Alcatraz ER - dinera med ett dockhuvud och ät bröst av ris

Nähä mina vänner, ska vi se till och sparka igång några inlägg om Japan kanske? Jag kikade lite på vad jag redan hade skrivit och det var ju bara en fjärtdel av vad jag har och berätta! Med lite drygt 3000 bilder ska jag ju kunna producera minst ett dussin temainlägg liksom. Skärpning.

En av restaurangerna som jag pratade vitt och brett om innan vi åkte var ju Alcatraz ER (Shibuyadistriktet) - mentalsjukhus möter fängelsehåla och inte så särskilt ljuv musik uppstår. På riktigt - i högtalarna skrålade gamla 90-talsdängor modell eurodisco. Lite malplacerat på det här stället, hade gärna sett att de kört med mer suggestiv sådan typ bakgrundsljuden i Amnesia- The Dark Descent eller skrämma-skiten-ur-dig-stil typ Left for Dead. Men man kan inte få allt.

Stället kan vara lite svårt att hitta eftersom det låg lite undangömt i en backe med lite annan skit runtomkring men det sitter stora plakat runt öppningen av byggnaden. När vi väl var inne och på rätt våning så tog det oss ett bra tag att haja vart ingången var, eftersom de inte öppnar förrän 17 och det inte fanns minsta indikation ens på dörren innan dess. Så rådet är att komma dit prick 17 eller efter.

Vi fick vänta en liten stund innan de släppte in oss, och under tiden fick vi sitta i en nästan kolsvart hall med rostiga burar innehållandes diverse avhuggna huvuden och skelett. Alltså jag älskar ju sånt här så jag satt där och njöt på ett nästintill perverst sätt av hur jäkla creepy det var - höjden av lycka hade ju varit om nån tjomme hade suttit i ett hörn och sett halvdöd ut och stönat och jämrat sig! Undrar om förbättringsförslag skulle tas väl emot? Finns väl dock säkert nån mesig klausul i hyreskontraktet om att man inte får komma upp i hjärtattacksgränsen för gästernas blodtryck...

När vi väl blev insläppta så fick vi betala 500 yen för själva inträdet, och blev sen ledda till vår cell. Jag hann inte ta kort på vägen dit men tänk er en mörk och ruffig industrilokal, med blodsplatter på väggen, röda lampor med giftigt ljus och ihåligt golv med glasfönster där likdockor och likdelar med tvångströja ligger och kikar upp på dig. Pretty sweet, huh?

Kolla in här om ni vill se mer bilder av detaljerna där inne.

_DSC0273

Här vart vi då inlåsta, i en liten cell med väldigt lågt tak och ett järnrör i kedja som vi fick slå mot gallret om vi ville någonting.

_DSC0283

Vet inte riktigt vad det är Stefan försöker sig på men han ser inte ut och vara i någon större nöd att komma ut, sitt järngrepp kring gallret till trots. Vi hade ju sett på onlinemenyn innan att det skulle serveras rice boobs så... vad gör väl några timmar i en cell om man har sådan förströelse att hänge sig åt.

_DSC0281

Så han släppte sitt grepp och grabbade tag i menyn istället för och reda ut vad denna kulinariska sensualiteten skulle ackompanjeras av,

_DSC0276

Vi fick våra drinkar - min tequilacocktail kunde få vem som helst att tappa huvet, och Stefans... prideprovrör? - utgjorde en makabert färgglad kontrast. Stefan hade försökt övertyga mig om och ta spermajuice och annat äckelpäck men till syvende och sist bestämde jag mig för de mer makabra alternativen än de rent äckelpäckliga.

_DSC0285

Och här är Harriet Huvud med lite av vårt käk - Stefans inburade kycklingar och så en lever. Riset och min köttpanna utgjorde det enda normala i den här måltiden.

_DSC0320

Den här levern alltså - den är helt enkelt en formad omelett som färgats röd och serveras i en kirurgskål och den var så satans förbannat trovärdig att jag på riktigt mådde illa när jag såg den.

Harriet Huvud häcklade min tveksamhet.

_DSC0299

Så jag gav den ett försök och högg in.

