Oh the trauma!

Jag har blivit flyttad! Eller ja, vi ska alla flytta, typ, runt på desken och byta platser. Jag har fått lämna min trygga kokong i mitten med bra utsikt över allt, nära till mina trogna och alltid lika beredvilliga ATL:s (hmmm) och  skyddad från blängande blickar när man smygsurfar. Nu sitter jag längst ner, avskärmad från alla känns det som :( Oh the trauma! Ingen Elin som sjunger om Office och gör oförglömliga, högst relevanta quotes, som att det kittlar i läpparna när man blåser med den. Suck...

Men lite posetivt är det iallafall, och det tänkte jag lista här så jag kan tänka på det när jag är forever alone här nere i mitt hörn:

1. Fri tillgång till tangentbord. Vi har ett helt bås bakom mig fullt av tangentbord. Jag kan välja och vraka.

2. Inga mynt i huvet från Jesper. Visserligen kan han fortfarande kasta dem på mig. Men med hans koordinationsförmåga är det högst otroligt att han lyckas pricka min panna så träffsäkert som han gjort innan, med bara 40 cm avstånd.

3. Ropavstånd till Stefan. Om jag får tråkigt. Det är ca 7 meter mellan mig och orderdesk.

4. Närmare till vattnet. Om jag nu skulle vilja dricka mer vatten.

5. Jag är inte den första i blickfånget när folk måste in i avail. Jag kan således lugnt sitta och tråka vidare med mina pend end, pend begin, pend end, pend begin...

6. Kortare avstånd till cafeterian. Med ca 3 meter. Längre till toa dock.

7.  Ingen sjua... jag kommer inte på nåt. Återkommer.

Så ja. Nu sitter jag här. Allt det roliga händer i mitten, där nooben har tagit min plats. Snyft. Men jag är inte bitter.

Forever alone.