Alcatraz ER - dinera med ett dockhuvud och ät bröst av ris

Nähä mina vänner, ska vi se till och sparka igång några inlägg om Japan kanske? Jag kikade lite på vad jag redan hade skrivit och det var ju bara en fjärtdel av vad jag har och berätta! Med lite drygt 3000 bilder ska jag ju kunna producera minst ett dussin temainlägg liksom. Skärpning.

En av restaurangerna som jag pratade vitt och brett om innan vi åkte var ju Alcatraz ER (Shibuyadistriktet) - mentalsjukhus möter fängelsehåla och inte så särskilt ljuv musik uppstår. På riktigt - i högtalarna skrålade gamla 90-talsdängor modell eurodisco. Lite malplacerat på det här stället, hade gärna sett att de kört med mer suggestiv sådan typ bakgrundsljuden i Amnesia- The Dark Descent eller skrämma-skiten-ur-dig-stil typ Left for Dead. Men man kan inte få allt.

Stället kan vara lite svårt att hitta eftersom det låg lite undangömt i en backe med lite annan skit runtomkring men det sitter stora plakat runt öppningen av byggnaden. När vi väl var inne och på rätt våning så tog det oss ett bra tag att haja vart ingången var, eftersom de inte öppnar förrän 17 och det inte fanns minsta indikation ens på dörren innan dess. Så rådet är att komma dit prick 17 eller efter.

Vi fick vänta en liten stund innan de släppte in oss, och under tiden fick vi sitta i en nästan kolsvart hall med rostiga burar innehållandes diverse avhuggna huvuden och skelett. Alltså jag älskar ju sånt här så jag satt där och njöt på ett nästintill perverst sätt av hur jäkla creepy det var - höjden av lycka hade ju varit om nån tjomme hade suttit i ett hörn och sett halvdöd ut och stönat och jämrat sig! Undrar om förbättringsförslag skulle tas väl emot? Finns väl dock säkert nån mesig klausul i hyreskontraktet om att man inte får komma upp i hjärtattacksgränsen för gästernas blodtryck...

När vi väl blev insläppta så fick vi betala 500 yen för själva inträdet, och blev sen ledda till vår cell. Jag hann inte ta kort på vägen dit men tänk er en mörk och ruffig industrilokal, med blodsplatter på väggen, röda lampor med giftigt ljus och ihåligt golv med glasfönster där likdockor och likdelar med tvångströja ligger och kikar upp på dig. Pretty sweet, huh?

Kolla in här om ni vill se mer bilder av detaljerna där inne.

_DSC0273

Här vart vi då inlåsta, i en liten cell med väldigt lågt tak och ett järnrör i kedja som vi fick slå mot gallret om vi ville någonting.

_DSC0283

Vet inte riktigt vad det är Stefan försöker sig på men han ser inte ut och vara i någon större nöd att komma ut, sitt järngrepp kring gallret till trots. Vi hade ju sett på onlinemenyn innan att det skulle serveras rice boobs så... vad gör väl några timmar i en cell om man har sådan förströelse att hänge sig åt.

_DSC0281

Så han släppte sitt grepp och grabbade tag i menyn istället för och reda ut vad denna kulinariska sensualiteten skulle ackompanjeras av,

_DSC0276

Vi fick våra drinkar - min tequilacocktail kunde få vem som helst att tappa huvet, och Stefans... prideprovrör? - utgjorde en makabert färgglad kontrast. Stefan hade försökt övertyga mig om och ta spermajuice och annat äckelpäck men till syvende och sist bestämde jag mig för de mer makabra alternativen än de rent äckelpäckliga.

_DSC0285

Och här är Harriet Huvud med lite av vårt käk - Stefans inburade kycklingar och så en lever. Riset och min köttpanna utgjorde det enda normala i den här måltiden.

_DSC0320

Den här levern alltså - den är helt enkelt en formad omelett som färgats röd och serveras i en kirurgskål och den var så satans förbannat trovärdig att jag på riktigt mådde illa när jag såg den.

Harriet Huvud häcklade min tveksamhet.

_DSC0299

Så jag gav den ett försök och högg in.

_DSC0302

Fullständigt löjeväckande att försöka äta skiten med pinnar. Det blev till att grabba tag i härligheten och hugga in Hannibal Lecter-style - minus finliret. Sekunden efter att den här bilden togs så släpper jag ner denna tingest i skålen igen med ett SCHLOMP! och avsäger mig ansvaret att äta upp den, ever. Harriet Huvuds stumma förakt fyller hela cellen but I don´t give a shit - det här var så råäckligt enbart för att den både såg och kändes så äkta. Den till och med smakade metalliskt, som om det verkligen var blod som vätskade sig runt den. Uääääck!

_DSC0296

Och här har vi Stefans välsignade risbröst som servitören serverade med ett menande "oooooh booobiieeees hehehhee!" och när han satte ner tallriken på bordet så rullade ena bröstvårtan iväg och snubben höll på och förgås av garv och glada, högljudda rop. Den här personalen kan nog aldrig ha tråkigt.