_DSC0302

Fullständigt löjeväckande att försöka äta skiten med pinnar. Det blev till att grabba tag i härligheten och hugga in Hannibal Lecter-style - minus finliret. Sekunden efter att den här bilden togs så släpper jag ner denna tingest i skålen igen med ett SCHLOMP! och avsäger mig ansvaret att äta upp den, ever. Harriet Huvuds stumma förakt fyller hela cellen but I don´t give a shit - det här var så råäckligt enbart för att den både såg och kändes så äkta. Den till och med smakade metalliskt, som om det verkligen var blod som vätskade sig runt den. Uääääck!

_DSC0296

Och här har vi Stefans välsignade risbröst som servitören serverade med ett menande "oooooh booobiieeees hehehhee!" och när han satte ner tallriken på bordet så rullade ena bröstvårtan iväg och snubben höll på och förgås av garv och glada, högljudda rop. Den här personalen kan nog aldrig ha tråkigt.

_DSC0331

Det här var mitt mer normala käk, en gott skivat kött med massa ris och grillade grönsaker. Maten var helt OK, ingen kulinarisk Nirvana direkt men så kommer man väl inte riktigt hit för en sådan heller.

Jag vet dock inte vad det här överdimensionerade strösslet var för något. 100-åriga gamla naglar?

_DSC0323

Mitt i allt så fick vi jelloshots, bara sådär. Svindyra på notan sen säkerligen men vi tog glatt emot allt som gavs som ett par riktigt duktiga turister.

_DSC0328

_DSC0329

Bästa var ju ändå att sörpla cocktail från Harriet Huvud. Kompositionen i den här bilden är så klockren, jag som ska suga sugrör med blåst-blondin-blick och totalt missar munnen och Harriet får Stefans sugrör uppkört i hela näsryggen.

_DSC0306

Sådärja. Fish style.

_DSC0309

När (den rätt starka) cocktailen var slut tyckte jag Harriet var rätt schysst ändå. Bruden har onekligen huvudet på skaft, eller eeeh - järnring.

_DSC0311

Tyvärr delade inte Harriet Huvud min något mer välvilliga inställning och argumentation utbröt.

_DSC0332

Vilket eskalerade helt åt huvudstupa - det går helt enkelt inte att ha ett civiliserat gräl med ett jäkla dockhuvud och jag skyller helt och fullt på tequilan och den osunda mentala atmosfären för att jag ens försökte.

_DSC0337

Vi lämnade Harriet Huvud till sitt öde och gick och betalade. Utanför cellerna stötte vi på fler Harriets och Harrys och det här fullt normala objektet.

_DSC0340

_DSC0343

Inte ens inne på toa fick man vara ifred för nervkittlande illusioner.

_DSC0344

Japp...

_DSC0345

Så ja - rekommenderar jag stället? Absolut. Meningen med Japan är ju och göra crazy shit och det här stället går ju onekligen under det epitetet. De har ett event som de kör, förmodligen senare på kvällen, som innebär att allt släcks ner och en siren ljuder och nån stackars sate blir offer för ett skådespel som jag inte riktigt fått grepp om men jag tror det innefattar fastspänning på bår, plastdildosar och ett dropp i diverse kombinationer. Inget sånt hände när vi var där och det var lite tråkigt, det hade gett mitt pervojag lite extra spänning att få sitta där i komplett mörker och lyssna på skrik och sirener. Såvida man inte själv blir den som skriker då...

Harajukudag, söta saker och ett snöpligt slut på resan

Idag har vi vandrat runt i Harajuku, som nog ligger på delad förstaplats med Akihabara gällande favoritplatserna i Tokyo. Både bohemiskt och lyxigt, konstnärligt och elegant på en och samma gång. Chanel och Diorbutikerna blandas med det mer extrema och färgglada modet som kännetecknar kawaii och andra harajukanska stilar. Tandvärkssockersött, punkigt eller bara weird.

_DSC0051-2

Stod i kö för en gigantisk sockervadd som jag sög i mig på mindre än 10 minuter. Apropå tandvärkssockersött.

_DSC0066

_DSC0065-2

Samuraj-och-kimonoutstyrsel till vovvar! Aaaaawww... Vilken otur (men tur för dogsen antar jag...) att de bara är gjorda för minivovvar.

