Blicken blir stirrig, jag känner mig virrig, var gång jag ser High Chaparall...!

...MANOLITO!

Ja det var tider det... när jag var en liten snorunge, vad kan jag har varit...? 12-13 bast kanske. Då var High Chaparall hela min värld. Säkerligen influerad av min pappa så kastade jag mig över allt som hade med western, cowboys och indianer och göra. High Chaparall, denna underbara, odödliga westernserie var min helgedom, och Manolito var min gud. Han var nog min allra första stora crush jag hade på en kändis. Han kanske inte har det mest bildsköna utseendet, men har har DET, och det där gudomliga leendet... herregud! Inte konstigt att han fick turnera i Sverige och bara gå ut och ställa sig rätt upp och ner på scenen så svimmade den kvinnliga delen av publiken. Som var typ 99.8%. Faktiskt så var High Chaparall inte så stor i andra delar av världen och absolut inte USA, men i Sverige var folk galna i serien.

Genom åren har serien gått sporadiskt nån gång ibland på TV, bland annat TV4 Guld körde den ett tag, till min stora lycka - då kunde man sneaka till sig ett avsnitt hos pappa nån gång ibland, och sen själv när jag skaffade kanalen enbart för och kunna se High Chaparall. På det viset har serien bibehållit sin nostalgi för mig, och nu när jag tagit steget och laddat ner första avsnittet (som för övrigt är episkt för mig... 2 timmar långt) reser jag tebaks i tiden och sitter klistrad framför TV:n hemma i vardagsrummet. Manolito får fortfarande mitt hjärta att smälta när han ler... Buck får mig fortfarande att garva och önska att jag hade en farbror som han. Blue är rar men fortfarande en tönt. Victoria är gudavacker och får mig att önska mig blåsvart, långt hår, en videsmal midja och mexikanskt blod. Brytning med för den delen. Och John den stenhårda svensken med mörkaste rösten ever, hård som flinta både inombords och på utsidan, men mjuknar på ett behagligt sätt under seriens gång.

Tyvärr finns inte hela serien att ladda ner, och det finns boxar för de två första av de fyra säsongerna men de verkar vara slutsålda i Sverige. Får kolla runt på Ebay och liknande. Tills vidare får jag nöja mig med de episoder som finns att ladda ner.

Jag minns speciellt ett avsnitt som handlade nästan enbart om Manolito. Han rider ut ensam, skadar sig, och dör nästan av törst och blodförlust och jag satt som på nålar varenda sekund av avsnittet, tårögd och rös av rädsla för att denne man faktiskt skulle gå och trilla av pinn såhär mitt i säsongen - vad fanns det då för anledning och fortsätta titta på den?

Men det är klart man inte tar livet av seriens stjärna ;) Mano överlevde, och jag gick och dagdrömde om att han låg ute och flämtade på den stekheta prärien, och jag kom ridandes på min vackra appaloosahäst (jag var också galen i hästar som liten) med min vattensäck och öppen famn och räddade honom. Ah, det var tider det...

Och så några bilder på ett par appaloosa, bara för att jag kom ihåg hur vackra de är <3