Pug luv

Meet The Pugs.

Jag tror jag gjorde mitt största squeeee!! - ljud någonsin när jag kom innanför dörren hos Jenny och fick syn på de här två små skumgummibollarna. Jag älskar mopsar, men har sällan kunnat se dem på nära håll och har, syndigt nog, aldrig gosat med en. Men jag såg min chans att ta igen det med råge nu när J var hundvakt åt två ytterst fina exemplar av dessa.

Saga däremot, tyckte de var jätteäckliga - bokstavligt talat. Hon vände i dörren och sprang upp till översta våningen och Crille fick gå upp och hämta henne, eftersom han är favoriten i deras hushåll för henne. Saga, som inte backat för någon hund i hela sitt liv, vart alltså skraj ända in till underullen av dessa två besynnerliga varelser. Can´t be helped, nu var vi där, hon fick vackert sitta på balkongen och finna sig i sällskapet. Efter ett tag tröttnade de ändå och lämnade surisen ifred.

Min slutsats är, efter omfattande kel, gos och oräkneligt antal squee! - mopsar är den mest gosvänliga rasen jag stött på i hela mitt liv. De är liksom runda, mjuka, överallt! Till och med deras face är gosvänligt med alla rundlar och veck och deras skinn är som rulle efter rulle av den finaste kanelbulledegen. De förtjänar en bildbomb.

IMG_8713

Oh God please kill me...

IMG_8722

Lilla Polly, 5 månader och knappt en tvärhand hög.

IMG_8726

IMG_8733

IMG_8734

IMG_8740

Zoya, äldre damen i gänget.

IMG_8741

IMG_8754

IMG_8752

IMG_8753

IMG_8743

Komplett med ett Sagahår i näsborren.

IMG_8745

IMG_8746

IMG_8758

IMG_8764

/WTB