Milstolpe

YES, idag satte jag ner en milstolpe i myllan åt mig själv - jag SPRANG på löpbandet! HA!

Det är väl ingenting tycker ni men för mig är det jäkligt stort, jag har alltid haft svårt för och springa , förutom i mellanstadiet när det gick bra så länge det var sakta. Annars har jag aldrig lyckats få in tekniken för det, får alltid ont på framsidan av benen och svårt att andas. Hörde en teori om att folk med skolios inte är så bra på att springa för att den sneda ryggraden trycker ihop lungorna på nåt konstigt sätt - men det låter väldigt långsökt.

Men ont i benen har jag annars fått och sen fixar jag hundra meter typ och står sen och flåsar som en hund med tungan i backen. Men nu när jag stod på bandet och märkte att jag var tvungen att höja hastigheten, det jag tidigare kört på var helt plötsligt för sakta, och sen kände jag ett jäkla sug efter att dra iväg så jag testade. Och sprang för glatta livet! Fick till och med utöka tiden för att jag fick ett så bra flow, sen slutade jag när huvudet började kännas varmt och det susade i öronen, svetten rann. Fasen vad gött det var. Hoppas denna form håller i sig! Kommer dock ha redigt ont i vaderna imorgon, känner jag redan nu.

Lämnade Adde vid sin cykel, han cyklar och cyklar flera mil inför Vätternrundan, och passade på att ta en långdusch hemma och fila, raka och smörja hela alltet som belöning. Nu ska vi strax gå och handla och jag sitter och kikar på vad jag ska göra för något i veckan. En krämig pasta med fläskfilésås, persilja och sallad låter ljuvligt, så den blir det nog.