Östgötar and the City

Jag trodde att det skulle bli riktig rush ner till stada idag, men klockan halv tio när jag stegade ner och trodde jag hade försovit mig så låg folket fortfarande och snarkade. Men diskat och rent i köket var det, till och med spishällen var skrubbad, och allt hår bortplockat från min borste... I guess, hur mycket ens mammor än säger att de absolut inte ska städa åt en när de är på besök så verkar det vara ett tvångssyndrom som är stört omöjligt att ta ur dem. Om man nu skulle vilja det...

Efter en stilla frukost så log vädergudarna mot oss och bjöd på sol och värme. Självklart fanns de ulliga, gulliga molnen där men de var generösa med och låta solen kika fram. Iklädd min bästa sommarklänning seglade vi världsvant ner till bussen, där jag instruerade folket i hur man åker buss i Irland ("Twou thörthy, tå city sänter pliis!") och placerade dem längst upp, längst fram för bästa effekt. Dock leker mamma racerförare själv bakom ratten så hon tyckte inte det var så fasligt.

Första vi gjorde nere i stan var självklart och gå in i en Carrolls butik och hamstra souvenirer. Jag själv fick en plötslig, nostalgisk ingivelse och köpte ett humörsmycke att ha runt halsen. Ett sånt där som ändrar färg efter humöret (eller kroppstemperaturen eller whatever) som man hade när man var tio. I form av ett keltiskt kors ofc.

När alla hade varsin irländsk klenod i sin gröna kasse fortsatte vi till Henry Street, och hittills har man ju failat alla ggr man kommit dit och spenderat hela dagen med att 55% av den här gatan, som är proppad med affärer, gallerior och allsköns grejs, och det verkar alltid vara rea. Stackars Patrik fick stå i diverse hörn och se oberörd ut medans jag och mamma kollade i tre skoaffärer efter varandra. Min shoppingnerv, som inte blivit rastad ordentligt på ett tag, fick skutta fritt och fick rycket och köpte mig två par skor på en kvart. Ett par prinsesskor med massa blingbling :D och ett par, håll er i nu... platta skor! Också dem med blingbling.

Sen ett, två tre HAPP så hade jag införskaffat mig två par nya leggins med spets och lite andra små detaljer, samt en vit topp med blingbling (ja jag vet, jag vet inte vad det var med mig idag, det blev en vita-grejer-med-bling-dag) och ett nytt par favvojeans! Jag hade nästan ett identiskt par i gymnasiet, korta med mudd och lite baggystil, och jag fullkomligen älskade de här byxorna och hade dem jämt, till och med efter att jag slutat skolan och bar dem på Dometic (dumt nog). Tills de blev så slitna i baken av att jag satt ner med dem hela dagarna så tyget blev så tunt att det brast. Laga ett stort hål mitt i daimkryssomårdet på ett par jeans är inte det lättaste att göra på ett snyggt sätt, så jag tänkte hitta en cool bit tyg att sy fast ovanpå hålet istället. Och jag letar fortfarande efter den rätta, coola tygbiten, det här var kanske en 3-4 år sen och byxorna ligger fortfarande hemma i min låda med grejer att fixa/sy upp/gå ner 10 kilo i vikt så jag kan ha dem igen...

Hungern gjorde sig påmind och mamma spanade in en stå-och-hålla-i-en-reklamskylttjomme som annonserade att det fanns en billig buffé 10 meter in i en gränd. Vi gick dit och hittade ett hak med kinesisk, japansk och indisk buffé och för 6 euro (jaa, 6 euro!) fick man äta hur mycket man ville, dricka ingick plus en flaska bordsvatten. Helt sjukt billigt och helt ok mat, bland annat de godaste southern fried chicken jag ätit i denna stad. Brukar annars ignorera alla snubbar med reklamskyltar men kanske värt och läsa anledningen till att de står där dag ut och dag in.

Kommer inte ihåg vad stället hette men det är första sidogatan in till höger på Henry Street, med alla torghandlare och suspekta mobiltelefon/hairextensions affärer. Rekommenderas!

Folket körde på en casual pose med mat i munnarna.

Efter käket drog vi ner till Temple Bar och gick en runda sightseeing där, samt placerade oss på Starbucks för en kopp kaffe och varsin kaka. Caramel Macciato och en almond cake pop <3

Stannade till på en mysig liten affär med massa fina grejer och inhandlade ett kortetui med en fjäril på framsidan, samt en liten adressbok inuti. Perfekt att ha i min lilla partyväska! Nu ska jag bara hitta en perfekt liten partyväska också ;)

Vi fortsatte upp till Arcade Market där de fick spana in uppstoppade spindlar och färgglada smycken. Det ligger en liten guldgruva till vintage/second hand affär där inne med 50-talskläder och rockabillyplagg, riktigt häftiga, dock rätt dyra, men jag ska definitivt spara ihop till ett exemplar därifrån, komplett med tyllskjol under för att få till den riktigt utsvängda klänningen.

Och efter detta var folket trötta och slitna och det var tajm att säga hejdå till city för den här gången. Med värsta flytet kom vi upp till o´Connell street precis i tid för bussen hem, och fick återigen braiga platser längst upp, längst fram. Impades av en liten tant på säket 80 bast, inte mer än 38 kilo tung, som rejsade fram som ett vilddjur i busskön och helt sonika räckte sin dragväska till en random kille med tatueringar och beordrade honom att hålla. Tattookillen höll och tanten klev helt sonika ombord först av alla, tog sin väska och pep in i bussen. Snacka om stake.

Nu sitter jag och avnjuter en kopp kaffe med min Starbuckspresent jag fick av mamma - en flaska hasselnötssirap att hälla i kaffet! <3 Nu kan jag dricka lyxkaffe varje dag i mitt eget hem!