Great buns

Det är ju ändå märkligt att jag ska gå emot mitt eget sunda förnuft så ofta som jag gör. Jag tänkte tanken innan jag klev på bussen att det vore nog säkrast att åka direkt till lituanska affären i Village för och köpa krossat linfrö. Men sen kommer mitt optimistiska, men ack så oeftertänksamma andra jag fram och bara "näee det finns sääkert på Dunnes eller i hälsokostaffärerna, åkt till B-town du".

Sagt och gjort. Jag browsade lite affärer, valde ut en klänning men hängde sedan tillbaka den (yay!) och köpte bara en blåspetsad bolero för 7 euro och en klädroller - tycker det var helt OK faktiskt.

Testade lite olika kavajer och blev smått deprimerad över att jag tydligen har så stora bröst att 90% av alla M eller L kavajer inte når runt dem (!) och beslöt mig för och skita i browsandet och fixa frön istället.

Går till Dunnes - bara hela frön.

Går till första hälsoaffären - bara hela frön.

Receptet kräver krossade och jag vill helst inte ha frön överallt mellan tänderna och massa tuggmotstånd. Med en resignerad suck går jag ut från shoppingcentrat och halvvägs till Lidl, 50 meter bort kommer jag på att det finns en andra hälsokostaffär. Går tillbaka, går igenom halva köpcentrat och in i butiken.

Bara hela frön.

Nu börjar dessutom armarna värka av min ganska tunga väska och påsen med päron jag köpt med mig, plus febervärk och medans jag går ut en andra gång känner jag mig så matt att jag beslutar mig för att använda mitt dyra pulver från SQ istället. Men sen när jag närmar mig korsningen som leder ner till Village far fan i mig - jag SKA ha de där jävla krossade linfröna! Hela anledningen att jag for till B-town var på grund av dem! Så jag promenerar hela vägen till Lituanaffären i Village, köper mina förbannade krossade frön för 1.99 euro som såklart fanns där hela tiden, och promenerar sen hela vägen hem. Jag som hade lovat mig själv att inte motionera nåt idag och  så har jag ca 2 timmar promenerande bakom mig nu. Armar och rygg värker nåt så djävulskt och febervärken hänger kvar och leker kull med kroppen.

Men - det var riktigt nice bröd! Inte massa mandelsmak, inte äggigt, utan vanligt, hederligt fullkornsbröd... med en rejäl klick smält smör och flera skivor ost, fy fan så gott det var för min craving...

IMG_1394-001

Hääääär hittar ni receptet och om ni har en muffinsplåt så rekommenderar jag att rulla bollar och lägga i där, så blir de runda och jämna som ovan. Glöm inte garnera med valfria frön, jag glömde det och fick göra det lite på eftersläp.

Nu ska denna frö(!)ken gå bums i säng med en Panodil och hoppas att sömnen gör sitt för min stackars plågade lekamen.

Burning

Jag har fått vara ledig några dagar från matlagningen nu, det har varit skönt. Det är roligt och laga mat och fixa nya recept men har varit så matt efter jobbet nu så det har varit oändligt lättande att inte behöva ställa sig vid spisen direkt när man kommit hem. Att jag dessutom fått kaffe serverat till fåtöljen har ju gjort sitt med. This needs to keep on going!

Men imorrn är det dags och då blir det en fiskgratäng, vi behöver lite omega3 här tycker jag. Vi har anpassat oss väldigt bra till LCHF nu, det känns inte riktigt lika tungt längre att inte äta kolhydrater och man börjar bli van vid att äta diverse sallader och grönsaker som tilltugg. Och det ser ju så fräscht ut! Vi äter med ögat, som ordspråket säger. Jag känner dessutom att min mage börjar bli bättre och den sväller inte upp lika mycket längre, vilket är oerhört skönt då jag för det mesta helst har tighta klänningar och dylikt på jobbet.

Igår bjöds det på revbensspjäll och broccoli/blomkålsgratäng med ädelost. Supergoda revben, grillade och mörka, med precis lagom kött och som får mig att minnas barndomen då revbensspjäll var en av mina favoriter och det bästa var att sitta och gnaga på benen efteråt. Jag kan ju säga att det gjorde jag nu med, i primitiv anda.

Idag serverades det kyckling i en riktigt het sås med wokade grönsaker till. A och jag balanserar varandra ganska bra - jag står för det mer ostiga, med vitlök som bas, och han gör mer kryddiga, starka grejer. Precis när han började med käket kommer han in med en rågad tesked sås till mig och ber mig smaka. Jag öppnar munnen och tar in nästan hela skeden, redo att sörpla i mig i tron att det var nån god gräddsås, när mina läppar känner av det första brännheta stinget och jag reflexmässigt stänger käften och börjar spotta och fräsa. Outspädd, chili-liknande sås som spred sig som en löpeld över tungan och upp på insidan av kinderna och jag vart så helig asförbannad att jag bara kunde glo på det skrattande fanskapet som tog sin flykt ut genom dörren. Jag planerar redan vart jag ska smeta in den där förbannade såsen en natt när han sover och det involverar en hud som inte sitter på någon synlig del av kroppen i bara underkläder...

Anyway, bort med såna snusk och in med en bild på resultatet av djävulssåsen:

IMG_1376-001

Varma sockerärtor med lite smör och salt...mmmmmm... måste dock ätas i moderation.

Nu, är det dags att hoppa i säng med min nya bok som jag inhandlade i eftermiddags, när jag ackompanjerade herr Karlsson och herr Borgenstrand till B-town.

Sweet dreams!