_DSC0331

Det här var mitt mer normala käk, en gott skivat kött med massa ris och grillade grönsaker. Maten var helt OK, ingen kulinarisk Nirvana direkt men så kommer man väl inte riktigt hit för en sådan heller.

Jag vet dock inte vad det här överdimensionerade strösslet var för något. 100-åriga gamla naglar?

_DSC0323

Mitt i allt så fick vi jelloshots, bara sådär. Svindyra på notan sen säkerligen men vi tog glatt emot allt som gavs som ett par riktigt duktiga turister.

_DSC0328

_DSC0329

Bästa var ju ändå att sörpla cocktail från Harriet Huvud. Kompositionen i den här bilden är så klockren, jag som ska suga sugrör med blåst-blondin-blick och totalt missar munnen och Harriet får Stefans sugrör uppkört i hela näsryggen.

_DSC0306

Sådärja. Fish style.

_DSC0309

När (den rätt starka) cocktailen var slut tyckte jag Harriet var rätt schysst ändå. Bruden har onekligen huvudet på skaft, eller eeeh - järnring.

_DSC0311

Tyvärr delade inte Harriet Huvud min något mer välvilliga inställning och argumentation utbröt.

_DSC0332

Vilket eskalerade helt åt huvudstupa - det går helt enkelt inte att ha ett civiliserat gräl med ett jäkla dockhuvud och jag skyller helt och fullt på tequilan och den osunda mentala atmosfären för att jag ens försökte.

_DSC0337

Vi lämnade Harriet Huvud till sitt öde och gick och betalade. Utanför cellerna stötte vi på fler Harriets och Harrys och det här fullt normala objektet.

_DSC0340

_DSC0343

Inte ens inne på toa fick man vara ifred för nervkittlande illusioner.

_DSC0344

Japp...

_DSC0345

Så ja - rekommenderar jag stället? Absolut. Meningen med Japan är ju och göra crazy shit och det här stället går ju onekligen under det epitetet. De har ett event som de kör, förmodligen senare på kvällen, som innebär att allt släcks ner och en siren ljuder och nån stackars sate blir offer för ett skådespel som jag inte riktigt fått grepp om men jag tror det innefattar fastspänning på bår, plastdildosar och ett dropp i diverse kombinationer. Inget sånt hände när vi var där och det var lite tråkigt, det hade gett mitt pervojag lite extra spänning att få sitta där i komplett mörker och lyssna på skrik och sirener. Såvida man inte själv blir den som skriker då...

Post-jul update

Sådärja, då var denna julen över med - en väldigt stillsam sådan, även med mina mått mätt. Jag har haft någon form av social baksmälla i nästan två veckor nu och varit konstant jättetrött, så julafton blev precis det andrummet som behövdes med massa god mat att sova ännu godare på sen.

_DSC0672 (2)

_DSC0673

Hahaha, ganska många julklappar för och bara vara jag, Lasse och mamma. Och Adde på ett hörn då.

_DSC0674

Och allra största klappen var till mig! Det var länge sen man hade ett så stort paket och öppna. Det innehöll en ny datastol, precis som jag hade önskat mig eftersom min gamla är Addes avlagda Jysk-sak  som inte längre kan rulla och har nåt mystiskt brännmärke på sitsen. Han måste varit seriöst dålig i magen vid något tillfälle.

_DSC0709

Lyckades äntligen se hela Kalle Anka efter ett par åt av sporadiskt tittande då det krockat med diverse andra julaftonsaktiviteter. Saknar dock att det inte längre kommer några nya, tecknade filmer utan bara animerat skit. #oldschooldisneyrulez #detvarbannemigbättreförr #ålderninneförochvaranostalgibitter

_DSC0676

Jag rockade coolaste julklänningen på länge, för en femtiolapp på Ebay! Har en till med snögubbar på men den var så satans tunn. Hade den i Västerås och trots att jag packat ner halva mitt BH-bestånd så syntes alla obönhörligt igenom tyget. Jag fick nöja mig med en enkel modell som dock förvandlade mig till en veritabel Dolly Parton och hela kvällen kändes det som att mina brön var all over the place.

_DSC0687

Mina medposörer visade sig vara icke samarbetsvilliga sådana. Finns väl en gräns även för fyrbenta sådana.

_DSC0690

Vi hade en väldigt entusiastisk och välmusklad jultomte i år. Jag kan för övrigt verkligen förstå alla småglin som blir livrädda för tomten -nog måste väl någon, nån gång, designa en lite mer attraktiv jultomemask? Liksom, nån form av ögon som man ändå kan se igenom så att ansiktet inte blir så... döskallelikt? Kan vi klona diverse djur och göra ansiktstransplantationer borde vi väl kunna fixa hyfsat inbjudande ansiktsdrag till årets viktigaste utklädnad.

_DSC0691

_DSC0692

Vovvarna var såklart med och fick klappar nu med. Ett Dog Domino grävde Fidan fram som redan har använts ett flertal ggr här hemma nu. Fint ska det vara!

