Solitude

_DSC0846

_DSC0848

_DSC0860

_DSC0857

_DSC0858

_DSC0859

4 dagar kvar till semester. 4 dagar kvar till ett helt nytt äventyr, i en helt ny kultur. Jag trodde det inte men det har ändå gått jäkligt fort fram till nu. Och samtidigt oändligt långsamt.

Jag hoppas att mitt skrivsug kommer väckas på nytt när jag befinner mig i en annan världsdel nästa helg. All min energi just nu har gått åt till jobbet, det har varit väldigt tufft ett tag. Mycket tuffare än den lilla procentandel som lyst igenom här, eftersom jag av förklarliga skäl inte kan yppa så mycket om mitt jobb. Men nu har jag fått stöd från flera olika håll och det känns bra. Semestern kommer som ett välbehövligt andningshål för och få ny energi att köra på ett tag till. Helt sjukt att det kommer vara en och en halv månad kvar till jul när jag är tillbaka. Jag hoppas att snön kommer tidigt i år och finns där för att välkomna mig hem sen, så jag kan hoppa över hela tråkbråkvintern. Jag vet inte vad det är, men den här hösten har allt varit så mycket vackrare, mer betagande och intensivt - kanske är det mitt fotointresse som eskalerat, ett nytt objektiv att se världen ur, eller jag som ansträngt mig ännu mer för att se det fina i små detaljer när det har varit lite grått i själen. Eller allting i kombination. Naturen har iallafall aldrig lugnat mig mer än nu.

_DSC1005-2

Jag har suttit i två timmar nu och redigerat bilder och i veckan får jag ge järnet för att trycka ut allting i detta virtuella mecka av kreativitet som bloggen är för mig. Snart kommer den tas över av japanska gatuvyer, bakverk som bajsar (aw yiss, det finns där borta) och alla de tusen pinaler jag tvångsmässigt kommer samla på mig från varenda vending machine jag ser. Vi försökte boka hotell i Osaka och hade bara olika Adult Hotel och välja mellan. Och nej, i Japan betyder inte det att det är barnfria hotell. Det innebär rund säng i mitten av ett rum med röda väggar, en generöst tilltagen samling av olika massageoljor on the house, och morgonväckning bestående av hårdporr på LCD TV:n som tar upp hela väggen. Stefan tyckte vi skulle köra ändå för det var onekligen fina, lyxiga rum - om man fixar ett med sedvanlig rektangulär säng, vänder bort blicken från oljorna och drar ur sladden till TV:n. Men jag är alldeles för cynisk för att inte tro att jag kommer bli bortrövad av valfritt pilskt swingers-par så fort jag är 30 cm ifrån Stefan. Vi valde en lägenhet via airbnb till slut.

Nåväl, klockan börjar närma sig mycket och jag ville mest få ut några bilder och några ord. Vi får höras mer i veckan. Nu tar vi ett djupt andetag och dyker igenom de här 4 dagarna i ultrapid!