Rebecca och pizzan - cliffhanger?

Dagen före midsommar är det, än så länge, mycket lugnt på jobbet och ger utrymme till mer eller mindre absolut icke jobbrelaterade aktiviteter. Jag tog tillfället i akt att läsa igenom Kaustis guide till och claima tillbaka pengar och när jag läste vidare lite på ren vana så upptäckte jag massor av inlägg som jag till min förskräckelse helt har missat. Det blev några chuckle och en och annan walk down memory lane och sen kommer det, som en flugvinge som fastnar i strupen efter att den tvångsflugit in i käften - ett inlägg om den ödesdigra kvällen på Living Room när jag blev mer dyngrak än jag någonsin varit i mitt liv. Rak är ett fruktansvärt understatement - det fanns inget rakt hos mig öht där, snarare snett och vint åt helvete och jag är ju ändå redan på sniskan från start i och med min rygg...

Vad jag helt hade glömt var ju att vi var och käkade pizza innan matchen på Living Room - minns nu att jag gjord en safe assumption att jag inte kommer kunna bli full efteråt, jag blir aldrig full om jag ätit mig proppmätt. Så makalöst fel jag kunde ha.

pizza1

Vad fan tänkte jag på här egentligen? Ta med sig doggybag till pubevent? Seriöst, ibland övergår min dumhet mitt eget förstånd.

Minns också hur förbannat svårt det var och vika ihop kartongfanskapet - som sagt, dumhet och förstånd i ungefär samma nivå som en fiskmås med blond toupé.

pizza2

Där är den - vodkabåten. Början och orsaken till mitt förfall och Marcus har tjatat om en recap ända sen dess. Minnena av kvällen är bara fragment, jag vet att jag drog i mig okänt antal RedBull/Vodka av den där båten plus att jag halsade ur nån pitcher, vad vet jag inte. Och att jag stod utanför Living Room sen och klängde runt i fönstret (!) med Adde i telefon och försökte hitta honom där inne, när han stod bakom mig hela tiden. Det finns en bild av mig sittands på asfalten med eftersom jag inte kunde stå upp där ett tag. Herregud. Och dessutom en video där jag försöker kommunicera där nere på marken. Herregud.

Skänker iallafall en tacksamhetens tanke till Kaustis välvilliga beskrivning av mitt "fantastiskt glada humör", även om jag är säker på att jag blev mer eller mindre odräglig där i slutet.

Men - jag ringde INTE in mig sjuk - den ni! Fattar inte riktigt varför, eftersom jag hade training hela dagen och inte skulle missa särskilt mycket och jag måste ha mått som ett as. Vet iallafall att jag körde Gustavsbergsbussen otaliga varv den natten, tror inte bussfan slutade gå förrän framåt gryningen. Och magsjuk blev jag inte, inte av 6-timmars-rumstempererad-pizza-orsaker iallafall. Men detta leder till den oundvikliga frågan som har gnagt mig i över en timme nu:

Vad FAN hände med doggybag-pizzan? Kastades den? Glömdes den? Eller - gud förbjude - åt jag upp den nånstans där under min fylleraid? Adde har inget svar eftersom han inte kan komma ihåg mer än alla pinsamma detaljer om mitt uppförande såklart.

Det här kommer ju bli min definitiva hangup under dagen känner jag...