_DSC0061

Inhandlade veckans två sötaste items: en gullig kaka och en supergullig Rilakkumabjörn: kakan smakade skit men björnen blev ett bra Harajukuköp tycker jag. De flesta kläderna var antingen för små eller för weird för mig. Jag hade kunnat slå till på en lila sweatshirt men det känns ju lite sådär och komma hem med en jäkla plain basic tröja från ett av världens galnaste modehörn. Jag har en annan tröja med kaniner och undulater på undangömd i resväskan, det duger gott.

Bullen är en kanelbulle-ish, men med russin i. Såklart. Det är inte japanska godsaker om det inte kommer med en surprise.

_DSC0076

Och speaking of surprise - eller ja, det var det ju egentligen inte. Vi har följt Lufthansastrejken och känt oss lite oroade men in i det sista hoppats att det ska lösa sig fram till fredagen, som skulle vara sista dagen. Nu blev det inte så, utan vi fick besked under kvällen att vårat flyg blivit inställt. Lufthansa kan man inte komma fram till, de har väl kö ända bort till helvetet och tillbaka. Så Stefan begärde återbetalning på våra biljetter, så har vi istället bokat hemresa imorgon via ryska Aeroflot. Som "tur" är känner jag mig rätt klar med Tokyo just nu, men vi missar tyvärr att äta Kobebiff som skulle varit avslutningsmiddag. Vi hann iallafall med att käka wagyukött, som var typ det godaste köttet ever, så det är väl nåt slags tröstpris. Antar att jag helt enkelt får flyga tillbaka en annan dag för och äta biff och se mer tempel.

Med Lufthansa fick vi 2 x 23 kilo väskor i biljettpriset men med Aeroflot måste vi betala för de extra som vi köpte just för att Lufthansa hade den förmånen.

Så ja, that sucks.

Då landar vi i Norge imorgon kväll istället helt enkelt, får vi se om jag tar ett tidigare tåg hem till Sverige med.

Japanska ögonblick

Weheej äntligen nytt fräscht wifi! Vi är åter tillbaka i Tokyo, efter en lång dag med vad som känts som miljoner tågresor och denna gång med fullpackade väskor och en förkylning som jag alltjämt kämpar emot. Vaknade upp med en röst a´la Agda 93 år så större delen av dagen har jag kraxat och grymtat de få ord jag kunnat få fram till en stackars Stefan som har fått sköta ruljansen själv, inklusive beställa Starbuckskaffe och mat till mig nu när jag är i detta halvstumma tillstånd. Nu under kvällen, efter en skål aphet tofu/biffsoppa, te och kaffe så är rösten lite bättre men vi får väl se hur den är imorgon bitti igen.

Vi bor nu i Shibuya, och det är även här vi kommer vara imorrn när den sista souvenirshoppingen görs. Vår lägenhet är någon enstaka kvadratmeter större än den förra men mycket fräschare och i ett inte fullt så nedgånget kvarter. Och två separata sängar...

Vi har gjort mycket den här helgen och det kommer krävas många blogginlägg hemma sen för att i mer detalj kunna beskriva Japan, framförallt Kyoto och naturen, templen - jag vill definitivt åka en vecka till endast Kyoto i framtiden, se berget vi inte hann med den här gången och dess skrämmande vackra kyrkogård.

For now, så har jag en liten bildbomb av vad vi har pysslat med. Jag har fått editera dem varsamt och minskat deras storlek betydligt, linan här är inte så himla stark så det tog mig ett par timmar och fixa den här skiten... nu ska jag slänga mig till sängen och däcka litet.

_DSC0115

_DSC0040-2

_DSC0160 _DSC0178 _DSC0186-2

_DSC0648

_DSC0269 _DSC0347 _DSC0409 _DSC0433

_DSC0109

_DSC0478 _DSC0489 _DSC0500 _DSC0502 _DSC0566 _DSC0631 _DSC0640 _DSC0661

_DSC0647

_DSC0684

_DSC0652

Skitmycket fisk och förkylning

Ville bara hoppa in lite snabbt och skriva ett hej - det blev tidig kväll idag eftersom båda är lite småförkylda och vi har traskat runt på Osaka Aquarium och en enorm slottsgård idag och ska traska ännu mer i Arashiyama imorgon och kolla på träd, bambuskog och förhoppningsvis en och annan apa. Wifi:t tar slut imorgon så då lär paniken infinna sig tills vi blir desperata nog att hoppa på första bästa tåg till centrum och haffa närmaste operatör för och tigga mer.