_DSC0701

Saga, som annars är så kvick och smart, har inte riktigt hajat det här med och öppna julklappar utan låter Fidan sköta den saken eller väntar på att nån av oss ska riva upp en liten bit av julklappen. Antar att somliga aktiviteter helt enkelt är för simpla för en femtedels Border Collie.

_DSC0704

Mamma hade satsat stort på etiktterna i år.

_DSC0705

Och inslagning överlag var flawless.

_DSC0706

"Vad kan det här vara?"

_DSC0707

Majoriteten av mina julklappar var ju japanska saker - som de här pyttesmå örhängena med origamifåglar.

_DSC0711

Och par-sockor i form av ulliga lamor! (tror jag det ska vara iallafall)

_DSC0723

Adde kom upp lagom till vi gått igenom halva julklappsöppnandet och fick slita upp våra gemensamma under nogsamt övervakande Idunblick. Minuter efter att jag tagit den här bilden sov de båda två.

_DSC0724

På juldagen hade jag tänkt ligga och göra mest ingenting, men istället blev det att vi fick massa energi till att slänga ut en hel hög med prylar och gå igenom hela köket för och få plats med nya grejer och städa ordentligt. Söndagen var mer av en vilodag istället, med Malin som kom på besök med sushi så jag fick inviga mina japanska ätpinnar.

_DSC0732

Och nu i veckan är jag fortsatt ledig, så himla skönt! Jag var i Linköping igår och åkte med när Niklas hade körlektion med körskolan, jag ska ju vara handledare åt honom är det tänkt. Niklas har ju åkt med mig ett par ggr nu och uppenbarligen bedömt mig värdig. Nu gäller det och fejsa sin egna osäkerhet och dåliga vanor i vissa trafiksituationer som jag lagt mig till med.

Hade tänkt och viga veckan åt långa skogspromenader med nu när snön äntligen kommit, men tyvärr är Idun en Halta Lotta här hemma nu och måste ta det försiktigt. Det börjar bli riktigt tröttsamt detta, att vi åker in och ut hos veterinären och de säger att det är höfterna men inte läge och operera. Hon får injektioner eller medicin under en tid och allt är väl - tills efter ett par månader då det är igång igen. Fortsätter det såhär ett par dagar till åker jag in och hijackar väntrummet tills de byter ut åtminstone en höft eller vafan det nu är som felar, om jag så ska sälja min kropp och själ för och bekosta skiten.

_DSC0311 (2)

Julmorgon

Så var julen här äntligen, och jag åkte hem under gårdagen efter ett kaotiskt sista-minuten-besök till IKEA som gjorde hemfärden så där lite extra god och efterlängtad. Tyvärr inte till tonerna av Driving Home for Christmas som jag försöker pricka in vid sådana här hemvändartillfällen (japp, är en vandrande kliché vid den här tiden på året) men självklart till andra mindre önskvärda gamla dängor. Ni kan nog gissa vilken. Tur att jag hade fullt fokus på och köra rakt i ösregnet annars hade jag kanske bränt ut på valfri åker i rent delirium.

Nu under morgonen har vi käkat gröt-och-skinkmacksfrukost, öppnat våra sambojulklappar och myst på promenad i solsken och åtta grader. Adde har dragit iväg till sin första etapp av julfirande under dagen och jag ska egentligen sätta in mitt bidrag till julbordet i ugnen och göra mig själv presentabel - men det är så stillsamt och skönt att sitta här och känna in julaftondagen, de här första timmarna av vardag när allt är klappat och klart och man vet att det bästa ligger ännu framför en. Jag premiärar med en kopp kaffe från vår splitternya kaffemaskin som jag (vi) fick av Adde och vovvarna har redan matkoma av sin egen julaftonsfrukost deluxe och ätbara klappar.

_DSC0639

_DSC0563

_DSC0645

_DSC0652

_DSC0658

_DSC0655

_DSC0672

God jul till er allesammans där ute! <3

Veckobrev tema pre-julmys - så gott det går

Så har vi idag en vecka kvar till julafton, och här hemma preppar jag så gott jag kan - äter kopiösa mängder Boxholms gräddost och lyssnar troget på Mix Megapols 100% jul varje morgon trots att jag vill strypa Peter Jöback medelst julgransglitter varje gång jag hör den där förbannade Jag Kommer Hem Igen Till Jul och jag bar egenhändigt hem våran julgran från Plantagen och hade träningsvärk i armvecken i tre dagar efteråt.

Ute är det just nu 6 grader varmt och i helgen ska det bli 11, så en vit jul kan vi ju fetglömma i år. Förra helgen var det lite frost på marken vilket gjorde att man vart nästan patetiskt upprymd över att det är lite vitt! och nu finner att man har tjugotre bilder på frostiga löv i kameran. Desperata tider.

