Götteborrrrrrrg... och Öschötska

Mycket roligheter när man sitter som halvtossig fullblodig östgöteblondin ihop med en lika halvtossig, halvgöteborgareblondin.

Hugo är som ett litet duracellbatteri som nåt har tippat ner lite extra bränsle i så det går fort som fan under en begränsad tid, för att sen dala något när orken tryter men är lika snabbt uppe igen efter en tillfällig återhämtning och smattrar på som utav helvete.

Som sig bör för en göteborgare (eller ja, vissdels) har han kombinationen av att vara slagfärdig och rapp i käften och även under de mest långsamma, tråkiga dagarna måste jag säga att jag alltid skrattar åt något nytt påfund eller kommentar från min deskgranne.

Det faktum att jag är östgöte och således inte pratar riktigt lika klingande och rent som denne herre anser sig göra, har gett upphov till många uppgivna blickar och tillrättavisningar. Bland annat ordet "Fluga" som jag fick kastat efter mig under en hastig, aggressiv marsch mot utgången som han liksom i förbifarten kände att han var tvungen att delge mig innan dagens slut - "Men Rebecca det heter FLUUUGA, inte FCHLUGA!"

Needless to say så sitter jag ju nu och kastar in ett "fchluga" lite då och då i konversationerna, bara för att.

Nästa dråpslag för den uttalskorrekte mannen kom idag, när jag yttrar ordet "flodhäst" på östgötska. Ni vet, vi liksom sväljer l:en... "Flohäst!"

I ett alldeles särdeles passionerat utbrott får jag tiraden " Vaddå FLOHÄST!!? Det låter som en överviktigt vidrig jävla flodhäst med en sån där ölhatt på huvet och strutar överallt (?)  och som luktar svett under armarna (?) och ba WOHOHOHSCHHLOO!! (frenetiskt vevande med armarna och nedslagande av en styck plastmugg).

Övertrött som jag är halvlåg jag över desken och skrattade så tårarna rann. Såna vildsinta små uppror över min dialekt!

En liten ljuspunkt, bokstavligt talat, på den annars gråmelerade desken.

Soft little paws

Full rulle har det varit under eftermiddagen. Jobbade över två timmar till, jag har lyssnat så mycket på folk nu att jag börjar känna igen deras röstmönster - om det finns nåt sånt ord. Efteråt gick jag hem i solsken (äntligen!) och var hemma tio minuter innan vi gick och såg onsdagsbio. Kostar endast 5 euro :)

Filmen vi såg var Ted, och den var riktigt nice. Seth MacFarlane har gjort den, samma snubbe som gör Family Guy och dess röster och han gjorde också rösten till själva Ted i filmen. Även de andra skådisarna som ger röster i Family Guy dyker upp. Gillar man den serien så gillar man nog den här filmen vågar jag säga, det är i princip samma humor. Själv skrattade jag så jag grät under en specifik scen i filmen när en förbannat asiat kommer in i lägenheten med en anka under armen och ska slåss, och ankan börjar fightas karatestil med Teddybjörnen. Fy fan så roligt, jag tror jag skrattade högst i hela salongen...  ^^

Efteråt vart det en snabb omgång klor och jag vann en tredje vovve och fick den fjärde så nu har jag allihopa. Vete fasen vad jag ska göra med dem sen när jag ska åka hem men so far får de stanna här så jag kan krama dem när hundabstinensen sätter in.

Jag hade en liten meltdown igår då jag saknade dem något fruktansvärt, och fick smsa med mamma och sen snacka lite. Jag är så otroligt sliten mellan att åka hem och vara med dem, och vara kvar här. Det går inte en dag utan att jag saknar att ha en viftande svans som möter mig när jag kommer hem och len päls att stryka och krama när man är ledsen. 19 månader är en lång tid utan hund och vissa dagar vill jag bara sätta mig på första bästa flyg och dra hem till dem. Jag kan hata mig själv för att jag är en sån usel matte som inte är hos mina hundar. Jag vet att de har det så bra de nånsin kan men jag kan ju inte komma ifrån det faktum att de är mina, mitt ansvar, och att jag förlorar den här tiden jag annars skulle haft med dem för att jag ska jiddra runt här. Mina absolut villkorslösa, älskade små livskamrater.

Jag vet inte vad som händer nästa år, när exakt jag ska ta mig hem, med ny roll och allt. Jag vet bara att det är tre månader kvar tills jag får se dem och det känns så jävla långt. Gosedjur är ett sorgligt substitut. Jag vill ha min lilla gris och min vackra varg. Men jag har själv försatt mig i det här, det är bara och hålla ut och bestämma sig...

Nu ska jag försöka sova iallafall. Det har blivit dåligt med sömn sen i fredags, kanske därför jag är mer blödig än vanligt nu. Skönt att det snart är helg så man kan sova ut och ta igen sig.