Do´s and do-nut´s

Sitter och observerar min Facebook-feed som just nu är fylld av bilder på en uppblåsbar manlig sexdocka vid namn Henning, som har mycket kraftfull överkropp och övriga attribut men extremt taniga ben. Proportioner var kanske inte tillverkarnas prio ett där. Henning var en avskedspresent till Adde och fick såklart följa med ut till deras leaving pint igår och nu möts jag av hela historiken för Hennings utekväll. Från poserande med vänner och öldrickande till den stund då han mötte sitt öde i form av ett hål och hänger på en stol som en slags parodi på en uttappad människa. Inget blåsjobb i världen kan rädda honom nu, höhöhö...

Min kväll var desto lugnare. Jag åkte in till Malin igår eftermiddag och blev kvar där till sena kvällen. Vi skulle börja med fika och dagen till ära bjöd jag på egengjorda mini-donuts från redan nämnda plåt från i fredags.

DSC_0821

DSC_0822

Visst blir man glad av och se dem? Iallafall jag som älskar att frossa i färgglada minibakverk - ni som mot förmodan läser bloggen börjar säkert tröttna på denna uppsjö av närbilder på diverse sockerbomber ;) dags och skaffa separat blogg kanske?

DSC_0823

DSC_0834

De här små sötnosarna var oerhört populära hos den mindre medlemmen av Vadstena-familjen. Så fort han fick syn på dem skulle han upp upp upp och känna känna känna! Färger och form som lockar misstänker jag. En av varje ville han ha, och slicka av glasyren på dem ;) sen var det strössel överallt och ungen täckt av choklad. Sorry Malin.

DSC_0835

De var faktiskt mycket mindre än jag trodde. Jag visste ju att det var mini, men såhär små hade jag inte förväntat mig och hålet försvann på en del utav dem. Men lika goda var de för det. Min personliga favorit var de doppade i smält smör och rullade i kanel och socker. Syndigt gott.

Efter fikat följde lite lek och Evens variant av fotboll. Han tar sats och höjer armarna med bollen mot mig och jag som är smått bollrädd försöker hålla masken och bereder mig invärtes på ett stenhårt kast rätt in i anletet - men så kastar han och bollen far åt fanders och landar på tryggt avstånd ungefär tre meter till vänster om mig. Glömmer att fjösen bara är 2 år. Ingen prickskytt ännu, tack och lov.

Dock har det sina nackdelar med. Till vänster om mig är nämligen en häck, och där hamnade bollfan såklart mer än en gång. Jag ser min chans och samla lite heroiska poäng och ska ge mig efter bollen, men missbedömer grenarnas täthet och min egen tjocklek en aning...

DSC_0856

DSC_0858

DSC_0859

Vet inte riktigt vad som hände med den suddiga nederkanten på bilderna men det är nog dags att införskaffa linsrengöring som jag tyvärr slarvat med.

DSC_0864

DSC_0865

Gnida sig mot grenar är, contrary to popular belief, inte ett dugg gött...

DSC_0868

DSC_0869

Success!

Det tog fem minuter sen var bollen där igen. Då gav jag upp.

DSC_0894

När kvällen nalkades åkte jag och handlade lite förnödenheter för kvällen. Stark möglig ost, kex och lösgodis. Bästa kombon.

DSC_0928

DSC_0952

Myspys!

DSC_0958

Hemgång efter att vi sett The Illusionist och ätit upp nästan all ost. Lite läsning i soffan innan samtal från ett röjigt The Parnell där Andreas x 2 tjoade i luren och det sista jag hörde innan det bröts var att Henning höll på och dö. Ack, om man hade kunnat zappa sig från place till place...

DSC_0900-001