Vi gjorde iallafall försök till och få upp lite julstämning, vi i tjejgänget, genom att mötas upp i Linköping och lyxa till det med hotellfrukost på Scandic som inkluderade saffransbulle och glögg till flingorna.

_DSC0421

Jag kom tidigt eftersom jag tog pendeln som gick med väldigt långa mellanrum såhär på 3e advent, så jag strosade runt i ett frostbitet och krispigt Linköping med faktiska minusgrader.

_DSC0434

_DSC0443

När det nalkades frukost kom det välbehövlig sol, både i ljus-och-dryckesform.

_DSC0451

Scandics hotellfrukost var himla nice, aningen dyr men å andra sidan var deras äggröra inte av denna värld, för och inte tala om nybakad ciabatta på surdegsbröd med en syndigt tjock skiva brieost, och VÅFFLOR!

Och frukostefterrätt.

_DSC0470

Sedan drog vi in till centrum i jakten på luciatågkläder till allas avkommor och jag stod och tittade på halmgrisar med bondagevarning istället.

_DSC0472

Och hittade nya, passande ordspråk på Lagerhaus inför 30-årsdagen och den annalkande ålderskrisen.

_DSC0473

Ute på torget hittade vi Lucia och då lyckades faktiskt julstämningen hoppa upp ett par snäpp på julometern.

_DSC0476

Och allt julpynt, glitter och granar gjorde sitt med.

_DSC0478

Musikhjälpen valde ju Linköping som sitt herresäte i år med. Bidrog med några kronor vid varje köptillfälle eftersom alla butiker i stan gått ihop om och kunna runda av summor till förmån för dem, riktigt häftigt.

_DSC0486

Vi avslutade vårt Linköpingbesök inne i en blomsterhandel där Angelica köpte på sig hela sortimentet av lagom stor hyacint i kruka med random julpynt.

_DSC0483

Och jag förälskade mig i ett gäng ursöta små kaktustomtar. Ingen fick följa med hem den här gången, men de är kvar i mina tankar och det kan hända att en av dem får ackompanjera mig den 23e när jag kommer finnas i stan en sista gång innan julafton. Om nån finns kvar så att säga. Drömmen vore ju om det fanns bara en enda kvar. Meant to be liksom. Det är betydande andel av mitt krafs här hemma som har kommit innanför dörren på samma sätt. 29 år och fortfarande svag för "ensamma" objekt.

_DSC0485

Åkte hem igen lagom till det var dags att slå upp dörrarna för årets sista adventsfika, och mitt livs minsta pepparkakshusbygge - ihopsnickrad av kärlek, en hel del glasyrhat och genomsyrad av Fairytale of New York på repeat i natten.

_DSC0505

Det satt nämligen på den här lilla rustika jultårtan med massor av pepparkakskryddor, mandariner och en svängig ursäkt till gran som sällskap utöver saffranssnittar, hallonkola och tryfflar.

_DSC0522

Underbaraste hyacinten i full blom och tittut i rutan.

_DSC0507

Och idag är ingen vanlig dag, utan idag fyller min käre farsgubbe 60 bast! Så ikväll ska vi ut och fira, återigen i Linköping, med god mat och rolig present. I helgen är det dags att dra iväg igen, nu till Västerås och våra gamla roomies. Tror aldrig jag varit iväg så mycket om helgerna som den här vintern. Man kan ju tro att jag är extrovert.

Go fredag på er!

_DSC0416

Vin, wienernougat... Wien.

Jaha, jag hade tänkt och skriva ett inlägg med lite julmysiga bilder från helgen eftersom min blogg tydligen blivit nåt slags veckobrev nuförtiden som publicerar efter-helgen-sekvenser endast. Jag måste erkänna att det beror lite på att jag - när jag inte bakar till gryningen då - faktiskt spelar en hel del igen. En kollega påminde mig om gamla Farao som jag satt och nötte i början av 2000-talet, och så tipsade han mig om www.gog.com som säljer de här gamla klassikerna anpassade efter mer moderna operativsystem. Farao + Cleopatra för 4 euro liksom. Hej julklapp till mig själv - hejdå lilla fritiden mellan jobb, mat och promenader!

Anyway - Lightroom strulade, sen skulle det uppdateras, först måste då Creative Cloud uppdateras, och nu klagar den på att det finns för lite utrymme på C: disken och när jag försöker ta bort filer så  klagar den på att den här får du väl inte ta bort, yadayada och det går fan inte och göra någon nöjd!

Så istället kan jag drömma mig bort lite i textform till mitt nästa resmål. Ajemän, det är redan dags igen! - dock har jag än så länge bara kirrat biljetter till orsaken för att just detta resemål blev valt, så hoppas vi att jag inte blir bankrutt eller snavar på en isfläck och bryter halva kroppen innan april månad.

