What are words

Lite halvdeppig dagen innan avgång så sitter jag och lyssnar om och om igen på Chris Medina - killen är en gudagåva. Jag kan ärligt talat inte säga till 100% att jag skulle ha styrkan och modet att ta hand om någon så nära mig på det här sättet. Det går säkert ett tag men hur länge dröjer det innan man inte orkar hålla sorgen inne över allt man förlorar tillsammans? Kan man verkligen överstiga allt det, alla drömmar och mål man hade, och bara varje tag tacka att personen i fråga är i livet, men att själva levandet blir så begränsat? Kan kärleken överstiga allt? Vad händer om den tar slut, och man inte kan lämna situationen utan att ses som en svikare?

Jag hoppas verkligen att jag har den styrkan om, gud förbjude, nåt liknande skulle hända nån gång i livet. Jag tror det.  Alltför många tar till flykten så fort nåt känns oöverkomligt.  Men man måste alltid kämpa för det som är värt nåt. Ett av mina synsätt här i livet är att det viktigaste och det man har allra mest kärt aldrig kommer lätt till en.

Samt att vi måste, MÅSTE, uppskatta våra nära och kära och det vi har, varje dag. För livet är så skört och kan vända på ett ögonblick.

Det behövs flera av denna man på jorden.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=K1qtf-qJpnM&feature=related]

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=nQY4dIxY1H4&ob=av2e]