Hela dagen lång

Dagen började ännu bättre idag! Vi blev tillsagda igår att eftersom ingen visste var träningen skulle vara eller vem som höll i den, så skulle vi säga till receptionisten när vi anlände klockan nio. Sagt och gjort, kvart i nio anländer jag och ställer mig i världens kö, ser klockan ticka fort som fan och när jag väl är framme är den prick nio. Framför mitt ärende och får en blick som klassar mig som den störste svenske dumskallen på hela Irland typ. "Hur ska jag veta det"? Förklarar vilka anvisningar jag fått,  då ber hon om mitt pass och namn och kollar upp mig. Återigen en dumskalleblick, följt av "Ska du till Manpower? Du skulle ju varit här igår! Varför var du inte det!?" Jag blev helt perplex till en början, jag står ju ändå där med min bricka fullt synlig och har precis förklarat att jag var här igår och blev anvisad till henne för att påbörja min träning.  Så jag tar om det hela igen, så tydligt jag bara kan, att nej det är inte jag som failat här utan det var bank holiday igår (typ röd dag) och ingen var här och ingen visste nåt och jag är ingen tankeläsare. Den här gången gick det fram och tydligen hade nån varit och hämtat folk som var tidigare än jag, runt en halv, tjugo i nio. Och jag som fått höra att irländare är tidsoptimister och oftst sena? Jag tyckte ändå att JAG var tidig. Men men. Vid det här laget var klockan way past 9 och jag var en aning stressad, minst sagt. Inte kom jag ihåg exakt var de specifika träningsrummen var heller och hon gav mig en hel radda anvisningar som jag var tvungen att säga att jag nog fann lite tricky.

 Då tyckte hon att jag var fullständigt hopplös och bad mig ställa mig i ett hörn och vänta på en eskort :) så jag stod där ytterligare tio minuter och försökte se oberörd ut, klockan var nästan halv tio när det väl kom nån sen som även hon var ny och knappt visste vart det låg själv. Men vi hittade, och jag stormar in med en massa "sorrysorrysorry". Som tur var så var jag inte den enda som kom sent och jag hade bara haft tur som inte anlände fem minuter tidigare för att bli hämtad i receptionen. Mental notering: var alltid en halvtimme tidig i fortsättningen...

Så, hela dagen idag har vi gått igenom baskunskaper i customer service, i stort sett; ha ett sunt förnuft. Vara vänlig, tydlig, inte prata för fort eller för otydligt. Vi gjorde övningar i olika tonfall när man säger saker och hur man ska låta glad, serviceinriktad och självsäker på bästa sätt.

Min grupp av folk är rätt tystlåtna, det är ett par stycken som säger saker ibland men när vi grupperades var det rätt svårt att få vissa och tina upp. Jag tycker ändå jag är relativt socialt kompetent och jag försöker alltid le så mycket som möjligt och skämta med folk, men jag kanske skrämmer iväg dem på det sättet istället? :D Det tog fram till lunch innan en "utomstående"  faktiskt kom fram till mig och Marcus (om tagit vår plats hos Jonas) och började prata, en försynt liten stockholmare, och slog sig ner med oss i matsalen.

Matsalen är ju förresten en klass för sig - som och vara tillbaka i skolans matsal med stim, sorl och ljud till förbannelse, jag kom på att jag är JÄTTEOVAN vid det eftersom jag brukar ligga och sova på mina lunchraster annars :D fick nästan skrika för och överrösta allt när jag skulle beställa min lunch, en panini - jag bara pekade ut slumpmässiga ingredienser för och få det överstökat, och lyckades faktiskt få till en riktig god sådan med kyckling, brieost, sallad och en tacoliknande sås. Yum! Det får bli min personliga smörgås som jag kommer referera till som min "första nooblunch" eller "noobmackan" :)

Sedan fortsatte dagen i samma anda. Mer gruppuppgifter: kommunikationstest genom att en frivillig ställer sig vid en tavla och ska rita enligt anvisningar från "klasskompisarna". Eftersom tystnaden började bli riktig pinsam efter att vår lärare bett om denna frivillige, och för att jag själv inte har riktigt rätt och klaga om jag själv är lika feg, så gick jag upp och kladdade på tavlan och ritade Irlands i särklass sneaste och vindaste hus på bild ;) Det ledde till att det också blev jag som sen fick sätta mig på en stol framför alla med en bild, och sen förklara för resten av gruppen hur de skulle rita den, utan att använda kroppsspråk eller liknelser. Svårare än man tror!

Slutade klockan fyra och traskade hemåt till mina sambos och fick lite mat, stekt potatis, lax och majonäs, och lite grönt såklart. Potatisen är rätt speciell här, den är väldigt söt och man får krydda som en vansinnig för att det ska smaka nåt annat än socker. Nu blir det lite kaffe och geishachoklad, som Adde så omtänksamt skänkt mig som tröst för min "jobbiga" dag ;) mer training imorrn och kanske en tripp till Blanchardstown här intill för och ta lite bilder av de oändliga galleriorna? Vi får se hur pass lång dagen blir. Gonatt!