Då vare dags igen!

Färdigpackad, tog endast en kvart med bara handbagage. Undrar hur jag ska lyckas få med mig allt som folk har requestad, plus min farmors fyra brödringar jag glömde sist... aja, jag får väl dumpa lite saker i huset.

Fredags btw. Ujuj. Jag var riktigt taggad ett tag, sen mindre taggad, sen blev jag taggad när Sara och Johannes kom och lyckades bli lite på kanelen tills det var dags att åka till Marcus housewarming party. Väl där får vi ett hjärtligt mottagade i form av den fetaste källarspindel jag sett, mitt på väggen. Skål!

Sen tog Marcus fram en hel hög av dessa:

Jelloshots. Jag fick i mig en del och de satte sig ju kan jag ju säga... dessvärre kan jag också säga att jag hade huvudvärk i princip hela dagen och tänkte att den skulle lätta efter lite värktabletter och gott sällskap. Men icke, så åkte hem halv ett för att den började bli mördande, precis när Adde och hans teamleader kom. Aja det kan inte hjälpas. Hem och ner i sängen och sen vaknade jag tvärt av att jag nog hade min första migränliknande värk ever... och mådde illa som satan. Adde hade kommit hem då och hade tydligen legat och pratat med mig och gett mig råd men det minns jag inte. Fy satan det kändes som att nån stod och slog med slägga i huvet på mig.

Lesson learned: gå aldrig ut och festa med huvudvärk. Ever. Se åtminstone till att kurera den ordentligt och se om den lättar innan...

Lördagen var således inte så katig. Spenderade hela dagen med att bara slösurfa, och under kvällen låg jag och Adde och kollade på Bad Teacher. Jag avgudar Cameron Diaz. Hon är en av de hetaste kvinnorna som gått på denna jord och en störtskön personlighet verkar hon också ha. Konstigt nog verkar killarna jag pratat med inte hålla med. Men jag diggar henne stenhårt.

Man tager vad man haver.

Så, efter den sedvanliga pannkaksfrukosten ska jag strax ringa en taxi och sen bär det av till flygplatsen igen för en sedvanlig fika på Starbucks och sen browsa lite efter en bra bok att läsa på flyget. Landar strax innan nio i Sverige och kommer säkerligen missa bussen som går nio så det behövs nog en bok till alla koppar kaffe som jag kommer förtära. Men det är ganska mysgt faktiskt.

Cya!