Celebration times.

Vilken dag. Fullständigt upp och ned. Började med att Idun kräktes i min säng. Yummy... bra början. Har haft en riktig skitdag på jobbet rent ut sagt. Det finns gränser för hur mycket vrål och slitande och jävulskap man kan stå ut med, speciellt när ens tålamod är nere i skiten under golvet. Jag brukar ha ett stort tålamod med det mesta men den här helgen har det lyst med sin frånvaro. Samtidigt som jag jobbat längre pass än innan och till senare på kvällen. Ingen bra kombination. Arbetade ihop med Malin i lördags och hon knäppte det här kortet av mig; "För att ha och jämföra sen när du börjar ditt nya jobb!"

Situationen är denna: brukaren har gjort ett vad vi fackmän(kvinnor) kallar stort A och jag beslutade att det enda rätta var att duscha. Så här står jag i full mundering med stövlar, handskar, förkläde, en flaska ljuvligt doftande (not) DAX i handen och en jäkla massa tvättlappar. Och kan inte riktigt låta bli och rynka på näsan. Stort A som sagt. Stort. Det ska verkligen bli skönt att byta arbetsuppgifter ett tag.

Men som sagt, jag tog mig igenom mitt arbetspass iaf, tack vare en kollega som inte ännu hade befunnit sig i denna krigszon alltför många dagar och var lika slut i huvet som jag var (om man nu kan bli det). Det bar av hemåt, i princip för att duscha och klä om och åka ner med mamma och Patrik och käka thaimat. Hade tänkt mig nån fin fisk men de serverade bara sushi på fredagar och lördagar. Så fick ta min gamla favorit - friterade räkor. Hela tio stycken fick jag och jag lyckades äta upp nio. Ynkligt, jag vet. Men till mitt försvar, så var det väldigt stora räkor, hade druckit öl innan och skulle få plats med lite mer dricka var det tänkt.

Efter maten åkte jag vidare till Talitha med vinflaska i högsta hugg. Inspärrade i deras sovrum, på behörigt avstånd från Micke och hans WoW, hade vi en liten men oerhört angenäm celebration toast för min nya vardag i Irland. Inga problem och slå ihjäl några timmar där och nu är jag så trött att jag sitter med näsan i tangentbordet och skriver fel hela jäkla tiden, lite smålullig på det. Om 6 timmar ska jag upp igen för ännu en arbetsdag och jag vet att det kommer bli en rätt jobbig dag... men får ha i åtanke att jag ska till Malin igen efteråt för att fixa mina naglar. Ännu en liten celebration jag ville kosta på mig. Because I´m worth it. Men just nu ska jag bara däcka i min renbäddade, hundkräksfria säng... En händelserik tredje advent. Gonatt.