En långt slut på en alltför kort resa

Status check!

Vi hade en jättetrevlig middag på The Mulligans i lördags med det gäng jag fick ihop som är kvar; Johannes, Markus, Peter, Sanna och Slawek. Utöver mig o Niklas o Boman då. Kvällen vart inte så lång eftersom vi var lite sega efter torsdagens eskapader, och de andra hade ju jobbat så - nästa reunion får bli på en lördag.

Vi åt jättegod mat i form av vildsvinsburgare med getost, pesto och aioli. Och tyvärr var det nog just det vildsvinet som gav både mig och Niklas matförgiftning, eller iallafall nån form av magsjuka. Jag hade svårt att somna på natten sen, magen mullrade och gjorde ont och jag började må mer och mer illa. Någon gång vid tre-tiden kulminerade det hela och de välbekanta knivarna som jag haft förr var igång och sprätte upp min magsäck som det kändes som, och sen spenderade jag större delen av natten och morgonen springandes på toa. När det värsta var över lyckades jag väl få nån timmes sömn, och märkte att Nicke också spenderade lång tid på toa. När vi sen stämde av med varann så hade han precis samma symtom som jag.

Inte nog med det så hade feber krupit på mig också och den febervärken slog sig i lag med träningsvärken från att ha burit på tunga kassar, så hela min kropp kändes som den satt fast i flera skruvstäd hela dagen. Vad jag än gjorde så knakade och sprakade det. Jag vågade inte äta nåt eftersom inget smakade så energin var ju snålare än en smålänning. Trots det lyckades jag och Niklas bege oss till B-town för en sista, snabb shoppingrunda, där det slutade med att jag virvlade runt helt yrslig och matt och förbannad inne på Penneys underklädesavdelning och letade förgäves efter en förbannad storlek Medium nånstans. Jag hade satt mig i sinnet att handla matchande underkläder efter subtil förfrågan från min bättre hälft, och det slutade med att jag i rent raseri bara grabbade tag i random set och delar och slängde i korgen och skyndade till kön med svetten lackandes omkring mig. Fräscht. Niklas slog några lovar runt den underhållande one-piece avdelningen men till slut gick han iväg och köpte en T-shirt åt mig bara för att ha något syfte därinne, annat än och lunka runt tjejernas underklädesavdelning som en annan skummis. En Hogwarts-tröja, med Ravenclaw - för att det var fåglar på framsidan. Han är go han.

Sen bar det av till flygplatsen där jag lyckades få i mig lite mat i form av kall kyckling och couscous. Vårt plan blev försenat i lite över en timme, vi fick reda på sen att det var ett sensorfel som var helt ofarligt men de måste ju göra sina procedurer vid såna här larm så det var det som tog tid. Helt OK. Men drygt att redan vara halvt ifrån sig av trötthet och illamående och bara sitta och vänta och stirra ner i min bok. När vi väl var i luften sen så kom illamåendet tillbaka med stor kraft och så bar det av till toaletten igen. Kommer inte ihåg sist jag faktiskt gick på en flygplanstoa, det var nog inte sen vi åkte till New York när man verkligen var tvungen. Nu fick jag stifta lite väl nära bekantskap med den för och täcka upp alla förlorade stunder.

Så, jag var ganska bombad sen när vi kom hem till Linköping efter 2.5 timmars bilfärd. Adde kom och hämtade mig och jag stupade i säng kl 02.30 och gick upp vid elva idag. Jag har fortfarande kvar den där knuten i magen som gör ont, och illamåendet kommer och går. Och så den här skiten i bröstet då som dyker upp som ett brev på posten så fort det finns tillstymmelse till chans att jag blir lite sjuk. Så ja, det vart ett lite snöpligt avslut på en i övrigt bra och alldeles för kort vistelse. Men jag ska ta och köpa lite yoghurt nu och bädda ner mig i soffan med min fyndbok - en ny från Lesley Pearse - så får vi se om det värsta lägger sig.

DSC_0488-001

Är sammanbrott det senaste ålderstecknet?

Äntligen lite tid att slänga upp ett inlägg, i väntan på att alla ska duscha i tur och ordning. Sittandes i ett kyligt kök med stengolv och en kopp snabbkaffe som smakar bläck - det är som om man aldrig lämnat det här.

Gårdagen var awesome för min del - jag har sparat och gick loss ekonomiskt och köpte på mig plagg från både H&M, New Look, Forever 21 och såklart Penneys. Lite besviken måste jag ändå säga att jag är, jag hade hoppats att Dublin skulle leverera ett lite mer färgglatt utbud. Istället består mina kassar nu till största delen av vitt, beige och gråblått. Inte så jättespännande kanske men iallafall bättre än svart.

Idag vill jag gärna fortsätta shoppingrundan, men med julklappar som mål istället. Vi får se vad de andra har för planer. Närmast till hands ligger och fixa frukost. Igår vart det toast, bacon och äggröra på Cottage Café, idag skulle det vara nice med lite french toast kanske. Min mage slår frivolter men jag har en löst sittande, splitterny T-shirt från Forever 21 so fuck that shit.

Lite pics på det då kanske - jag har varit väldigt dålig på och ta bilder, framförallt bra bilder, men det har liksom inte funnits tid eller tillfälle och hala fram kameran. Lite lättare idag kanske.

DSC_0443

DSC_0445

DSC_0446

Älskar att alla affärer och resturanger här går all in för Halloween. Till och med mysiga lilla Cottage Café har likdelar hängandes i taket.

