Sweet Sunday

Idag har jag fått känna på hur det är och vara en av de där snubbarna utanför tjejernas omklädningsrum som försöker se ut som att de fullkomligt älskar att kolla på när tjejen testar miljoner kläder som han vet att hon kommer dissa oavsett vad han säger om eventuell tjocklek på rumpan. Ok, kanske inte riktigt illa för mig - men eftermiddagens mission var att hitta A ett par svarta chinos. Hans blåjeans ni vet, de hindrar honom i karriären at the moment, nya mörksvarta byxor måste införskaffas så att hans lilla brist i kompetensen kan pluggas igen.

Nu har ju våran A en lite speciell kroppsform för och vara kille, eller ja... speciell är den väl inte men den stämmer inte alltid överens med hur modeskaparna har tänkt sig att the average guy ska se ut kroppsmässigt. Där kan jag ju som tjej bara instämma oerhört hjärtligt. Som tjej med smått snedvriden rygg, ingen rumpa och desto mer synliga höfter (snea de med) kan jag nästan säga att vi är soulmates i denna aspekt. Ingen storlek passar oss riktigt perfekt. Och idag lärde jag mig att snubbarns klädstorlekar kan vara fan så mycket mer off än tjejers. Första gången A skickade ut mig ur provhytten för och hämta en mindre storlek stod jag bara och stirrade dumt på märkena. 4 olika measurements har de som kan variera i det oändliga. 36 i waist och 31 i lenght, slim fit, 35 i waist och 36 i lenght, regular fit... eller large, eller tailored, eller wide, eller loose, och två andra measurements jag inte ens visste vad de var till för, kombinerades i tusen olika kombos, I promise, Vi skulle tagit med måttband så hade vi kunnat välja ut den exakta storleken.  Som det blev nu så fick jag kuta fyra ggr fram och tillbaka med nya byxor inne på Dunnes. Bruden som stod vakt hade svårt och dölja ett roat flin när jag för tredje gången kom klapprandes med 4 par brallor till, efter att ha övertalat herrn att åtminstone testa kostymbyxor. Dunnes gav ingen lycka och efter två rundor inne på en annan herrbutik hittade vi till slut The Pants inne på Debenhamns. Men då börjar A dra i tyget och hålla det mot ljuset och oroligt muttra "är de inte lite blå..?"

Provrumspojkvännerna... I feel your pain.

Vi handlade mat också i vanlig ordning och enligt A ska det vara mindre folk efter klockan fyra en söndageftermiddag inne i B-town men det vete fan... fortf står det ett halvt dussin tanter och blockerar varje gång med sina vagnar, fortfarande kutar hundratals kids rätt in i folk och matvaror, fortfarande kommer MysByxeGänget och skrålar och skränar i falsett med sina idiotiska målbrottsröster... Dunnes matvaruavdelning under en helgdag, oavsett klockslag, gör mig inte till en trevlig person. Vi försökte handla snabbt och effektivt, notan hamnade på ca 50 euro per person denna gång - jag har fått en redig craving efter fisk och skaldjur och eftersom A har den relationen han har till lax så fick vi köpta både det och torsk och så fort man ska laga sjöfrukter så drar ju pengarna iväg. Brrr. Ibland blir jag så less på att LCHF ska vara så förbannat dyrt, what with alla mejeriprodukter och ost. Men god mat får vi iallafall. Det blir och hålla sig kort med kosten denna vecka. Har fått lite för mycket av det goda i helgen och tjuvstart redan under torsdagen var ju ingen hit. Get a grip, gurrrrl!

(Premiär för skinnjackan idag med - hur har ni det hemma i Sverige mina vänner? Oroa er inte, om några månader så...)

IMG_2004