Let´s feast!

Så var man då parkerad i soffan igen och fasen så skönt det är! Hela veckan har det varit fullt ös och idag var nog varenda timme på jobbet fylld av nåt och göra. Har kommit i säng sent och inte varit på lika långa promenader på kvällarna och det känns i kroppen nu, så det dröjer nog inte länge innan jag däckar här. Men först ska jag se klart Let´s Dance - sitter här och blir så sjukt imponerad av hur snygg Kenzas kropp är, hennes ben är to die for. Och så suckar jag tyst för mig själv att jag måste se till att hålla ordning på min mathållning och ge mig ut och springa om kvällarna med som jag velat fram och tillbaka om, och äta morötter istället för ostbitar på kvällarna.

Och så tar jag en till sked av min Ben & Jerrys. Rom byggdes inte på en dag.

Appropå sötsaker - runt fyratiden på onsdagseftermiddagen kommer min kollega Jonas med våran maskot för fikalistan, en brödkavel, och meddelar mig med urskuldande min att jag är den som står näst på tur att hålla i fikat inför torsdagsmötet denna vecka. Whaaaaaat! Och jag som dessutom jobbade kväll!

"Jo jag kunde ju kanske ha lämnat över den lite tidigare..."

No shit.

Men men, tur att man redan har lösspridda planer för ca femton fikasessioner planerade i bakhuvudet - jag åkte hem och raka vägen till Ica Maxi och köpte dulche de leche och sen stod jag under kvällskvisten och fixade ihop en banoffee pie i sällskap av en kopp starkt kaffe. Mitt i allt hade jag fått för mig att testa och göra en nyttig variant också (jodå, det går!) och göra en chokladpudding med avokado som hemlig ingrediens!

Yes, jag vet vad ni tänker... "Varför inte stanna vid EN paj? Varför inte vara nöjd med den, diska, gå och lägga dig i tid och vara fullt funktionell dagen efter? Varför, återigen, ge dig på ett helt projekt och stå till långt in på natten och dessutom förvandla ditt kök till Jerusalems förstörelse som du måste ägna en halvtimma åt att svära över när du är klar med skiten och inget hellre vill än lägga dig på golvet och somna in - men det går inte för det ligger kletiga högar av söndermixad avokado och kakao där?"

Tja, that´s how I work I guess. Definitivt en av de mest prioriterade paragraferna på min personliga utvecklingslista. Tillsammans med min vädjan till mig själv att sluta småäta ostbitar och dra dåliga ordvitsar med folk som inte fattar ord som ekivok och brottstycken.

Men ja - jag kan ju säga såhär, att ska ni ge er på att göra chokladpudding av avokado, så ska ni ha en jävligt bra mixer - helst med knivar modell XXXL och det gäller förresten själva mixern också. Min lilla fina, rosa blender är jätteduktig på smoothies, men mosa avokado - det såg ut som att nån hade slängt ner Shreks avkomma i botten och gjort ett taskigt försök till träsktrollspuré. Och mosad avokado fastnar - överallt. Utöver min halvtimmes svärande över kökets allmäntillstånd, så spenderades en extra halvtimme med och bara göra rent blendern, stavmixern och handvispen från sagda träsktrollspuré. Och även med dessa tre redskap, till två sketna små avokados, så slutade det med att jag gav upp och stod och plockade bort omixade små bitar med tesked. Har jag nämnt att jag är lite galen när det gäller bakprojekt?

Och eftersom det då inte vart två hela avokados i smeten så var smaken helt off när jag väl tillsatt kakao, honung och yoghurt efteråt, så jag fick dryga ut med de tre produkterna, lite åt gången, tills det faktiskt smakade gott. Och då stod jag med en nästan full bunke med träsktrollspudding, till en 10 centimeters-paj. Den bunken står nu fortfarande nästan full i mitt kylskåp och jag vete fan vad jag ska göra med den.

DSC_0515

Nåväl - min banoffee pie gick hem iallafall, och gick åt snabbt, och ja - den lilla pajen med nyttig choklad gick faktiskt också åt. Men här kommer vi till den riktigt roliga delen med - när jag sen går ner med pajen till mötesrummet, så möts jag av min kollega Stefan som varit bortrest en vecka och som var den som skulle haft fika förra veckan, om han inte varit i London och förlustat sig med nån Stargate-whatever-skådis. Jag tänkte faktiskt tanken att J då borde ha bytt med S så att han hade fikat denna vecka - men eftersom jag fick kaveln och J inget sa när jag nämnde denna sannolikhet så utgick jag ifrån att det då stämde att det var min tur. Det kunde jag ju fetglömma när S har med sig två stora påsar från bageriet... "jo vi skulle ju byta med varandra pratades det om, var det ingen som sa det till J?"

Kan ju säga som så att Jonas har bett om ursäkt ungefär tjugosju gånger sen torsdag morgon och fått nåt plågat i blicken varje gång han kom till min desk och såg den rentvättade tårtspaden. Kan ju han nåt och göra med att jag högljutt och detaljerat redogjorde för mina vedermödor under onsdagkvällen, och hur hundarna fått sitta i ett hörn och sörja sin förlorade promenad till förmån för min banoffee pie.

(Vilket inte riktigt stämmer - de var lyckligt ovetandes om mina eskapader under en rofylld kvällspromenad med mamma som var snäll och erbjöd sig behålla dem över natten för att jag skulle få ut lite av kvällen - ironiskt nog)

Så ni ser - lite drama är kvar i mitt liv iallafall!

Annars har jag haft besök av pappa och mumsat semla (återigen, det där med mathållning den här veckan, under all kritik) frenetiskt jagat efter stora, rosa tavlor att ha på väggen, inhandlat murgröna, försökt kalkylera om jag har råd och åka till Grekland i höst, Dublin i vår och Oslo under sommaren OCH kunna köpa nya kläder OCH ett helt nytt bäddset - svar negativt...

Men men - just nu är det bara jag och Ben och Jerry, och nu är det Star Wars på TV med och jag har precis skrivit ett halvt föredrag om avokadopudding och bakning - nu är det dags att ta helg, luta sig tillbaka, och bara släppa allt....

Hoppas ni har en supergo fredag ni med!

DSC_0533