DSC_0449

DSC_0451

DSC_0472

Jag har dessutom lyckats äta min älskade pommes varje kväll nu med! Första beställningen skulle ta nästan en timme, och jag vankade av och an och tjatade hål i öronen på resten av folket om den där pommesen. När den sen väl kommer, och jag orutinerat nog betalar utan och kontrollera innehållet i påsen, så står jag inför en antiklimax som inte är av denna värld när det visar sig att jag fått en TORR JÄVLA PANERAD FISK! Inte en pommesbit i sikte, än mindre ost och vitlökssås. Jag skriver ett argt meddelande på Onlinechatten och får precis till svar att de ska ringa mig när den stressade leverantören ringer på igen och med andan i halsen väser fram "You got the wrong order right?"

"Damn right I did!!"

Ne så sa jag inte... men jag fick min pommes och hon kunde ta med firren till den som nu var så pass wild and crazy att hen beställde torr fiskbit...och jag kunde avnjuta denna gudars föda till en burk iskall cola och jag kan säga er det - jag var i himmelriket.

DSC_0455

DSC_0456

Mmmmmmmm!

Efter min shoppingrunda under gårdagen mötte vi upp Kim på The Old Mill, och där började det gå utför lite. När jag sammanstrålade med de andra var de redan rätt så lulliga efter öldrickandet som fortgått under eftermiddagen. Kim och jag delade på en flaska vin och sen kan man nog säga att jag var ikapp med. Det märks kanske på bildkvalitén nedan.

DSC_0475

DSC_0476

Och sedan hamnade vi på Fitzsimons (eller hur det nu stavas) och där stannade vi kvar resten av kvällen, och det blev både färgglada drinkar och lite mer vin och mitt i allt så timeade vi in så att det var ett band som spelade också och drog en massa härliga irländska låtar där jag kunde sjunga med i varenda en. Till min oerhörda förskräckelse vart jag så överväldigad av det härliga i helheten med att sitta och garva i god vänners sällskap och lyssna till tonerna av Fields of Athenry att jag började lipa mitt i allt och Kim fick hålla handen. Fan vad blödig jag är alltså. Är det såhär när man börjar närma sig trettio och är svensk kvinna och onykter? Är det då man sitter och sjunger med i gamla slagdängor och tjuter och talar om för alla och envar hur mycket bättre det var förr och att den här låten är SCHÅÅÅÅBRAAAAHH!?

Då är jag farligt nära.

Nu - är alla klara iaf så nu drar vi iväg på nya äventyr. Ikväll blir det Mulligans och ännu mer gammalt IBM-folk och träffa. Förhoppningsvis klarar jag mig utan smärre sammanbrott.

DSC_0473

Heeeemmmaaaa!

Så har vi då äntligen landat i Dublin, och sitter nu i köket hemma hos Boman och dricker hans egengjorda öl som han fixat från ett brygg-öl-kit, och jag känner mig redan lite lullig. Underbart är det! Vi ska dricka upp och sen bege oss till centret och möta upp Borgen för en kaffe, och jag ska inhandla mig en ny handväska - försöka hålla mig till och bara springa in i butikerna och kolla väskorna och en ut igen. Den stora shoppingrundan kommer imorrn.

Sen ska vi käka lunch, förhoppningsvis på 12th Lock eller kanske Vineyard - kanske har de reparerat sina stenar och fått tillbaka steak on a stone på menyn?

I vilket fall är det jäkligt gött och vara här, och huset Boman bor i luktar precis exakt likadant som de andra lägenheterna vi bott i, förutom Achill Terrace kanske - lite småfuktigt och småmögligt och hemtrevligt. Ingenting har ändrats.

DSC_0440

DSC_0441

DSC_0442

Let it slide - Ireland compilation

 

Har snyggat upp bloggen lite med en mer clean design, och dessutom skaffat möjligheten att göra slides - perfekt när jag vill ha in massor av bilder men inte orkar ladda upp var och en till en superduperlång scrollista!

Första testsliden får bli en liten sammanställning över irländska scener, tyvärr före systemkamerans intåg. Men en liten nostalgitripp <3

[soliloquy id="10800"] 
[soliloquy slug="irland-compilation"]

Ytterligare en anledning att åka tillbaka till Dublin så snart som möjligt; göra om alla resor och ta om korten med en bra kamera denna gång.

George´s St. Arcade

Nu när väderleken plötsligt svängt och man blir svettigt i regnet med vinterjackan på, och kan gå ute i bara tröja även här i Oktober-Sverige, så känns det precis som och vara på Irland igen. Och det vibrerar fortfarande i hjärtesträngarna vid tanken på hur det förmodligen ser ut i Dubban just nu. Halloweengrejer trängs med julsakerna och snart kommer Arnotts fylla nedervåningen med alla otroligt vackra julgranskulor, snöglober och tomtar. Jag lovade mig själv att åka till Dublin och köpa alla mina juldekorationer där. En liten dröm jag alltid haft är en julgran med kulor i rent glas - ingen plastskit från IKEA utan allt väl utvalt, detaljriktoch i bästa kvalité. Som granarna vi hade när jag var liten. Idag tror jag inte vi har kvar nån av de bräckliga glaskulorna som jag alltid hanterade med största vördnad.

Men, ingen julprydnadsshopping i år tyvärr. Med ny lägenhet och en resa och julen själv i antågande med allt vad julklappar heter, så får det helt enkelt vänta till nästa år.