Jag och Niklas drar nämligen till Wien då om allt går väl, och förutom att gå runt och dricka vin ungefär hela tiden (hehehe), titta på all underbar, underbar arkitektur och raida diverse würstelstand, så ska vi ta del av Wiens världsberömda musikaliska smörgåsbord genom att se en fullfjädrad konsert med självaste Hans Zimmer. För er som som höjer ett frågande ögonbryn så kan jag informera er, oh ni undermåliga, om att det är mannen som gjort musiken till Gladiator, Pirates of The Caribbean, Batman, Inception etc etc etc - och min absoluta favorit: Chevaliers de Sangreal, från The Da Vinci Code. Förstå hur häftigt det kommer att bli och höra detta mäktiga, vackra stycke musikaliskt guld från en live orkester.

https://www.youtube.com/watch?v=3xsP3u-CVO4

Att sedan Wien är en av världens vackraste städer, full av historiska och kulturella byggnader och mäktiga bakelser på snirkliga små caféer, är ju bara ett enda stort enormt plus. Som Budapest, fast nästan snäppet mer bildskönt.

vienna-highlights-bike-tour-in-vienna-123792

57849wiener_mozart_orchester_orchstre_mozart_vienne_orquesta_mozart_vienna_mozart_orchstra

yo3se

Discover-the-Town-Hall-in-Vienna-on-a-walking-tour

Nu ska här sovas och drömmas om Sachertårta och Mariahilferstrasse, så får jag ta och banta ner min hårddisk imorgon istället.

Schlaf gut!

En Boman, en massa, massa ätande och några nedrans pepparkaksgubbar

När man inte trodde att man kunde få en konstigare vinter, så har vi det varmare nu än på midsommar och istället för snö så får vi ett stormpar som bara sprider bråk och förödelse omkring sig - torgets stora gran vippade över ända och en av våra balkongdörrar hoppade ur sin skena av trycket och stod och slog i otakt mot balkongräcket lagom till läggdags. Hopplöst.

Nu har det iallafall lugnat ner sig med blåst och storm och jag kan ånyo gå till bilen på morgonen och inte få psykbryt för att vinden rätar ut min nylockade hårman på fem sekunder blankt.

Ännu en mysig adventshelg har gått och även den har varit fullspäckad med sociala aktiviteter. Under fredagen var det julbord med jobbet, men jag fastnade inne på Bishop Arms med aiolipommes och den här gynnaren istället.

_DSC0262

Yes, Boman is back in town - eller ja inte nu längre. Nu har han gett sig ut på en Asienresa och landade i Bangkok under söndagen. Men under fredagen virvlade han förbi Linköping i allafall och jag fick äntligen nån att snacka objektiv och kamerainställningar med.

Jag var helt slut efter denna vecka - det flyter på mycket bättre på jobbet nu och jag har grymt bra avlastning, men by the end of the day så är jag ändå rätt urlakad mentalt så det var skönt att ta ett glas vin och bara slappna av. Så pass att jag i princip satt och nickade till. Tur att mitt sällskap bestod av mer eller mindre introverter så man inte behöver vara alert och pratsam klippt hela tiden.

_DSC0263

_DSC0268

När vi fick in våra drycker så märktes det direkt vem av oss som precis kommit hem från Dublin. Dessa underlägg är en gyllene regel där och inget bord är utan minst ett dussin av dem. I Sverige får du hämta själv (Boman var den enda som gjorde det) och det klack till lite i hjärtetrakten när jag insåg att jag legat av mig med denna - för mig - irländska lilla sed.

_DSC0274-2

De andra beställde in hamburgare och stek och Bishop Arms supergoda sötpotatis - jag nöjde mig med pommes och aioli för jag "skulle ju gå bort till julbordet en timme eller två sen". Det slutade med att pommesen kom in tio minuter innan jag skulle gå, jag var glupande hungrig och slukade allt på fem röda och satt sen med pommeskoma och försökte förgäves förmedla styrka till min kropp att resa sig och gå och äta ännu mer. Tröttheten vann till slut.

_DSC0283

Lite piggare vart jag efter obligatorisk Irish Coffee.

_DSC0284

Fnissigt öl-namn.

_DSC0287

_DSC0288

Runt elvahugget hade jag fått nog och det var dags att bryta upp, säga hejdå och ge lyckönskningar till Boman, och dra hem för och sova.

På lördagen skulle jag nämligen upp skapligt och förbereda lite sötsaker att ta med till det här stället på kvällen. Det vankades knytis och julklappsspel!

_DSC0290

Sämsta bilden ever på mina cellofanpåsar med hemgjort godis men jag hann inte ta en bättre bild innan Talitha kom hem till mig och jag var supersen som vanligt och stressade iväg. Det var iallafall lite kolor, knäck, mozartkulor, marängfudge med mera med mera... och de nedrans pepparkaksgubbarna med polkagrisstänger. Vi kommer till dem sen.

_DSC0291

De andra tjejerna hade gjort massor av gott - bland annat egenhändigt gjord sushi. Det var rätt märkligt måste jag säga och äta sushi utan ätpinnar, kändes jättekonstigt. Ibland saknar jag dem faktiskt. Måste packa upp det par jag köpte tror jag.

_DSC0298

Och nu är även Talitha introducerad i gänget!