12209120_10206355508941166_1645800246_o

Akvariet var awesome, svårfotat men riktigt mycket fina firrar av alla sorter och storlekar och surmulhetsgrad.

12210984_10206355504541056_2089927233_o

Och ikväll lyckades jag äntligen få tag på lite vanliga, jävligt hederliga lättsaltade chips. De och ett paket ost ihop med Vicks och random panodilsubstitut blev min kvällsmat. Håll tummarna för att det inte börjar regna alltför tidigt på oss imorgon nu!

12209455_10206355505101070_1597140842_o

Sprit i automater och dvärgbadkar i Osaka

Då har vi anlänt i Osaka, efter en rörig och ytterst förvirrande morgon på Tokyos centralstation. De har inte gjort det lätt för oss och hitta allt som har medShinkansen och göra, varken vart vi plockar ut biljetter eller vart vi ska gå för och komma med rätt tåg. Och hela tiden släpandes på ryggknäckarsäcken och en alltmer tilltagande huvudvärk. Men till slut så hittade vi rätt, efter att ha frågat ett halvt dussin japaner på vägen. Säga vad man vill om deras bristande engelska men, viljan att hjälpa och peka och visa är hedervärd.

Tre timmar tåg med bekvämt benutrymme och fönsterplats, strålande sol och varsin ekiben (eki = tåg, ben kommer från bento, matlåda) att knapra på, så var livet rätt gott. Jag körde på den låda som såg mest intressant ut och det fanns en hel radda oidentifierbara produkter i den. Det enda jag inte testade var några svampiga saker formade som blommor, men resten var en salig blandning av makrill, kyckling i het sås, extraklibbigt ris och diverse bönpastor.

När vi ska köpa snacks och dricka så är det ibland ett riktigt lotteri - man kan ta nåt som ser jättegott ut, öppnar flaskan eller påsen och slås av en arom som INTE motsvarar det du förväntade dig från början, whatsoever. Jag borde i och för sig veta bättre än och plocka på mig den grönaste flaskan i automaten och inte bli förvånad när den innehåll fesljummet, koncentrerat grönt te. Men roligast idag var Stefan som valde en burk med citroner och ordet ZERO på, i tron att det var zero kalorier eller nåt liknande. Öppnar den när vi ska äta, tar ett par klunkar, grimaserar illa och räcker den till mig.

"Nä fy den smakade ingen vidare, konstig eftersmak!"

*jag tar en klunk*

"Men du... det är ju alkohol i den här? Rätt mycket känns det som?"

"Nääee det kan det ju inte vara!"

"Jo, kolla här!"

*pekar på den delen av flaskan där det står 9%*

Han har alltså lyckats köpa starkcider. Ur en automat. Snacka om rysk roulette, beverage-style.

Nu bor vi alltså i en lägenhet som vi valde via Airbnb, Den är extremt liten, har plåtdörr så det låter som om vi stänger in oss i en container, och en pytteliten balkong med utsikt över hela förorts-Nishinakajima. Och badkaret rymmer en halv Stefan. JAG måste sitta upprätt i det. Men det duger som sovplats, och sängen är bekväm. Den lilla biten jag har fått tilldelad då.

Vi har varit inne i Osaka centrum och shoppat varsin ny väska att fylla upp med souvenirer och presenter, och traskat runt bland massor gränder med om möjligt ännu mer neonljus än Tokyos korsningar. Käkade lite bläckfisk och grillad shishamo (hel småfisk fylld med rom) och hittade en klomaskin med TRE klor i en arkad och vann den dyraste tjockaste hamstern i hela Osaka.

Nu är vi tillbaka i vår lilla container igen och det är snart dags och sova. Imorgon ska vi besöka Osakas akvarium tänkte vi, kanske kolla på ett slott med. Efter dessa dagar med konstant liv och rörelse, ljud och massiva intryck, så ska det bli skönt att vila ögonen på nåt mer harmoniskt och naturnära.

Tyvärr har vi endast pocket wifi till vårt förfogande här, en liten minirouter som har begränsad uppladdningsmängd så det blir nog inte större blogginlägg med bilder på ett tag, om ens under resten av tiden - vi ska ju bo i privat lägenhet nästa vecka med när vi är tillbaka i Tokyo. Det får duga med lite mobilbilder så länge.