Just nu saknar jag också Arkadhallen, som jag kallade den för. George´s Street Arcade Hall. Äldsta shoppingcentret, inte bara i Irland utan hela Europa, och platsen där du lätt kunde gå runt i en halv evighet och bara titta på alla prylar. De sålde alltid cupcakes eller cakepops, och de har min absoluta favoritaffär vad gäller vintagekläder där med- Retro.

Jag var ju såklart inne där sist jag var nere i Dubban, och knäppte några bilder av färgprakten.

DSC_0704

DSC_0705

DSC_0706

DSC_0707

DSC_0708

DSC_0709

DSC_0710

Köpte ju örhängen från smyckesståndet ovan ju, dem hade jag glömt. Får visa upp dem sen. Ugglor <3

DSC_0712

Bänken var ju i och för sig inte i själva Arkadhallen utan utanför, men så fin att de fick vara med ändå.

Missa för guds skull inte denna underbara lilla klenod om ni går uppför Grafton Street. Bara vika av uppåt till höger, fem minuter ifrån.

DSC_0713

DSC_0725

Never get tired of Mulligans

När vi ändå är i bildtagen - lite mer pics från härliga Mulligans. Mulligans Grocer, fick jag lära mig nu - det finns nämligen ett till Mulligans i Dublin, i helt andra änden i stan. Men vill ni ha god mat och massor av öl, whiskey eller kaffedrinkar och underbar atmosfär så är det detta exemplar ni ska till.

DSC_0536

DSC_0542

Har säkert tre-fyra olika bilder av deras reserverat-skylt men tycker den är så mysig :)

DSC_0544

DSC_0545

Min mat denna gång - vegetarisk hamburgare med getost (nya gyllene regeln - always pick getost) och svingoa potatisklyftor i - mugg?

DSC_0547

Var tvungen och ta en bild på stackars Peters hamburgare - det är typ det enda han väljer ute och förväntade sig en vanlig sådan med bröd, ketchup och hela fadderullan och får denna köttklump - med coleslaw! Pure despair!

DSC_0548

De hade en lite udda meny nu faktiskt, den ändras ju med jämna mellanrum, med undantag för några långkörare, men även de lyste med sin frånvaro nu med. Min vegetariska rätt var iallafall supergod.

Fina Sanna.

DSC_0553

Och fina Bex.

DSC_0558

Bex som valde en hink med musslor som huvudrätt och det slutade med att det delades ut musslor till höger och vänster och det låg skal på allas tallrikar - ja förutom Peters då ;)

DSC_0565

Köttklumpar till trots, desserterna här bli man aldrig besviken på. Alkoholmarinerade jordgubbar, mascarpone, maränger och en rejäl bit chokladfudgeliknande piece of heaven i mitten. Mmmm...

DSC_0571

/längtar lite tillbaks nu igen...

Home from home

Då var man på svensk mark igen och har bytt ut värmen mot den råa kylan och ostpommesen mot ostfrallor. Det var inge roligt alls att släpa runt på min 21.5 kilos väska imorse, med snett hjul dessutom så ja, bokstavligt släpade. Var lite ängslig att de skulle anmärka på att jag hade 1,5 kilos övervikt, ibland kan de ju vara OK med ett kilo över men nån gång ska man ju stöta på någon som inte är det. Jag stod och valde mellan tre personal i incheckningen och tog den som såg snällast ut - men två väskor innan mig så gick vågen sönder! Så det var bara och hala upp väskan och försöka se ut som att jag inte höll på och få slaganfall av tyngden, och så fick jag lite gratisvikt där. Score!

Blev hämtad av Adde i Linköping och efter att ha avnjutit ovan nämnda ostfrallor och tagit igen lite kramar, så sitter jag nu här själv och återupplever gamla minnen från min gamla dator som jag köpte innan jag drog till Dubban. Den fick följa med hem och får funka som bloggdator tills jag kommit på om jag ska kränga den till nåt stackars offer eller helt enkelt börja samla på laptops.

Börjar sent imorrn så tänkte hinna med och mysa på det där sättet som ändå är härligt med hösten i Sverige - när man ligger nedbäddat under en filt med en bok och lite chips och det bara är 4 grader ute med början till rimfrost. Jag hade inte haft nåt emot och stanna länge i Dublin men just här och nu, är det ändå skönt och vara hemma igen. Imorrn blir det och gå igenom alla bilder och, blööööh...packa upp allt!

DSC_0647

 

DSC_0675

Matmatmat!

Idag har jag iallafall hunnit med att strosa runt, ta kort, dricka kaffe och göra allt i min egen takt och njutit av staden och uppemot 19 (!) grader. Nu är jag hemma igen med värk i både fötter och axlar efter att ha gått och gått och gått, och burit på systemkameran och påsen med Marcus grejer. Mötte upp honom framåt kvällen och vi gick och käkade sushi och seafood tempura på Yamamori. Drack riktigt gott vin också som Marcus valde, ska lägga det på minnet och se om det finns hemma i Sverige.

Ätandet är dock inte slut än för jag och Peter har precis beställt ifrån Borza igen, mer pommes! Så jag ska pumpa i lite mer luft i min högklassiga luftmadrass så att den orkar bära upp mig och min mage, så får jag avsluta min sista, hela Dublindag med och svulla - precis som det brukade vara!

DSC_0746

DSC_0745

DSC_0747

DSC_0748

DSC_0749

Stories

Har precis kommit hem efter en frukost intagen i Blanchardstown med Johannes och Markus som sällskap. Jag ska strax ner till stan igen, tänkte bara slänga in några bilder och testpacka först. Det blir inte nådigt och släpa med väskorna hem imorrn asså, tvi vale.