_DSC0302

_DSC0308

Skrållan tyckte julklappshögen var till för hennes egna höga nöjes skull, precis som det anstår en katt - och kunde inte alls förstå varför vi hela tiden pillade ut snörena ur munnen på henne.

_DSC0311

Massa massa god mat. Köttfärspaj, Talithas goa sausage rolls i mittenpannan, krämig kycklingwrap, munsbitar med räkor och röror som jag aldrig kommer ihåg vad de heter... och ost, kex och annat plock såklart.

_DSC0314

Hungriga brudar som hade radat upp sig och väntade på att jag skulle komma farande med kameran och ta kort på maten innan de högg in. De är luttrade hela bunten nu.

_DSC0315

Yum yum YUM!

_DSC0320

Sen var det dags för huvudattraktionen - Julklappshögen med stort J - att komma upp på bordet.

_DSC0327

Sanna hade inhandlat en ny äggklocka just för detta ändamål men ville testa om ringningen fungerade och plötsligt visade det sig att en tredjedel av oss inte hade en aning om hur man testar äggklocksfunktion på korrekt sätt och tänkte att vi skulle sätta den på några minuter och invänta dess reaktion.

_DSC0342

Men sen var vi igång! Det inledande spelet var faktiskt rätt segt, de där jäkla tärningarna vägrade visa samma färg (vi körde med Unotärningar, tror jag det var) men alla fick iallafall minst varsin present och öppna.

_DSC0345

Och sen brakade det loss fullständigt som det brukar göra när fighten kommer igång på riktigt! Ingen vart skadad (fysiskt iallafall) och ingen av oss slogs - men Malin bröt ut i tårar och jag blev så aggressiv i mitt tärningskastande att de studsade på bordet och försökte påverka resultatet genom att ideligen "släta till" duken när de landade - utan och ens tänka på det. Jag håller på och utvecklas till fulspelare av rang verkar det som...

Jag fick iallafall det bytet jag ville ha från början - ett kakfat! Och så en jättehärlig handkräm som bonus.

_DSC0348

Sedan skjutsade jag hem några av tjejerna och återvände till en Malin som satt och spelade upp massa glada 50-talsdängor till Sannas stora förtret. Vi drack lite mer must och vin och jag åt alldeles för mycket brieost och sen var det åter dags att åka hem och däcka. Jag har i varje fall inte haft några som helst sömnproblem de här helgerna.

Och på söndagen stod jag i köket igen och svängde ihop eftermiddagens adventsfika - butterkaka med mandelmassa och saffran, kladdkakecupcakes med pepparkaka och Pinterestgranar, och en handfull saffranspraliner, mozartkulor, kolor och jordnötsbräck.

_DSC0366

Tycker butterkaka är så himla fin i sin enkelhet, ännu finare med den gyllengula saffransfärgen och rikligt med topping.

_DSC0373

Granarna är färgad vit choklad som spritsats ut på bitar av grillpinnar och dekorerats med strössel och stjärnor. Pinterest inspo som faktiskt funkade!

_DSC0362

En enda pepparkaksgubbe hade jag kvar, och han fick stå och vakta glöggfatet tills Thea kom och fick honom i present. De här tjommarna hittade jag också på Pinterest och bestämde för flera veckor sen att jag skulle göra. Jag jagade runt i hela Motala efter den rätta formen men av nån anledning har vi den fullständigt monstertråkiga pepparkaksMANNEN istället med långa, smala armar och ben och pyttelitet huvud som ALLTID fastnade i bordet när jag var liten och resulterade i att pepparkaksmännen fick oproportionerligt långa halsar och äggformade skallar. Jag hatar dem. Värsta är att jag hade ju stått och fingrat på den rätta gubben på Panduro i Linköping men inte köpt den, eftersom den var av koppar och kostade hutlöst dyra 40 riksdaler och jag i min enfald tänkte att den måste ju finnas hemmavid med till billigare penning. Att jag aldrig lär mig.

Nåväl, svindyra koppargubben inhandlades sen ändå och jag skrev ivrigt till verket hemma. I receptet på Pinterest för de chokladpepparkakor, men jag tänkte att det går nog lika bra med lite tjockare pepparkaksdeg helt enkelt. Så jag pillade upp alla gubbarnas händer så de låg där och såg ut som om de alla unisont såg ljuset under ett väckelsemöte (vilket de visserligen gjorde inne i ugnen sen -  hehehe) men ni som har bakat pepparkakor i ett par omgångar kan säkert räkna ut vad som skedde. Samtliga väckelsemedlemmar sänkte sina armar, insåg bluffen och krävde inträdesavgiften tillbaka så att säga - och jag tog ut dem igen illa kvickt och stod och blängde ilsket på deras halvljumma uppenbarelser och försökte komma på vad jag missat.