Oyasumi nasai!

Reflektioner

Idag är sista dagen i Tokyo för den här veckan - imorgon far vi vidare till Osaka och Kyoto och en lite mer lantlig omgivning. Ryggsäckarna är betydligt tyngre den här gången så det blir tufft att kånka på allt imorgon. Trots att det inte skulle köpas så mycket den här veckan så har en och annan pryl slunkit med av bara farten.

Idag tog vi en heldag i Akihabara, den tveklöst coolaste delen av Japan hittills! Vi har varit i helt sjuka flervåningsvaruhus med prylar från golv till tak, de ena mer knas än de andra. Här kommer jag göra av med största delen av min shoppingbudget nästa vecka.

mini11

mini12

Lite random reflektioner nu såhär fyra dagar in i Japan-resan annars:

Kläder. Vi var i Shibuya igår och jag släpade Stefan uppför och nedför miljontals trappor - och det fanns hur mycket fint, coolt, awesome som helst - MEN - jag kan inte ha ett enda plagg. 90% av alla kläder är designade för asiater, och asiater only. Jag var ju beredd på det men att det var så pass omfattande trodde jag inte. Nu är jag ju inte storlek Small, hade jag varit det kanske det hade gått. Fick iallafall tag på några plagg inne på Forever 21 och en lokal butik i vårt hood med one-size-tunikor. Men de häftiga, udda plaggen får jag nog bara tråna efter.

 Dock räcker det långt och bara sitta och titta på vad alla andra bär för plagg. De japanska tjejerna är otroligt välklädda, och det finns oändligt med stilar. Vi såg den extrema varianten där de bokstavligt talat är dockor, perfektion in i minsta detalj. Även den mer avslappnade stilen är väldigt snygg, mycket klackar och kjolar och udda kombinationer som de på nåt sätt får och funka. Men visst, de flesta av de här stilarna funkar nog enkom på asiater. Jag tror inte jag skulle se lika trendig ut om jag drog på mig randiga leggings under shorts med oversizetröja och Timberlandkängor.

 _DSC0224

Dock battlar de med sina egna skönhetsideal också. Hittade en instruktionsvideo i en butik där man kan köpa lim för och limma fast ögonlocket så att det blir "dubbelt", ser större ut och passar bättre till lösögonfransarna.

 mini

Eftersom Tokyo är så fullkomligt korvstoppat arkitekturmässigt så byggs allting på höjden - butikerna trängs med varandra och vissa har bara nån halvmeter bred ingång som sen mynnar ut i åtta våningar prylmani och torn efter torn med pryttlar och pinaler.

mini2

I de flesta butiker är det så packat med saker att man inte vet vart man ska titta - allt liksom flyter ihop till en dimmig massa och man får stanna upp, blinka ett par gånger och kisa sakteligen upp och nedför hyllorna för och verkligen se vad det är du tittar på. Tror största anledningen till tröttheten om kvällarna inte är evighetstraskandet, utan allt intensiva glanande!

mini3

mini4

Jag sa till mig själv innan vi åkte att jag absolut inte ska köpa med mig en massa dyra animefigurer hem som kommer stå och samla damm. Nu har jag hittat 10 stycken och cuttat ner det till 5 och jag vet fortfarande inte hur de ska få plats bland alla souvenirer och presenter som också trängs på min mentala lista...

mini5

Och vi hittar saker som vi inte insett att man behöver i sitt liv förrän nu.

mini6

Utvecklar nya smaker.

mini7

Det finns arkader i varje stadsdel och deras klomaskiner är djävulska - de har bara TVÅ krokar, och skiten är designad för att du ska stå här i en halv evighet och försöka PUTTA din önskade skit med de usla klojävlarna som kniper sämre än en förslappad bäckenbotten. Nej jag kom inte alls till denna insikt efter att ha slösat smärtsamt många silvriga yens.

mini9

mini10

En tredjedel av alla japaner knallar runt med ansiktsmask, men det är fortfarande helt OK att röka inne i restauranger och caféer. Wassup with that?

mini13

Det här landet har det tunnaste och ynkligaste servett-och-toapappret ever. Servetter är väl fine, de ger en ju ändå en varm handduk i 50% av fallen istället men toapapper..? Antar att man ska använda rumpvaskarfunktionen istället men jag är inte riktigt där ännu. Jag kan riktigt se framför mig hur Adde sitter och skrockar när han läser detta, över att jag har såna toapapperbekymmer här borta i andra sidan världen. Man vill ha allt covered, OK!

