Fars Dag, vinterplaner och MER bakverk!

Imorse vart det premiär för julmusik i mina hörlurar. Chauffören hade släckt ner bussen och det blir perfekt stämning för tanke och reflektioner till musiken. Visserligen körde jag mest den ständigt återkommande favoriten Fairytale of New York och den är väl inte så utpräglat julig egentligen utan funkar bra annars med. Men ändå! Jag drog igång lite Tommy Körberg med för sakens skull ändå.

Jag börjar längta efter att ta upp ljusstakar och allt redan nu, för och få lite liv och bling-bling i det här satans tråkiga novembervädret. Det är så förbannat tråkigt att åka till jobbet i mörker och komma hem och vara förvisad till och antingen gå i komplett mörker, eller ta någon av de tråkiga rundorna i Fålehagen som vi då måste dela med fyrtioelva hurtbullar i olika dagsformer. Eller gå i stan men hur kul är det för dogsen och för smutsig-päls-ration.

Då är det skönt ändå att det är lite roliga grejer planerade framöver - nu i helgen kommer Ullared, som egentligen kanske inte är så superroligt. Själva resan med tjejerna ja - själva vistelsen med alla bindgalna kundvagndsfascister och ångesten över att göra av med alldeles för mycket pengar - nej. Får lösa det där genom att inta Valium och sätta nivåspärr på mitt betalkort och verkligen tänka efter tre, fem eller åtta gånger innan jag plockar ner en vara i vagnen. Nu ska det fokuseras på julklappar, och massor nyttiga friskvårdsgrejer till hundarna. Och kanske lite julsaker. En ny ljusstake förslagsvis. Eller åtta.

Sedan när december rullar in, så bär det av till Stockholm på världens bästa lilla reunion i form av Amandas födelsedagsfest, komplett med 20-talstema! Mitt största bekymer där är att jag har hittat en bra klänning, som passar blondiner bäst - men jag är supersugen på och färga brunett, och då måste jag hitta en annan. Och det tog mig flera, flera timmar av grav beslutsångest och komma fram till första klänningen. Ugh!

Och ännu senare, i mitten av december - är det födelsedagskalas hos Andreas och Catrine i Västerås, och DEM har vi ju inte sett sen vi flyttade hem så det ska bli skitkul. Det underlättare och ha lite att se fram emot i denna deppvardag som jag befinner mig i nu.

Tur ändå att jag har bakningen som alltid muntrar upp. Igår vart det en lite enklare Fars Dag tårta, som skulle föreställa en Blue Velvet men jag ville inte riktigt tagga ner på kakaon så den vart väldigt mörkblå. Men riktigt god nontheless, med blåbär, björnbär och en syrlig whipped cream cheese frosting. Och så lite krossad maräng på det.

Piiiics!

DSC_0579

DSC_0576-001

DSC_0584

DSC_0585-001

DSC_0590

Tusen kramar till dig min älskade pappa, som kan vara så jäkla otålig och envis när det gäller och skynda långsamt - helst ska allt jobbigt och tråkigt vara överstökat och klart på en vecka, inklusive höftbensfraktur och dess rehabilitering...och det har jag ärvt av dig. Håhåjaja! <3

dsc04560