En snabb genomläsning av receptet igen så insåg jag att jag lyckats skumma förbi den mest betydelsefulla detaljen - att bloggerskan hade en hel hög med ätpinnar som hon lät sina gubbar ligga och krama i ugnen, så att när de var färdiggräddade sen så kunde hon bara byta ut pinnarna mot polkagrisstänger lite snabbt och smidigt medans de ännu var varma och mjuka.

Snacka om rookiemisstag. Läsa igenom nya recept ordentligt är liksom bakvärldens ABC. Hade jag gått i ettans bakskola hade jag fått stå i skamvrån med en sockertopp på knoppen.

Jag hade ju då en väsentlig brist på ätpinnar. Men skam den som ger sig! Jag testade med en lång, okokt penne-pasta på en av gubbarna. Han kramade den så intensivt att den flöt in i magen på honom. Inte så julmysigt.

Så då drog jag fram min stash av neverending grillpinnar, bunta ihop dem om fyra och lät gubbarna krama trä som värsta miljöaktivisterna. Och se på fan, det funkade - hjälpligt iallafall. Till nästa gång ska jag inhandla lite grövre blompinnar eller nåt. Jag plockade småflisor ur händerna resten av dagen efter att ha brutit av femtioelva grillpinnar på mitten.

_DSC0363

Och sen följde ju då det vanliga tugget av allt gott, glöggdrickande och snicksnackande. Nästa helg är sista adventsfikat eftersom vi kommer vara på väg hem från Västerås den 4e advent, så nu får jag brainstorma fram något litet extra som avslutning. Och förhoppningsvis vara tidseffektiv nog och göra det mesta i förväg så jag inte står fram till gryningen med mina degar och smetar. Men det e la min grej antar jag.

_DSC0397

Julstämning i närbilder

Hej hopp sockertopz - då var vi inne i December då, helt sjukt vad fort November försvann. Fast så blir det kanske när man är halvvägs över jordklotet halva månaden.

Jag har fortfarande inte gått igenom alla Japanbilder så det är lite fattigt på inlägg än så länge - jag väntar helt enkelt till en ledig helgdag eller längre kväll innan jag skrider till verket för det kommer ta en stund, och en hel del koncentration. För allt ska ju redigeras såklart. Jag har blivit totalallergisk mot alla sorters flaws i mina bilder nu. Och det finns det ju såklart gott om eftersom jag de facto är en nybörjare på foto och redigering så ja - ni vet ju. Diverse psykbryt etcetera.

Det har varit rätt fullt upp nu ända sen vi kom hem från Oslo. Var och varannan vardag har jag varit iväg och sen blev hela helgen fullproppad - först mycket trevlig after work på fredagen med jobbarkompisarna (Pinchos, matkoma, vidare till nästa ställe och dra en Irish Coffee som efterrätt, hemma halv ett och äter upp en halv påse chips i förebyggande bakfylleyfte) sedan nån form av adventsstädning/adventspyntande eller vafan det nu var för ryck jag fick på lördagen, sen iväg och se sista delen av Hunger Games (som sög tallkotte) och sedan tyckte jag att det var en bra idé och börja julbaket när vi kom hem efter 21. Blev klar nånstans i gryningen där på söndagen och så vart det adventsfika på eftermiddagen. Tror nu jag däckade hårt på kvällen sen eller?

Men nu backar vi tillbaka några dagar till onsdag - då inleddes Jakten på Stämningen.I sann pre-julanda hade Malin bjudit hem mig till ost och vin i hennes splitternya, stämningsfulla myshörna.

Jag angav tonen för kvällen dirr genom att ha med mig Espresso House mysigaste kaffemuggar ever.

_DSC0190

The place to be - komplett med myskatt och lagom loppisfyndigt retrobord.

_DSC0199

Och Instagramtrendiga mässingsstakar och plättar i luften!

_DSC0207

Malin var så gullig, hon är så himla mån om att det ska bli så Stämningsfullt som möjligt och sprang runt och släckte alla lampor och tände alla ljus som fanns och flyttade dem så att det lös i alldeles perfekt riktning och brasan i kaminen fick sig en åthutning när den var fräck nog att svalna av med jämna mellanrum.

_DSC0224

Men vinet skötte sig exemplariskt iallafall.

_DSC0213

Likaså alla ostar och kex som bara låg och väntade på att bli både stämnings-och-njutningsfullt uppätna.Hur man nu äter ost och kex stämningsfullt. Jag brukar oftast gobbla ner varje kombo i ett svep...

Tack vare Malin och tjejerna har jag nu lärt mig älska fikonmarmelad på osten och massor av ädelost på pepparkakorna. Så många års gottighet jag missat när jag trodde att det smakade bläk (!)

_DSC0218

Sen satt vi och letade efter den mest stämningsfulla musiken att lyssna till - inte för högt då givetvis, så vi inte hör sprakandet från elden och krasmandet från brieosten. Lite pianoklink först, sen bytte vi till jumusik - men nja, julstämning hade vi inte än iallafall. För mycket avsaknad av gran, snö och kanel/apelsinluktskombination i luften.

_DSC0221

Mystisk i mörkret.

_DSC0225

Och rödvinssugen myskatt igen.