Och när vi ändå är inne på papper, så är det rätt intressant också att Tokyo är en av världens renaste städer utan så mycket som ett tuggummipapper på marken men det finns fan ALDRIG en soptunna nånstans. Jag har aldrig gått och burit på så mycket skräp som nu, man vågar ju inte ens råka droppa ett minimalt kvitto lite casually i en gatubrunn.

Och så kan vi konstatera att den svarta hamburgaren på Burger King ser himla cool ut på bild men som en kaka konserverad skit i verkligheten.

mini14

mini15

mini16

Söta sälar och trånga tunnelbanor

   

När vi hade vilat lite efter fiskmarknadstrapatserna igår, så vaknade vi upp till ett Tokyo som var lite småblåsigt och ljummet, men iallafall hade uppehåll.

_DSC0093

Såhär ser det ut på vår gata. Små små lägenheter staplade på varandra och små lastbilar inknölade överallt, och fullt med krukor och växter på varje tom plätt utanför din lya.

Vi skulle ju egentligen gått till Shibuya idag men det bidde Ginza istället. Vi tänkte ta tunnelbanan och satte av på vandring dit.

_DSC0088

_DSC0090

När vi kom fram till Ginza var det första i hittade ett Krispy Kreme! Så det bidde lite munkar till brunch.

_DSC0097

Sen gick vi mest runt och flanerade och tittade på allt - det är så otroligt stort här, finns så otroligt mycket att det var svårt att ta in allt genom annat sätt än bara gå och stirra. Ginza har mycket high end fashion och det mesta var väldigt små storlekar så hittade inte så jättemycket till mig själv, mer än några baslinnen med inbyggd behå - huuuur bekvämt som helst.

_DSC0104

Hittade den här Hachiko-inspirerade vovven utanför Softbank, som namnet till trots är ett mobilföretag.

_DSC0107

Vi tog ett break och käkade stir fried noodles som de förstekte åt oss och sen fick vi själva röra runt dem på en het metallplatta på bordet. Svingott, med räkor och biff.

_DSC0122

Sen föll mörkret (nooo!) men kvällen var ännu ung så vi flanerade vidare. Vi hittade den här spelbutiken med rad efter rad efter rad med automater av i princip samma spel, olika animescenarion och ljudnivån var ÖRONBEDÖVANDE. Varenda en av automaterna blåste ut just sitt spels repertoar på full volym, och så kombinerat med alla spelares frenetiska hamrande på kontrollerna och gapande vid vinst eller förlust. Helt crazy.

_DSC0127

_DSC0126

Vi gick vidare med ljudet av automaterna fortfarande ringande i ögonen (Stefan försökte spela men vi hittade fan inte vart man skulle stoppa in pengarna - n00bs) och hittade några roliga små butiker där jag köpte några presenter.

_DSC0132

Vi slank in på ett café som låg under mark och festade loss på lite sött. Jag tog den här glassen med nudlar ovanpå.

_DSC0141

Nevars igen - det är en Mont Blanc tog jag reda på nu, det är kastanjepuré format som nudlar och så vanilj/romrussinglass nedan. Har inte ätit kastanjepuré innan så det var helt klart en ny, intressant smak. Men det som var himmelskt var faktiskt kaffet - det har hittills visat sig väldigt svårt och få tag i kaffe värt sitt namn här, de flesta jag testat har någon konstig, besk eftersmak men den här americanon smakade näääästan som "svenskt kaffe".

Stefan körde på feta våfflor med glass och chokladsås och - mjölk med is. #thuglife

_DSC0146

När vi fikat klart så bestämde vi oss för och ta tunnelbanan nån annanstans och kika lite innan vi drog hem igen. Valet föll på en snabb visit hos Akihabara - elektronikdistriktet.

