Back to civilisation

Det var inte mycket bevänt med mig när vi kom hem inatt vid en fem i halv tre. Hela dagen igår spenderades på flygplatser, eftersom vi skulle checka ut från hotellet klockan tolv och planet inte gick förrän kvart i åtta på kvällen. Ingen hade lust att vandra runt mer med väskor så vi tänkte be hotellet beställa en taxi till senare o hänga lite i baren så länge. Men trots att jag bad dem beställa om en timme, så dök det upp en taxichaffis 1 minut efter att hon i receptionen lyft telefonen. Han tog helt sonika våra väskor och gick så det var bara och strosa efter. Efter de här dagarna har man ingen större lust att ta några debatter med nån ukrainare som ändå inte förstår vad du säger. Mina skills i charader sträcker sig inte till och förklara väntetider.

Noterade direkt att det inte fanns några bilbälten i bilen, som ändå var en nyare modell av Volkswagen. Mycket märkligt detta. Tycker de om att köra bil med livet som insats? Är det den spänning de får i den annars rätt bleka, ukrainska betongtillvaron? Är bilbälten ett tillval när de köper bilarna eller monterar de helt sonika bort dem? Det här går över mitt förstånd.

Anyway. Vi spenderade 4+ timmar på att sitta där på flygplatsen och kolla på Archer och drack kaffe respektive öl. Sen var det en och en halv timme i ett propellerplan till Riga, och från Riga tog det ungefär en 50 minuter att åka till Stockholm. Språkskillnaden märktes direkt när man anlände till Riga, och äntligen kunde göra sig förstådd och förstå och atmosfären på flygplatsen blev genast mycket trevligare. Och sen när man kom hem till Sverige och gick ut till ankomsthallen och det var julpyntat och doftade lussekatter från 7-Eleven, då hade jag kunnat brista ut i nationalsången där och då om jag inte varit så nedrans trött. Den här resan har verkligen varit en upplevelse, men det var länge sen det kändes såhär skönt att komma hem till moderlandet igen.

Adde körde som en rallybilsförare hela vägen hem och jag satt charmerande nog och nickade till jämt och ständigt. När jag blev avsläppt utanför huset var det bara att knalla in, motta förtjusande pussar från de fyrbenta och gå och lägga sig. Tack gode gud att jag inte tog tillbaka ledigheten idag, hade varit död på jobbet. Ska ta och gå med hundarna och börja skala av resultatet av semesternjutningen, och sen har jag ju hundratals bilder och gå igenom med och dekorationer till en tårta och göra. Men underbart gött och vara hemma iallafall!

En liten present från Adde - en liten tyguggla. Disken där vi fann den var tom, så jag fick gå till en annan och med gester och namnet på affären som representerades så fick jag en ur personalen och gå dit och ta betalt. Annars hade vi kanske helt sonika kunnat ta den, lägga pengar där och gå vidare ;)

DSC_0518

Radiant!

Nu är vi hemkomna från den två dagar långa Tjernobyl/Pripyat touren, har precis duschat och tagit på rena kläder så nu känner man sig som en ny människa igen. Vi har gått, gått och gått, bland annat upp i ett av höghuset i Pripyat så mina lår är stelna som plankor just nu. Vi har ätit väldigt lustig mat och sovit i stenhårda små sängar i Tjernobyls så kallade hotell, och vi har sett MASSOR!

DSC_0080

DSC_0106

DSC_0152

DSC_0152 DSC_0170

DSC_0176

DSC_0183

DSC_0228

DSC_0273

Nu ska vi ta och dra vidare ut i kvällen och strosa lite till nåt shoppingcenter eller längs med marknadsområdena och se om det går och få sig nåt litet och äta.

