Bilsorger och julpynt

Nej, det var inget blogginlägg i nya lägenheten, än. Gårdagen blev inte riktigt som jag hade tänkt - hade planerat och få soffan på plats och sen plocka iordning, kanske sätta ihop soffbord och tv-bänk. Adde antog soffuppdraget och tog med sig Kurtil och Jonas som partners in crime och killarna gjorde ett jättebra jobb med att få ihop allting - faktumet var att ingenting var förborrat, så de fick själva fixa hålen till skruvarna i själva soffan och seriöst, träet där benen ska vara hade man kunna bomba utan att det blev en skråma... men det gick till slut. Då var klockan runt åtta-nio och jag var redan helt färdig av trötthet (även fast jag inte satt ihop nån soffa) så bestämde mig för och skippa mer montering och bara vara i huset en stund och ta fredag.

När vi då kommer ut till bilen och jag trycker på upplåsning så händer - ingenting. Nyckeln lyser rött när man pressar men inget lås går upp. Känner paniken komma krypandes, sakta saka... tar upp andra nyckeln och testar den - samma sak. De funkade för tre timmar sen efter jobbet, efter att bilen varit begravd i snö, men nu har det bara... lagt av.

Står där och bara stirrar på bilen i ett par sekunder medans min hjärna kör Internet Explorer - och sen inser jag vidden av skiten jag sitter i. En bil utan parkeringslapp mitt i stan, låst för båda mina nycklar, kan inte öppnas manuellt eftersom det låset tydligen blivit uppbrutet nån gång - bilen strandad här och måste bärgas bort tidigt under morgondagen, hur mycket kostar det, och sen då, bärga den till verkstad, få hit en låssmed av nån sort, slå in en ruta? Där och då ville jag bara slå bilfan sönder och samman. Det är helt fucking unbeliveable.

Adde får vara optimisten i det här och pillar upp ena nyckeln för och kolla batterier, vi åker och köper nya på Östenssons och monterar in, men icke - inget efterlängtat klick hörs när bilen befrias från sitt eget fängelse. Jag är alldeles för trött för att vara nåt annat än djuprotad pessimist och har redan gett upp, vill bara hem och sova och hoppas på att nån stjäl bilen under natten. Men mitt i allt så får Adde upp bagageluckan, och det går och kravla in i bilen. Frågan är om larmet går igång om man sätter i nyckeln? Han ringer tillbaka Kurtil och Jonas från renoveringen av Jonas lägenhet, och när jag kommer åt och öppna motorhuven så fixar de så att larmet är av, om det nu finns nåt. Jag sätter i nyckeln och vrider om efter mycket vånda och skräck vid tanken på ett tjutande som aldrig skulle ta slut - och KLONG! Precis då slår kyrkklockan (timing...) och bilen startar och det är ljuv musik i mina öron. Låsningen funkar fortfarande inte men jag kan iallafall köra iväg bilen. Vi lämnar den olåst och går och köper pizza, my treat eftersom killarna fått offra sin egna helkväll i Jonas lägenhet för och hjälpa mig. Pizzamannen tror inte sina öron när jag räcker fram kortet efter att alla beställt. Men det är det minsta jag kan göra iallafall.

Äter pizzan och åker till huset och lägger mig i soffan och där tvärslocknar jag, vaknar klockan kvart över två på natten av att mamma går runt och julpyntar. Värre uppvaknande kan man ju ha...

Och nu sitter jag här och dricker kaffe och äter julkalenderchoklad till frukost - jag glömmer ju alltid öppna mina kalendrar i ett par dagar i sträck, så jag får alltid en liten hög att äta när jag väl gör det -score!

DSC_0839

Kalendern fick jag för övrigt av Addes mamma, gulligt.

Jag ska strax ta och pälsa på mig i termobyxor, moonboots (aw yiss) och ta ut hundarna på en efterlängtad första, riktiga vinterpromenad och sen blir det och åka till lägenheten och montera. Lite julpyntsbilder får det bli på det hela med, det var så skönt och vakna och det var LJUST och man kan ta bra bilder återigen.

DSC_0826

DSC_0827

DSC_0828

DSC_0829

DSC_0830

DSC_0831

DSC_0836

DSC_0825

Sista är väl kanske inte så julig eller ens vintrig, men de var så fina :)

Och så en bild på kvällens hjältar i full färd med och hitta rätt sorts borr för ändamålet.

1465779_10201669665918019_109165823_o