Hade supertrevlig kväll igår, god mat på Mulligans och så drog vi till The Parnell efteråt. Lyckades få riktigt bra platser till allihopa, vädret var varmt och skönt och deras Irish Coffee var lika god som vanligt. Stort tack till alla underbara människor som kom och tog ett glas med mig! Yes, fastän Tobbe är en uppkäftig liten snorunge och Markus kallade min GT för "kärringdrink" och Johannes hade för långa knän... så var det underbart att sitta där igen och slänga käft med gänget. Much love.

DSC_0581

DSC_0586

DSC_0587

DSC_0589

DSC_0608

DSC_0624

DSC_0625

For Ireland and Sweden

Trodde aldrig jag skulle bänka mig framför TV:n en fredagkväll med chips, cola och fotboll på 5:an. Men ikväll är det Irland vs Sverige, och på FB sluter vi Irlandssvenskar samman, både gamla, befintliga och nya. I Dublin är det fullt ös med ett svenskt hörn i Temple Bar och mängder av svenska supportrar och nyss visade de hur det såg ut runtom i City Center och ute på Aviva Stadium. Då sitter jag faktiskt med tårar i ögonen när jag ser alla välkända platser där vi också festat och gått runt och det riktigt värker i hjärtat efter mitt andra hem. Otroligt hur det kan ha satt sig så djupt. Snart så, åker jag tillbaka. Om än bara för några dagar. Jäkla osis att jag inte visste om denna match innan, då hade jag åkt upp till Stockholm en helg tidigare och kunnat joina alla fellow IBM:ers där uppe i unisont supporterande. Men men, tur att FB finns.

Bilder lånade från Kim och Johannes. Johannes som för övrigt faktiskt befinner sig på Aviva, nu jäklar ska vi hålla span på  blågula supporterbänken i TV!

264502_10151893775709042_1941020355_n

1239057_684217788272970_931095776_o

Bildbomb från Mulligans

Jonas fyllde ju 24 år i onsdags och valde att fira det under fredagen på en pub som hette Mulligans, som ligger en bra bit bortom O´Connell street men det tog bara ca 10 minuter och gå. Skitmysigt ställe, väldigt rustikt och gammaldags, precis som jag älskar, ingen skränig musik eller spelautomater, det fanns spel att tillgå för dem som ville ha och de hade både massor av ölsorter, whiskey, kaffedrinkar och andra drycker.

Bildbomb!

Testade alla tre kaffedrinkar - yum!

Den här ölen smakade rökt - väldigt speciell, men inte helt oangenäm.

Maten som jag åt -örtkryddad kycklingfilé med bröd, potatismos, "bacon-jam" och en vitlökssås - supergott!

Detta är ett place jag verkligen kan rekommendera, och som jag vill ta mina föräldrar till sen.

Vi gick till The Parnell efteråt men där var vi bara en stund innan vi Wattenvillare drog hem - fredag och allt ju, tröttheten slår till runt tolvsnåret.

Sunshine in the rain

De här två dagarna har varit awesome. Visst, jag har bränt mina axlar rejält och det var säkert flera år sen jag hade det, eftersom mitt pigment ändå har varit skapligt skonat. Men nästan ett och ett halvt års leverne i detta annars så solfattiga land har nog haft mer påverkan än jag trott. Trots det har det varit som balsam för själen att kunna ligga en hel dag i gräset och bara glassa i värme och solsken, och dagen efter ta en tur till kusten och se havet och fortfarande känna solen bränna på kinderna. Fan vad gött. Gud vad man har saknat solsken.

Sist jag var i Howth var det nog Januari, ganska kyligt men ändå väldigt fint. Denna gången var det the place to be enligt halva Dublin verkade det som. Tåget var knökafullt och det var fullt med folk överallt i hela Howth, hälften turister. Men inte undra på för det är jättemysigt där ute. En liten kustby där du kan gå runt den jättelånga piren och kolla segelbåtar och Irelands Eye, en liten pluttö några km utanför piren. Du kan mata sälar, promenera upp till utkikstoppen, promenera upp bland de babyblå husen och de små affärerna. Och äta mat. Massa massa mat. Det är resturanger överallt och mycket seafood.

Självklart är jag inte den som är den och vi hittade ett litet stånd där de sålde olika snabbt friterade sjöfrukter - jag valde kryddig calamari. Det fanns också chowder (blandat) och räkor.

Promenerade bort och hälsade på sälarna, som inte var så säl(höhöhö)lskapliga när ingen i säl(höhö)lskapet hade firre med sig. Man kan dock köpa det hos en fiskehandlare nearby.

På väg ut till långa piren.

I ena änden.

Och i andra änden.

På vägen tillbaka.

Dessutom fanns det här en liten mysig marknad. De sålde olika maträtter, som dumplings och crepes, färgglada smycken, godis, frukter och - cupcakes!

Jag kunde inte låta bli att köpa några stycken såklart :)

"Dina är mycket finare!" kom det från Karin. Awww...

Jag köpte även några bitar färsk fudge. De låg så läckert utlagda i långa kolumner och försäljaren choppade dem i rätt storlek.

Chocolate, chocolate nuts, irish coffee, och strawberries and cream.

Kort sagt, en toppenhelg, trots att jag knappt varit hemma känns det som. Men nu blir det och chilla några timmar innan sängen, skvätta på lite mer after-sun och läsa min bok och njuta av lugnet, innan kaoset på jobbet drar igång imorgon bitti.

Sov gott darlings.