Tunnelbanan är för övrigt helt sinnes den med - under dagen kunde vi stå och röra oss hjälpligt där inne, men nu vid 19-tiden på kvällen var det full rusning och vi fick se prov på japanernas förmåga att likt katter klämma in sig i helt omöjliga utrymmen. Det var så mycket folk och de stod så förbannat tätt att hade jag stått fem minuter längre där inne i vagnen med japaner åt alla håll så hade jag fått gifta mig med åtminstone fem av dem, så intimt vart det. Det var en lättnad att komma ut och vi stod förundrat och såg på när ett nytt knippe japaner tryckte sig in efter oss och de står bokstavligt talat i själva dörren när den går igen och pressar in dem någon centimeter till. Sinnes.

Men när vi kom upp till marknivå så kände man genast att här - här är platsen för nördar och de som vill se det Japan som älskar sina superdupergulliga figurer och anime.

_DSC0157

Aaaaaawwwwww!

_DSC0159

Vi hittade ett varuhus med 9 våningar elektronik, spel, prylar, vitvaror etc etc etc.

_DSC0161

Vi fastnade en stund på spel-och-leksaksavdelningen. Hade jag varit en femårig flicka hade jag vägrat lämna detta place och bosatt mig i en av de enorma Hello Kittyfigurerna längre bak i butiken.

_DSC0167

De här var omåttligt populära, de fanns överallt - automater med plastbollar där du kan få olika figurer. Jag är skyldig till att kanske ha stått där liite för längre och slösat liite för mycket mynt.

_DSC0165

Ååååh! <3

_DSC0168

Jag köpte en småsak som jag får visa senare, och så var det dags att gå hemåt - huvudet sa ifrån nu. Vi tog en frisk promenad hem på en väldigt lång halvtimme för och rensa huvudet lite.

_DSC0175

_DSC0173

Dagens skörd av plastbollsprylar:

_DSC0186

Köpte med mig japanska sötsaker som definitivt såg godare ut än vad de var. Det här är dango, bollar av rispasta med någon udda fyllning i.

_DSC0192

Men jag hade iallafall köpte med mig lite snacks att mumsa på istället - jag var så himla sugen på salt, så hittade de här pommeschipsen  i en av de lokala mataffärerna som jag ivrigt slet upp vid hemkomsten - och upptäcker att de är SOCKERGLASERADE! Alltså vafan Japan...

_DSC0189

Tsukiji Fish Market

Stefan: "Vi ställer ingen klocka imorgon va?" 

Jag: "Jo men vi vill väl gå upp skapligt tidigt så vi hinner med allt? Sätt den på klockan åtta iallafall så vi inte försover oss"

Stefan: "OK!"

Jag: "Väck mig om du vaknar ännu tidigare så kan vi komma iväg då lika gärna"

Klockan 04.00 väcker Stefan mig. "Ska vi gå till fiskmarknaden?" Då har han varit vaken sen 03.00. Heja jetlag!

Min initiala reaktion var "absolut inte!" men sen var jag ju ändå vaken och vi måste dit tidigt innan kaoset bryter ut så varför inte nu..?

Sagt och gjort, så gick vi upp och gav oss ut i den dunkla gryningen. Ett lätt regn föll och tyvärr ska det regna större delen av veckan här. Så mycket för sol och ljumma brisar...

Lagom till att vi kom fram till fiskmarknaden hade det börjat regna rejält så fick inte superbilder direkt, av rädsla för att kameran skulle drunkna antingen i störtfloderna som öste ner från presenningar eller via ett dopp ner bland diverse snäckor efter knuffar och stötar. Men coolt var det!

_DSC0050

_DSC0051

Knapriga firrar.

_DSC0052

Rejäla snäckor.

_DSC0053

Grillkillarna vart glada över att jag hade Nikon och var gärna med på bild.

_DSC0054 _DSC0055

Dagens alien - vakuumförpackade bläckisar.

_DSC0056

Och dagens gulligaste - pyttesmå kakformar.

_DSC0057

Halv sju kurrade magarna rejält och vi smet in på en av de mest välbesökta sushiresturangerna i området och åt frukost. Onekligen udda att dra i sig stora mängder rå fisk såhär tidigt.

_DSC0062

Bläckfisk såklart!

_DSC0065

Allting var väldigt gott, och speciellt den röka ålen och räkorna - oerhört färskt och vällagat.

_DSC0068

Mosig sjögurka och big-ass rom.