Första intrycket av Kiev

Är så slut att jag knappt kan hålla ögonen öppna. Adde har redan somnat bredvid mig här och klockan är fem hos oss. Men så är jag inne på 36 timmar utan sömn och Adde sov dåligt natten till gårdagen och jobbade till halv ett på natten så inte konstigt. Ikväll blir det inte många knop gjorda. Vi pratade lite om att eventuellt gå ut och leta reda på ett stort varuhus som ligger en bit bort, men jag tvivlar på att det kommer hända. Men vi har precis varit och ätit i hotellets resturang, drog en klassisk Chicken Kiev och till efterrätt har jag en delikat, glaserad bulle att smaska på innan jag däckar.

Vi bor på högsta våningen på Hotel Lybid, och utsikten är helt awesome.

CSC_0011

DSC_0003

DSC_0004

Vi kom hit runt ett-tiden ungefär efter en lååång taxifärd (med en taxi från flygplatsens egna bolag, så vart varken blåst eller ihjälkörd, phew) och efter att ha checkat in på hotellet så gick vi ut för och leta reda på mötesplatsen vi ska till imorrn bitti inför touren. Vi hittade centralstationen ochMetron men sen stod det att det var en "subway" bort till platsen där de hämtar upp oss, så vi rände runt och försökte hitta tunnelbana men det fanns bara vanliga tåg - och all info på kyrilliska. Vi frågade informationen men de kunde ingen engelska och viftade bara bort oss. Snudd på panik där ett tag - men sen hittade Adde en väg ner under stationen som vi inte lagt märke till pga ett gäng alkisar som stod i trappan och härjade. Men där nere fanns helt enkelt en tunnel som ledde ut bakom stationen, och där var mötesplatsen vid KFC. Engelskan i det här landet som sagt...

DSC_0015

DSC_0021

Bussarna här ser ut att ha hängt med sen 2:a världskriget. Det här var en av de "fina". Samtidigt såg vi elspårbussar (?) längre in mot staden.

DSC_0017

Höghusen, omg... det är fan höghus ÖVERALLT. Både supersjabbiga, nybyggda, och de mitt emellan med balkonger som ser ut som de ska rasa när som helst om man så mycket som fimpar lite aska på dem.

DSC_0019

DSC_0023

DSC_0025

Notera den vita Ladan i bilden ovan - de är också överallt här, liksom i Polen. Östeuropéerna gillar sina små fyrkanter till bilar.

DSC_0030

Denna öl satt bra fint efter dagens Metro-drama.

DSC_0035

Min kyckling och Addes pizza. Maten var väl sådär, men vi hade helt enkelt inte ork att leta reda på en passande restaurang så vi tog den enkla vägen denna gång - imorrn och på lördag blir det nog bättre, med mat som touren erbjuder och lite mer tid att hitta rätt på lördagkvällen.

DSC_0038

DSC_0040

Och så den göttiga bullen till efterrätt! Vi hittade den i en supermarket där vi också shoppade loss på udda chipssorter som vi tänkte testa sen, om vi nu vaknar efter att jag lagt ifrån mig dator och mobil.

DSC_0042

DSC_0043

Nu ska jag ta och lägga mig ner och slumra lite så får vi se hur kvällen blir. Kommer somna in till ljudet av hundraelva tutor från trafiken utanför. Det är en jäkla tur att man är van vid Dublin-chaffisarna kan jag säga, för här är det fullständigt laglöst när du befinner dig i en bil...

DSC_0047

DSC_0044

On our way!

Klockan är 05.34 och jag har precis passerat 24 timmar vaken tid, och känner mig därefter. Har skavsår i svanskotan efter att ha kört från Nyköping till Arlanda o vågar inte riktigt kolla mig i spegeln och se resultatet av den djupa koncentration jag befunnit mig i de senaste 1 1/2 timmen.

Men nu är vi på Arlanda vid vår gate och jag har en hett efterlängtad pepparkakslatte bredvid mig vars sockerhalt kommer hålla mig vaken minst en kvart till, och nu är vi PÅ VÄG, mot Tjernobyl! Första etappen blir o fixa flygbytet i Riga, och sen överleva taxiresan till hotellet. Liksom Polen så här jag så många fördomar om Ukraina som jag hoppas få någorlunda motbevisade :)

Wish us luck!

IMAG0468_1