Green green town

Yep, nu har man sett grönt så det räcker för hela håret. Ändå kommer det bli ännu mera grönt, eftersom bladen på träden börjar komma nu.

Vi failade ganska grovt på och se paraden igår :D att ställa sig mitt på O´Connell Street var väl ingen superidé, insåg jag sen när jag pratade med folk som stått nere vid Trinity  College där de hade haft jättebra syn och inte alls lika mycket folk. Dessutom tog det en 30 min efter utsatt tid för paraden att komma igång, plus att det regnade. Blev kall in till märgen av att stå där, i klackar dessutom som fick mina fötter att stelna i tåposition. Snacka om och lida pin för och vara fin.

Men färgglad var jag så det räckte o blev över! Kanariefågelgul och med gröna byxor.

Adde var coolio i grön comboyhatt med fjädrar och bling på.

Stefan var på supergrönskönt humör o gick all in med hatt, flagga och halsduk, plus en spraycan med grön färg "to surprise your friends with". Vilket han gjorde med Spiris.

Här skymtar också nykomlingen Jakob, en styck dansk skalle.

Johannes gjorde sig finer.

Saras hatt var nästan lika stor som henne själv.

Badass äre och ha solglajjor fast det inte är sol... men den glimtade fram ibland, och när ska man annars ha dem?

Sara tog ett kort på sin spegelbild i dem och plötsligt skulle alla göra det.

Såhär såg det ut i hela stan. Gröna hattar och grejer överallt, en halv miljon människor var det tydligen allt som allt.

Jag har lånat lite bilder av Adde. Korter som man är trots klackar så såg jag inte så mycket faktiskt. Det gjorde ingen annan heller, förutom överdelen på de större paradnumrena så vi ditchade den efter 20 min o stack för att käka.

Pappa: de spelade "Dirty Old Town" under den här biten och red på trähästar :D

Adde lyckades iallafall spela in en videosnutt av när de kom och spelade säckpipa <3

https://www.facebook.com/photo.php?v=10150603581621814

Våran Watervillegrupp splittrades vid matfrågan, då Andreas x 2, Catrine, Stefan, hans polare Lina, och Jakob ville dra till Vinyard och Sara, Jesper och Johannes ville till Temple Bar. Lite avskräckt över hur crowded TB kunde vara, valde jag att följa med till Vinyard där de egentligen inte serverade stek förrän kl sex på kvällen men de fixade fram dem till oss ändå <3 sen satt Adde vi och sippade Red Bull Vodka och Irish Coffee. Lina är nere på besök och var mäkta imponerad av maten.

När vi suttit där ett par timmar drog vi ner till stan igen och försökte hitta en pub som man åtminstone kunde stå halvt upprätt i. Inte lätt denna dag asså! Drog en Long Island Ice Tea inne på Murrays och mötte upp två av Addes galna AZ kollegor. Den ene var vänlig nog att hälla öl över hela min framsida och stod och munhöggs med mig om det. Han påminde för övrigt jävligt  mycket om den där raggige skränaren från Polisskolan...

Inne på Fibbers hittade vi Sara och Co. Jag fick en grön shot av Jonas, vete fan vad det var i den skiten alltså! Stark som as och hela magen vände sig ut och in, jag drack faktiskt inte en droppe där inne eftersom den räckte gott och väl.

Efter Fibbers bar det av till Amanda och Bex, jag gick barfota hela vägen för att spara mina fötter och klackar (jajamensan, jag fortsatte rocka dem trots smärtan), helt otroligt att jag inte cuttat sönder fötterna efter alla ggr jag gjort det i City Center. Min väska gick sönder i ren förskräckelse när Andreas skulle lyfta upp mig när jag och General Zed munhöggs återigen. Köpte en flarra vin som jag sen drack två glas av och glömde. Vi åkte hem ganska tidigt, jag ångrade det lite sen men jag var riktigt trött och med begynnande huvudvärk, jag vet hur det gick sist och vågar inte riktigt ta risken igen. Adde hade nackvärk som han trodde skulle leda till migrän med. Fan vilka oldies alltså...

Men det var kul så länge det varade! :D 2:a St Patricks avklarad. Nu ska vi in till B-town för en bit mat och bio. Jag har redan varit där inne idag med Stefan och Lina men det får jag ta sen, vi är sena.

Remember remember...

Det blev en innehållsrik helg, trots allt. Jag hade tänkt stanna inne, ruva över mina sista små slantar och spela The Sims 3 som jag har slavat med i evigheter för att kunna installiera. Men Andreas brorsa Matthias är här och vi har turistat för fullt i helgen istället. Började redan i torsdags med att käka stek på Vineyard - klassiker.

Sen var fredagen rätt lugnt, en annan var helt slut och alla stannade hemma under kvällen.Vi bestämde att vi skulle åka Viking Splash Tour på lördagen och att vi skulle vara uppe i god tid för detta. Jo tjena. Istället sov vi till klockan halv ett och kom in i stan bara för att få reda på att det var fullt hela dagen på turerna och att man måste beställa i förväg på internet. Vi lärde oss den läxan, och hoppade på den gröna tourbussen istället.

Under den tidiga eftermiddagen sken solen förrädiskt över ett höstigt Dublin och jag tog tillfället i akt att vara lite flashig modemässigt och iklädde mig tjocka strumpbyxor, vit, blommig klänning med kort tröja över och skinnjacka + röda pumps och tänkte att jag säkert skulle klara mig på detta. Icke. Efter en kvart ombord på bussen, där vi såklart satte oss högst upp i sessionen utan tak, trodde jag seriöst att jag skulle frysa till is där och nu. Fy fan alltså. Remember, remember, the fifth of November...

