Nyår, ett farväl, ett nytt liv

Hann inte blogga nånting alls inför nyår. Jag som hade tänkt mig skriva en hel krönika om året som gått. Har haft fullt sjå med att försöka insupa precis allting en sista gång istället. Visserligen är jag inte borta för evigt men det är läskigt att inte veta exakt när jag kommer tillbaka. Att säga hejdå till pappa var jobbigt ofc, vi är ju de mest känslosamma i den här familjen. Hade med mig grodbakelser som vi fikade på och gick igenom allt som kommer behövs med Saga. När jag kom hem var jag helt slut, glömde ställa alarm och sov till bra sent på förmiddagen på nyårsafton. Dock spenderade jag timmarna innan kvällen med och bara såsa runt anyway. Mamma var gullig och lagade min favoritmat; fläsk, potatis och löksås :) med magen rejält uttänjd lyckades jag ändå hoppa i min klänning och fixa iordning mig inför fest hos Talitha. Där väntade två jättefina överraskningar; både Malin och Talitha hade avskedspresenter till mig! Fick ett armband av Malin med orden Hope på, och en hel hög med euromynt och ett brev av Talitha -  som nitisk kortanvändare är det ett ständigt gissel för mig att ha nog med mynt till bussen :) kvällen första frenetiska bortblinkande av tårar infann sig rätt snabbt kan jag säga... så gulligt, tack så mycket.

 

 

 

Kunde inte firat nyår på ett bättre sätt, i lugn och ro med dem jag ville spendera den med, dricka vin och äta chips och bara prata. Lagom till tolvslaget gick vi ut på torget och kollade fyverkerier, dock kommer jag inte ihåg så mycket av dem eftersom jag vid det här laget var rätt onykter och mest fokuserade på att hålla ordning på hamburgare och kebab som gavs till mig från alla håll och som sen mystiskt försvann igen :)

Jag skulle kunna skriva mycket mer om kvällen men just nu är jag bara så himla trött, det får vänta tills imorgon. Nu sitter jag iallafall i Irland, imorgon flyttar vi till vår nya lägenhet. Det var jobbigt som fan och säga hejdå till mamma och vovvarna, jag gick runt och bar på Idun i princip hela dagen. Om nån dag eller två, när reality strikes again, kommer jag nog sitta och böla som en tossing.

Har precis ätit hemskickad pasta som smakade sådär, Adde och Stefan packar och jag ska väl sätta igång med det jag med. På återseende imorgon.