara var den andre bruttan som var lite överspänd vad gäller hennes precious märkesgrejer...

Vi strosade till den kända shoppinggatan Buenos Aires, Europas största shoppingstråk, och kikade runt i affärerna och fikade - hittade en butik med ashäftiga kläder och ännu häftigare väskor, dock ganska dyra, så sa att jag skulle dit idag om jag inte shoppade alltför mycket de andra dagarna. Shoppat en klänning och ett par skor så vi drar dit i eftermiddag, får vi se om jag fortfarande blir kär i min väska när jag ser den...

Ätit mat har vi ju gjort också såklart! Maten här nere är sjukt god, och det är ost på allt typ :D

Som lunch åt vi pasta och seafood sallad, med olivolja och bröd till såklart.

Sen blev det cappuchino med en påse rostade kastanjer från ett gatustånd.

Fika med små mignon med jordgubbar och kiwi.

Och sen på kvällen: en frutto daiquiri med tilltugg, sen fyllda spenat-och-ostravioli i ostsås.

Efter denna festmåltid strosade vi vidare till de så kallade bar-distriktet som heter Brera, där det ska finnas massor av pubar och barer. Riktigt så massor var det väl inte men vi hittade ett ställe där jag drack ännu mer daiquiri, kiwi denna gång, och sen gick vi vidare till andra barer innan vi slutligen hamnade på en brittiskinspirerad pub som till och med hade Guinness :) där blev jag full på två asstarka Slippery Nipple och vi hade seriösa, djupa diskutioner om... tja, det kanske inte ska nämnas ordagrannt här. Fyllediskutioner brukar inte vara rumsrena. Innan dess satt vi och filosoferade om frukten eller fågeln kiwi kom först liksom...

Nu är det en kvart kvar så får avsluta här och slänga på mig smink och packa det sista så ska vi slänga oss ut i staden igen med våra handbagage denna gången... men får bli att kolla min väska och sen sitta och käka o dricka nånstans...

Ciao for now!

Buongiorno

Klockan är halv nio här nere, vi skulle gått upp klockan också och sov bara en kvart för mycket :) Ska strax klä på oss och gå ner till snabbköpet och köpa tandkräm som båda glömde ta med, det smakar bäverslem i munnen just nu... sen ska vi leta reda på tåget som tar  oss in til centrum för lite frukost.

Idag ska det tyvärr bli lite sämre väder, men ändå runt 19-20 grader så det är bättre än hemma iallafall ;)

Sara duschar och jag sitter och ögnar igenom broschyren om olika behandlingar man kan göra på deras hälsoanläggning - hittade ganska intressanta saker; vad sägs om "emotional massage"? 2 timmar och kostar 160 euro, där massören bara sitter och pratar känslor? Eller "cosmectic panchakarma" som jag inte har en aning om vad det är men det tar 4-5 timmar och kostar 450 euro. Sweet.

Bäst är dock denna; inget för mig direkt, de är stora nog som de är. Men vore kul och se om det funkade... tänk dig komma hem med värsta pimpade jättebröna som souvenir?

"Four staggioni"

Då sitter man äntligen här på hotellet i Milano, proppmätt av en sen middag bestående av varsin ost-pizza och en öl från det lokala pizzahaket - glammigt så det  förslår!

Vi kom hit runt en tjugo i åtta och tog buss in till Milano central station, där vi sen irrade runt en stund - först i letandet efter en automat och senför och komma på hur vi ska ta oss därifrån till hotellet. So far är inte Milano så himla turistvänligt, men vi hittade en taxi sen med en chaufför som vi sen insåg inte kunde ett ord engelska. Han ritade siffran jag skulle betala i sin handflata, med pekfringret - 18 euro :)

Centralstationen var förresten en upplevelse i sig, asstor och närmast katedralsliknande med skyhögt i tak, allt i marmor, och med kolossala statyer och lejonhuvuden längs med väggarna.

Hotellet är en riktig hit, med en stor mysig lounge i jordnära färger och en bar  som vi får undersöka senare. Vårt rummet är litet och elegant, med platt-tv och minibar med svindyra chips, och ett riktigt nice badrum med små lovande flaskor till duschen. Det finns till och med en telefon bredvid toan! Vad är det tänkt till egentligen?

"Hallå, roomservice? Aah jag är klar nu alltså, nu får ni komma och torka!"

Så jäkla god pizza med... supertunn, fullproppad med bland annat parmesan-och-gorgonzolaost - och en Becks på det! ;)

Sara vet hur man anlägger den tuffa streetstyle-pizza-rocks-minen...

Det är varmt här också, 23 grader när vi kom och runt 18-19 nu. Ingen jacka här inte. Klockan är nu tolv hos oss så jag ska hoppa in i duschen och slösa med alla de fina små flaskorna och sen bädda ner mig i sängen och läsa de tidningar jag köpte med mig men inte läste på planet.

Ciao!