Fick iallafall en fin bild i solnedgången.

När vi väl hoppade av hade jag ingen känsel i fötterna och halva benen och kunde knappt prata ordentligt pga att jag hackade tänder. Fan alltså. Vem behöver en jäkla amfibiebåt för att bevisa att man är en v-v-vi-vi-vik-viki-i-i-ng... brrrrrr!

Full fart till Tesco, köpa förnödenheter, och hem till värmen för att kura ihop sig under filten och spela lite Naruto - Ultimate Ninja Storm 2. Aldrig spelat innan. Jag sög. Men det var kul!

Vi bestämde att vi skulle ta Viking Splash Tour på söndagen istället, alltså idag. Andreas går in på hemsidan för att beställa. Beställningen går inte igenom. Informationen om beställningen finns men inga pengar dras. Det går inte att ringa dem. Lite senare är sidan nere. Likadant tidigare idag. Jahopp... ingen svarar när det rings nu heller. Åker ner på vinst och förlust för och chansa. Men icke. Det är fullt.

Men det finns mer turistsaker att göra så inget att hänga läpp för. Vi går över gatan för lite frukost (klockan halv tre på eftermiddagen) och det ser riktigt lovande ut: litet, pittoreskt, mysigt och de serverar frukost hela dagen: pannkakor, toast, äggröra, bacon etc etc. Jag hittar pannkakor med Nutella och blir genast sugen. De andra beställer sitt och kaffe/cola, förutom Adde som bestämmer sig för att vara extra mysig och beställa varm choklad.

En efter en kom godsakerna in: toast, grillade smörgåsar med sås och rödlök och massa gott. Till och Med Andreas french toast med bröd, bacon och sirap såg riktigt festligt ut. Jag såg verkligen fram emot mina pannkakor.

Till slut kom de... eller den. En enda pannkaka. Med en färdig förpackning Nutella. Som inte ens täckte hela pannkakan.

Och dessutom... hade de gräddat den med gräddfil eller nån liknande skit för den smakade verkligen surt! Snopet fick jag sitta där med min failkaka medans de andra åt sina goda toast. Note to self: köp aldrig mer irländska pannkakor.

Lite mättare i magen ändå, beslöt vi oss sedan för att promenera till Guinness Storehouse, för det känns som ett sånt där ställe du borde besöka om du bor i Dublin. Det var faktiskt ganska intressant där inne, speciellt all havre man kunde sila mellan fingrarna... ahh barndomsminnen...

Den heliga jästen...

Vattnet till Guinness kommer från Wicklows berg - där har jag varit! ^^ Man börjar samla på sig lite sightseeingpoäng nu.

Basicly så beskrivs det hur Guinness görs och hur det kom till. Man får se alla redskap, stora tankar och tunnor och souvenirer från tiden då den första nattsvarta (dark ruby beskriver den att den är men nja..?) drycken flödade. Man får smaka Guinnesssprover och sedan även en hel pint. Men jag drack tillräckligt med Guinness i början av min tid här, de är inte riktigt lika läskande längre.

Just det, under promenaden till the Storehouse stannade vi till vi den enda bit mur som finns kvar i Dublin sen tiden då hela staden omgärdades av en.

Efter Guinness turen drog vi in till B-town igen och festade på McDonalds. Jag och Adde drog och kollade på bio. The Adventures of Tintin. Helt ok film, man skrattar en del, jäkligt snygg grafik. Satt hela tiden och tänkte på hur lik Kapten Haddock är min morbror Åke. Är det bara jag?

Nu sitter en här igen i soffan och ska strax sova. Upp och hoppa imorrn bitti med ännu en stressad måndag. Inte alls taggad, uschaligen... känns som man inte sovit nåt alls denna helg trots att en sov bort halva lördagen typ. Men men. Bara fem dagar kvar till nästa helg...

Wicklow

Först och främst kan jag verkligen rekommendera den här busstouren till Wicklow som första alternativet so far om du vill få en glimt av det vackra Irland man ser i filmer, som jag nämnde igår. Resan till Cliffs of Moher visade också denna fina sida men den här var speciell på nåt sätt. Kanske för att vi hade fint väder nästan hela vägen upp till bergen och allt omkring oss var extra vackert.

Vi startade runt nio-tiden på morgonen. En stor del av sevärdheten var faktiskt själva tiden inne i bussen, ivrigt tittandes på omgivningarna som jag tyvärr då inte kunde få några bra bilder på. Innan vi ens lämnat Dublin satt man helt hänförd och stirrade på den lyxiga sidan av staden, på den södra sidan och där vi aldrig varit förut. Note to self: gå på mycket, mycket mer rundvandring inne i själva staden. Stora jäkla estates låg sida vid sida med ambassader från alla möjliga länder, och dessa hus (slott) kostar mellan 3 och 6 miljoner euro... en astronomisk summa.

Iallafall, ingen idé att prata om de vackra omgivningarna under resan om jag inte kan visa dem. Vårt första stopp blev iallafall i en liten by vid namn Glencree, sex mil väster om Enniskerry, byn som jag, mamma och Patrik var i efter vårt besök på Templegardens. Här fick vi äta sen frukost bestående av te och jättegoda, färska scones. Här fanns en stor, tysk gravgård och stället är känt för att det brukade ta emot tyska barn under krigstider. Det var en märklig blandning av en fängelseliknande byggnad, den mysiga resturangen, och små roliga saker i gräset utanför. Som stenar nån målat till en sorts drake, handavtryck i stengolvet i några ruiner.

