Lättsmält söndagsunderhållning

Lunchen hemma hos Tina - som för övrigt bestod av pasta, baconsås och parmesanost <3 för dem som är intresserade -  följdes av en tur ner till stan för lite enkel söndagsunderhållning i form av bio. Valet föll på A Turtles Tale - eller kanske Sammy´s Adventures - The Secret Passage, det var lite oklart såg jag nu vad som egentligen var korrekt titel. Den handlar iaf om en sköldpadda som föds 1959, och som spenderar de närmaste 50 åren med att glida runt i världens hav medan världen ändras på grund av den globala uppvärmingen. Låter det som en pekpinnefilm? Det var det. Och den var gjord för femåringar också. Där kan ni räkna ut resten kanske. Men den var ändå lite gullig, kärlek och gulligull ackompanjerat av ett brett soundtrack med välkända (kärleks)låtar och två ypperligt sött animerade sköldpaddor kan nog bryta igenom den mest hårdhjärtade knackern...

Kolla bara den fiffigt ihopsnickrade sloganen... "Turtly Amazing"

 

 

Tina visade mig också klomaskinen från helvetet -  stoppa i en peng och spela tills du vinner. Låter väl överraskande positivt eller hur? Mm. Men det här är en klojävel som inte ens kniper åt! Den bara dimper ner på gosedjuret med en mjuk liten duns, no cares in the world, och åker upp lika fort igen, inte en tillstymelse till att röra på krokarna. Så håller den på de kanske 20 ggrna vi försökte innan jag tröttnade, då hade den kanske knipit åt 2 ggr. Lägg till ren idiotmusik med ljud från en 50-tals karneval mixat med Tetrismelodin eller nån annan klonkade jävla visa i den stilen. Fördömda maskin. Hade inte Tina varit där hade jag dock säkert stått kvar ännu, spottande och fräsande och envis till tusen. Jag som knappt pallar med en vanlig maskin utan att ruinera mig själv för att jag blir maniskt fixerad vid och vinna. Tänk hur länge jag skulle kunna stå vid en sån här evighetsmaskin. Mossa hade börjat växa.

Jättefin svart häst med vagn som vi åkte förbi. Tyvärr kom en trafikljusstolpe i vägen.

Nu ska det sovas, helgen är redan slut och måndag imorgon, urken purken... hade gärna behövt en till helgdag känner jag. Men men, på´t igen!