Weeeeeeeeeeeeeekeeeeeeend

Haha, det är roligt och se statistikmätaren när man går in på bloggen, så fort jag har en bild på mig själv eller nåt av mina bakverk på länken i Facebook så ökar antalet besökare märkbart. Klart, folk gillar ju söta saker, eller hur?

Och appropå söta saker så står de mig upp i halsen nu, bokstavligt talat. Min kropp cravear SALT, chips, pommes, popcoooooorn... tre dagars bakning/förberedelser och sen har allting handlat om tårtor idag. Det var jag, Stefans flickvän Ulla och en tjej till som utgjorde tårt-trion. Min tårta fick så mycket uppmärksamhet att jag ibland ångrade att jag gjorde den så "fancy" - jag är inte bra på att ta beröm utan får fortfarande bita mig i tungan för att inte haspla ur mig nåt dumt om mig själv eller peka ut en skönhetsfläck. Dessutom får jag för mig att andra kan tycka jag är nån slags showoff och det vill jag verkligen inte. Det är jättekul att få utlopp för sin kreativitet som jag alltid har burit med mig och använt i olika former och det är klart det är kul med uppskattning och beröm. Men det är ju inte enbart därför jag gör det.

Nåja. Inser att jag bara låter som nån slags svenne-martyr så vi lämnar ämnet. Vi fick iallafall ta kort allihop med IBM-chefen och mina små får blev riktiga supermodeller, fotade från alla möjliga vinklar och vrår och jag blev lovad att få bilderna skickade till mig så det hoppas jag. De andras tårtor var jättefina, alla hade gått på samma tema och gjort trelagerstårta med de irländska färgerna inuti. Ulla hade gjort en jättestor tårta och täckt hela den med sockerpasta - där har vi en riktig tålamodstestare.

Sen skulle managern för hela spektaklet cutta upp tårtorna och jag skämtade om att det skulle bli intressant och se när hon skar upp min, hur hon skulle göra - kommer fåren bli nackade, delade i halvor, eller balansera på varsin bit? Vi stod alla kvar och väntade. Sen när hon kommer till min tårta - så fullkomligt slaktar hon den! Cuttar hårt och aggressivt och de stackars fåren flyger hej vilt och THE PAIN! Jag trodde inte det skulle kännas men det gjorde det fan. För varje hugg med kniven så vreds en equally sharp kniv runt mitt hjärta och till och med Ulla tyckte det var smärtsamt att se. Lyckligtvis plockade Lotte från trainingteamet försiktigt upp fåren och placerade dem på kakbitar så de slapp ligga där och undra vad som hade hänt med dem och jag hoppas de fick sluta sina dagar i händerna på några riktiga gottegrisar som uppskattade deras sockriga ull. Jag sa att jag nog aldrig mer skulle göra sockerfår men nu saknar jag faktiskt min lilla flock :(

IMG_2036

Aja, what´s done is done - nu är det iallafall HELG, och jag ska fira in den med att gå raka vägen till sängs nu och fira Internationella Sovdagen som sig bör. Jag är helt slut efter att ha varit på fötterna nästan varje dag med föreberedelser och bakning. I helgen kommer Addes kompisar så det lär ju hända grejer så det räcker och blir över.

Hoppas ni får en fortsatt mysig fredagkväll, vart ni än är och vad ni än gör. Gonatt!