Jag fick en jättefin bild på den här vovven när den stod på muren och tittade rakt på mig men tyvärr råkade jag ta bort den bilden :(  en jättefin collieblandning, var kom nääästan ända fram till mig men ångrade sig i sista stund och vart blyg. Resten av gänget bara suckade och skakade på huvudena åt min besatthet.

Efter denna paus åkte vi vidare ut till själva Wicklow, som är ett bergslandskap, eller högland om du föredrar det. Vägarna är pyttesmå, smala, och nästan ingen annan kör där förutom en och annan mindre turistbuss. Vädret blev avsevärt sämre ju högre upp vi kom men det var ju bara väntat.

Vi körde igenom ett intressant landskap som kallas boglands, som från början var en skog som började ruttna av fuktigheten och nu ligger begravd under den vegetation som lyckas överleva här och hela stället är en enda stor myr. Hit ut får ingen gå för du kan fastna och sugas ner bara du går en meter för långt. Torven som skapas av den gamla skogsmyllan används dock till och elda med, vilket folk fortfarande gör. Så här och var kunde man se vart de huggit ut delar för att ta hem och torka. När det torkat blir det stenhårt, vi fick känna på en bit och det var som och hålla i en bit kol blandat med de där lustiga, luftbubbliga lätta stenarna du kan hitta.

För en herrans massa år sen bodde det folk här med som offrade människor till gudarna i den här före detta skogen. Fortfarande kan man hitta lik i jorden som är praktiskt taget mumifierad, eftersom myllan bevarar kropparna intakt, komplett med tänder, hår och naglar. Mysigt.

En rolig grej med det här stället var två stycken får som helt plötsligt stod mitt på vägen och sakta lunkade ner i dikena och upp på de mer fasta myrrarna. Chauffören sa att de hette Dolly och Harry och att de alltid var här. Otroligt att de inte har gått ner sig i träskområdena. Undrar om de rymt in kos och bor där ute själva nu som vildfår?

En bit ifrån, där det var mer fast mark, ligger ännu ett område där de spelat in Braveheart. Guiden påstod att han var med som en av statisterna i arméscenerna i den filmen. Vete sjutton hur trovärdet det är, men men - det gav en rolig historia iallafall.

Vi fick stanna till sen och ta bilder på landskapet med när det blev fastare. Vi stannade sen även till vid Lough Tay, en stor, djup loch i ett omårde som ägs av familjen Guinness. Sjön har importerad sand vid sidorna, enligt sägen för att det ska se ut som en gigantiskt pint med den mörka berömda ölen.

Det sluttade rätt ner vid kanten så det gällde och inte gå ut för långt. Men vilken utsikt!

Färden bar sen vidare i vattnets tecken till Glendalough "the glenn of two lakes". Här trodde jag att jag dött (haha!) och kommit till keltiska korshimlen. Överallt var det gamla ruiner och massor av fina kors och en jättefin utsikt över en dal i bakgrunden och träd som stod givakt på en kulle.

Ser ni "grisen" och "jordgubbarna" på sidorna? ;) Vilda gissningar från resesällskapet... I bakgrunden på bilden en bit ovan kan man se en liten bit kyrktorn titta fram. Hela det här placet tillhörde ett helgon som otippat nog hette Kevin. Och den kyrkliknande byggnaden kallades Kevin´s Church eller Kitchen.

Round Tower. Hit fördes bland annat unga brudar innan bröllopet för och gå ett varv runt tornet för att garantera ett lyckligt äktenskap. Tänk om det vore så enkelt.

På vägen ut kunde man ta på en bit av muren som sades rena dig från dina synder. Krävs nog lite mer än några sekunders handpåläggning för att bota alla mina synder, höhöhö...

Efter allt detta var vi bra hungriga så då stack vi till nästa stopp, Avoca Village där de spelat in serien "Ballykissangel". Där åt jag fish and chips och föll i matkoma, men vi hade en sista grej innan hemfärd och det var och besöka ett känt (antar jag) väveri och en butik i samma stil som den i Temple Gardens, med massa mysiga hemkokta och hemvävda saker.

Sen var orken och utflykten slut och jag sov hela vägen hem och sen, ja... åkte vi hem till Waterville och jag sov lite mer. 24 euro kostar turen till Wicklow, helt klart värt det!

Våran chaufför var btw en riktig lirare... drog massor av knasiga skämt och historier hela tiden och fick hela bussen och garva och fick nåt speciellt i blicken för Amanda ;) Hans signaler för oss så vi inte skulle tappa bort oss var hämtade från Star Trek...

Dublin Zoo

Äntligen fick man asset ur vagnen i helgen och gick på Dublin Zoo. Jag försökte ju promenera dit i höstas när jag gick på promenad i Phoenix Park, men efter en och en halv timmes promenad hade jag inte lyckats ta mig dit. Phoenix Park är enormt, en av de största parkerna i Europa och tydligen större än Central Park i New York, enligt chauffören som körde oss dit.

Och Dublin Zoo är verkligen sevärt. Jättestort, jättefint och de har större utrymmen till djuren än man brukar se. En stor afrikansk savann med noshörningar och giraffer, och så fick jag se en struts pinka för första gången - det är verkligen en syn för gudarna, och inte en trevlig sådan O.o

Eftersom vädret i Irland är som det är så fick vi en riktig regnskogsupplevelse i parken eftersom solsken varvades med rejäla monsunskurar som fick alla att kollektivt dyka in under tak på 2 sekunder blankt. Mina favoriter kattdjuren hade gått och lagt sig inomhus, undan skydd för regnet, men låg ändå precis vid fönstrena så man kunde se dem ordentligt :) Plus att vargarna, mina andra favoriter ofc, var ute i regnet och blickade ut över oss och det slog mig hur slående lika Saga de var.

