Yamamori

I Dublin City Center ligger en resturang som heter Yamamori. De har suveränt god mat i japansk anda och hela resturangen är otroligt snygg att bara sitta i och titta på allt. Vill man äta god sushi eller japansk mat överhuvudtaget är det hit man ska gå.

Så dit gick vi igår ett litet gäng för och träffa Jesper och han gulliga flickvän Anna. Det blev en Irish Coffee inne på The Auld Dubliner, där jag frågade ut stackars Anna (som pluggar till naprapat) om min höft, innan vi drog vidare till resturangen.

Jag var utsvulten och fast besluten att testa lite olika saker. Dock inte sushi denna gång, jag var inte helt genomförtjust förra gången och det fanns så mycket annat lockande för att det skulle vara värt o testa nåt man inte ens halvgillar. Sushi måste man tydligen lära sig tycka om, och det blir en lite dyr utbildning i längden :) så jag satsade dels på ett säkert kort som friterade räkor med en jättegod dippsås. Men jag köpte även två "light sushi" i form av krabba med majonäs, som var riktigt gött! Minus sjögräset då som man fick tugga ett tag och som fastnade i tänderna... nja sushi är nog inte min grej fullt ut.

Min huvudrätt (yes jag slog till på tre rätters, så tjock är jag!) bestod av superkryddigt ris med massor av gött från havsriket: lax, bläckfisk och räkor bland annat. Den orkade jag inte äta upp hela, av förklarliga orsaker, och servitören var rätt bekymrad om detta och frågade om det var för kryddigt eller inte gott. Erbjöd mig till och med en doggy bag men då hade jag ätit upp alla havsfrukter och behövde inte ha med mig ris hem.

Fick en misu soppa också men den gav jag till Tom eftersom jag var alldeles för mätt för ens flytande föda efter detta skrovmål.

Ångkokta bönor med salt - riktigt nice! Smakar som majs med smör och salt.

Andra ölsorter använder sig av kraftfåglar såsom en FALK! Denna japanska (?) ölflaska föräras med en bild på en speedad uggla.

Nu ikväll har vi precis ätit den mindre glamourösa rätten kebab med osttäckt pommes men lika gott var det! Vill ni  btw veta vad diskussionerna runt våra middagar rör sig om? På menyn ikväll var bland annat en avhandling om anusblekning, om hur man töjer "fisringen" så att man kan vissla med röven (eller trumpet, i Addes fall), att Andreas inte använt deo på 16 år eller vad fan det var, att Adde har ahlzeimers för att hans hand skakar och Stefan har parkinson för att han glömmer saker. Jag har blivit upplyst om att jag drar efter andan innan jag ska säga något och detta fick Adde att gå fullständigt bananas i nån slags skrikgråtskratt som fick en att anta att han fullständigt mist förståndet denna gång... det lilla som fanns kvar.

Jag har insett att min tid med andra, normala människor är extremt dyrbar för min mentala hälsas skull. Risken finns att det knäpper för mig och jag slicear ihjäl in familj med yxa en mörk natt i november... så imorrn offrar jag min sovmorgon för att dra till Wicklow över dagen med sunt fungerade medmänniskor.

Men innan dess sa jag överleva två timmar inne på en biograf med Adde och en skräckfilm. Kan bli intressant.

Här är förresten en bild på korven från IKEA-vistelse förra helgen. Andreas skillz på och ketchupa korv är under all kritik och jag finner detta OERHÖRT roande hur töntigt han än tycker det är att jag bloggar om det... De ser ju fan för helt misshandlade ut.