_DSC0069 _DSC0070

Det här var min dare för dagen - fermented soybeans. Jästa sojabönor. Det smakade exakt som det låter. Helt åt helvete äckligt. Men var tvungen och testa.

_DSC0071

En mätt Stefan.

_DSC0074

Och en mätt Rebecca. Jag fick inte i mig de jästa sojabönorna tyvärr men det mesta slank ner, inklusive misosoppa och hett grönt te.

_DSC0077

Sen gav vi oss ut i regnet igen, som vid det här laget fullkomligen vräkte ner. Vi tog oss förbi några fler stånd med crazy shit.

_DSC0078 _DSC0079

Mer bläckfisk!

_DSC0080 _DSC0082

Stefan shoppade ätpinnar här inne bland kastruller och stekpannor.

_DSC0083 _DSC0085 _DSC0087

Och sedan fick vi fatt i en taxi och åkte tillbaka till hotellet med en chaufför som hade ytterst knagglig engelska men väldigt gärna ville prata, och hade små spetshattar till sätena. Vi ska ta en liten mikropaus, värma oss och torka lite, och sen ge oss ut i ovädret igen.

Entering Japan

I´m alive! Knappt... helt slut, det gick absolut inte och sova på planet trots flera glas vin och sträckläsning. Min svanskota avled nånstans över Ryssland och det gick helt enkelt inte att få till mina yogaställningar i en pytteliten stol med Stefan på ena sida och en försynt japansk version av Lasse på den andra. Jag var minst sagt mörbultad när vi äntligen anlände i Tokyo och därifrån tog oss med buss till det lilla hotellet vi bor på. Det är rätt antikt och spartanskt här men sängarna är sköna, området är lugnt och det finns ett badkar som jag strax ska inviga.

En styck burrig duva som villigt lät sig fotograferas på Oslos tågstation.

_DSC0015

Det blev inga körvar i Frankfurt sen men däremot ett fetingwienerbröd med äpple och vallmofrön.

_DSC0020

Spretigt flygplanshår och spretiga pianofingrar.

_DSC0021

_DSC0022

Den var ingen höjdare så nibblade bara kanterna. Annnars var det ett himla mysigt café för och vara flygplatshak.

_DSC0026

Dock var de här stolarna för jävla osmidiga, i plåt och skrek och skrapade så fort man rörde dem.

_DSC0027

_DSC0033

Tyskarna är inte blyga.

_DSC0031

Vårat vrålåk.

_DSC0034

Och sen började vi alltså 12-timmarsresan med obefintlig sömn och avdomnade leder - maten som serverades var helt OK men frullen var nån slags pulveräggröra med massa persilja och skit och fesljummen potatis.

Vi tog oss till hotellet där båda däckade i en välbehövlig powernap i nån timme, sen kunde vi fräscha upp oss och gå ut och leta föda.

Trötta och hungriga som vi var så fick det faktiskt bli burgare som första måltid i Tokyo, efter några recensioner Stefan sett på Yelp - Mos Burgers. Helt OK hamburgare som smakade som Maxburgare och mättade den värsta hungern. Men resten av resan håller jag mig till inhemsk mat.

_DSC0035

Vilken för övrigt var dekorativt displayad på det här viset lite varstans, med plastversioner som faktiskt lyckades se riktigt aptitretande ut.

_DSC0040

Vi strosade runt lite längs med huvudgatan i vårt kvarter och spanade in det övriga resturangutbudet och små butiker. Jag vart lite småkär i en lila-blommig, stickad blus men jag avvaktar lite med shoppingen ännu. Däremot handlade vi lite snacks inne på en supermarket. Den här ska jag ligga och gnaga på ikväll!

_DSC0041

Nevars... jag tog ett knippe räkor och sockerärtschips istället.

_DSC0045

Och vad jag trodde var yoghurt men visade sig vara plommonjuice. Det lär ju få fart på magen iallafall.

_DSC0048

Nu ska jag hoppa ner i badet och sen är det faktiskt läggdags - imorgon ska vi till Shibuya, och där lär jag få både mitt shopping-och-fotosug ordentligt mättat! Vi vaknade tyvärr när det var skymning ute så inga bilder på de fina omgivningarna ännu. Vi får nöja oss med valfriheten att spola röven.

_DSC0049