Fina kissar <3

Hittade lite udda djur i souveniraffären också.

Och jag klädd för en dag på djurparken, komplett med en aning backslick från regnet och kanske lite mer proper än jag tänkt mig.

Vi botaniserade i affären och köpte självklart med oss lite prylar. Mamma hittade nån läskigt verklighetstrogen råtta som hon köpte, av nån outgrundlig anledning, medans jag kärade ner mig i min nya maskot; marsvinet Fjösarn!

Dublin Zoo - rekommenderas!

Fimtajm!

Nu så, kan jag äntligen visa lägenheten :) sen vet jag inte riktigt kvalitén på min berättarröst, jag har en förmåga att låta som en drogad dräng när jag pratar och spelar in det, men det kanske är underhållande ^^ Sen att nån har "rövat bort" vår p-plats, man kan ju inte röva bort en parkeringsplats direkt... men jag bara sa vad som föll mig in, och det kan ju också bli lite knas ibland. But that´s  a part of my charm! ;)

Annars, enjoy.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=ZfcWmCyDFQU]

Nyår, ett farväl, ett nytt liv

Hann inte blogga nånting alls inför nyår. Jag som hade tänkt mig skriva en hel krönika om året som gått. Har haft fullt sjå med att försöka insupa precis allting en sista gång istället. Visserligen är jag inte borta för evigt men det är läskigt att inte veta exakt när jag kommer tillbaka. Att säga hejdå till pappa var jobbigt ofc, vi är ju de mest känslosamma i den här familjen. Hade med mig grodbakelser som vi fikade på och gick igenom allt som kommer behövs med Saga. När jag kom hem var jag helt slut, glömde ställa alarm och sov till bra sent på förmiddagen på nyårsafton. Dock spenderade jag timmarna innan kvällen med och bara såsa runt anyway. Mamma var gullig och lagade min favoritmat; fläsk, potatis och löksås :) med magen rejält uttänjd lyckades jag ändå hoppa i min klänning och fixa iordning mig inför fest hos Talitha. Där väntade två jättefina överraskningar; både Malin och Talitha hade avskedspresenter till mig! Fick ett armband av Malin med orden Hope på, och en hel hög med euromynt och ett brev av Talitha -  som nitisk kortanvändare är det ett ständigt gissel för mig att ha nog med mynt till bussen :) kvällen första frenetiska bortblinkande av tårar infann sig rätt snabbt kan jag säga... så gulligt, tack så mycket.

 

 

 

Kunde inte firat nyår på ett bättre sätt, i lugn och ro med dem jag ville spendera den med, dricka vin och äta chips och bara prata. Lagom till tolvslaget gick vi ut på torget och kollade fyverkerier, dock kommer jag inte ihåg så mycket av dem eftersom jag vid det här laget var rätt onykter och mest fokuserade på att hålla ordning på hamburgare och kebab som gavs till mig från alla håll och som sen mystiskt försvann igen :)

Jag skulle kunna skriva mycket mer om kvällen men just nu är jag bara så himla trött, det får vänta tills imorgon. Nu sitter jag iallafall i Irland, imorgon flyttar vi till vår nya lägenhet. Det var jobbigt som fan och säga hejdå till mamma och vovvarna, jag gick runt och bar på Idun i princip hela dagen. Om nån dag eller två, när reality strikes again, kommer jag nog sitta och böla som en tossing.

Har precis ätit hemskickad pasta som smakade sådär, Adde och Stefan packar och jag ska väl sätta igång med det jag med. På återseende imorgon.

4:e Advent

Sitter med en stor kopp te och mina pannkakor och äter en sen frukost, det känns en aning bättre nu faktiskt, även fast näsan vägrar sluta rinna. Jag åkte ner till stan med Adde sen igår och gick där ett par timmar och letade julklappar till hans familj och jag köpte det sista jag hade kvar. Jag skulle ju ha tagit massa kort och lagt upp men det var GALET mycket folk så det gick helt enkelt inte, krångla upp kameran och försöka ta juliga kort i folkmassan funkade inte så bra :) Men han hittade det han skulle ha iaf och vi åkte hemåt runt sjutiden och beställde hem mat (känns som att det kommer bli en relativt onyttig vana, suck. Tur att det finns gym via företaget), köpte mig en pasta carbonara med sallad. Tills de ringde och typ "Vaddå sallad, vad är det? Det har inte vi!" Nehe. Springa ner till affären och köpa ruccola och spenat då. Efter maten sänkte sig lugnet över lägenheten, Jonas har åkt hem till Sverige för att fira jul och Adde och Stefan satt bänkade vid WoW, jag däckade på soffan med tidningar och popcorn. Inte en endaste öl har jag druckit denna helg, jag som hade tänkt rumla runt och ha mig åtminstone en kväll. Viljan finns men orken tryter :)

 

 

 

 

 

 

 

Lugnet finns här nu också, Stefan håller på och städar lite, Adde ligger och snarkar i sängen fortfarande och jag, ja jag sitter ju här. Ska strax börja packa, blir ju inte så mycket och ta med hem mer än julklapparna, allt annat stannar ju här tills jag flyttar. 2 veckor kvar...