_DSC0230

Här satt vi sen, åt, mös och löste lite världsproblem på ett sätt som diffar ganska markant från om vi hade suttit framför TV:n. Det vart liksom en helt annan grej att verkligen sitta ner bekvämt på en designated cozy place och titta på en eld och varandra istället för TV:n. Bra fixat Malin!

Sen var det första adventshelgen och jag inledde ju den med AW som sagt, och med en svag antydan till baksmälla kravlade hoppade jag upp relativt tidigt ur sängen på lördagmorgonen och satte igång med städning, pyntning och bakning hela dagen lång inför det årliga (det räknas som årligt när det är andra året va?) adventsfikat på söndagen.

Prima lyxsaffran från Kryddskafferiet som jag köpte av Eva i receptionen på jobbet, älskar den mysiga lilla asken och de små burkarna istället för tråkiga kuvert med skrikiga bokstäver.

_DSC0236

Och här är vad första saffransburken förvandlades till - saffranskladdkakecupcakes med grädde och trinda små maripangrisar, varav hälften förärats med en tomteluva.

_DSC0247

_DSC0248

Jag hade fixat risgrynsgröt med kanel och mjölk till frukost, bara för att det skulle vara adventsfrukost och skilja sig lite från andra frukostar och vi skulle ha en extra mysig adventsmorgon med doften av gröt och kanel och våra kärleksfulla endorfiner i luften. Tio minuter efter den här bilden togs så brakade tjafset igång efter ett smärre utbrott från mig där önskad reaktion från motparten uteblev och vi skildes som ovänner över gröten och jag argbakade pepparkaksbulldeg så mjölet flög i vida bågar över köksväggarna tills Adde kom in med en peace offering i form av dammsugning och ömt bankade dammsugarmunstycket in i fötterna på mig.

_DSC0244

Och det här var resultatet av argbaket, ett pull-apart-bread med pepparkakskryddor.

_DSC0246

Som jäste som sjuttsingen i ugnen och smet ur på båda sidor om formen. Men superdupergott! Recept från här.

_DSC0252

Pepparkakor serverades också såklart.

_DSC0251

Och jag hade kostat på mig riktigt lyxiga snittblommor som räckte till både vasen i vardagsrummet och köket - krispiga vita tulpaner med riktigt giftgröna blad, eukalyptus, brudslöja och grankvistar som jag hämtade in från skogen. Ska försöka ta en bättre bild på vardagsrumsblommorna innan de blir dåliga - curse this darkness!

_DSC0249

Sen kom Karin och Co och vi fikade på cupcakes, bulle, kolor och knäck resten av eftermiddagen denna första advent. Sen vart det pizza och nostalgispelande av Farao innan jag staplade i säng och drömde om saffransgrisar och mjöliga dammsugare.

_DSC0261

Och nu gör vi snart om allt igen för snart är det helg igen och 2a advent! Dessutom har jag jobbfikat denna vecka så nu ska jag gå och doppa mina glutenfria saffransbullar i lite smör och socker så att jag kan göda upp mina kära kollegor lite till... och slå en bläng på nya julkalendern!

Kärlek, kyla och måssafari i Oslo

Näe, det vart inge blogginlägg från Norge. Jag överskattar grovt hotellens wifi-kapacitet precis hela tiden, och min egen energinivå med för den delen... den är för övrigt på all time low just nu, efter intensiv utlandsresa, några dagars jobb och sedan iväg på resa igen och tillbaka lagom till och börja jobba. Har sovit dåligt hela helgen och lite hostelände är kvar efter förkylningen. Det är mörkt och kallt som satfläsk trots att det bara visar på en minusgrad och jag förmodligen kommer tycka att det ändå var en varm nivå om några veckor när vi börjar närma oss tvåsiffrigt minus.

Anyway. Vem hade kunnat tro att av oss två, så är det Stefan som går och gängar sig först? Kanske föga förvånande i och för sig med tanke på att det tog mig och Adde runt 6 år att ens förlova oss och Stefan är lite mer... "det känns rätt, vi KÖR!"

_DSC0091

Giftermålet ägde rum på Oslo tingshus - borgerlig vigsel som varade i knappa fem minuter kanske men jag hann ändå börja böla under den tiden. Jag måste vara Sveriges mest blödiga individ som dessutom påstår mig vara oromantisk på det.

_DSC0092

Sedan bar det av till bröllopsfest! Jag fick uppleva hur det är att åka norsk buss i 93 km/timmen uppför en krokig kulle, ståendes på klackar med bara en liten gummistump i taket att hålla i. Jag sträckte nog samtliga senor runtom fötterna under de tjugo minuter som eländet höll på.

Gåvor till gästerna från Japan, i utbyte mot en personlig liten lapp i ett fint träd. Himlans bra idé måste jag säga, kanske snor den tills det är dags för mig och Addelito.

_DSC0097

_DSC0099

Ett photoboot med tillhörande rekvisita.

_DSC0103

_DSC0098

Första dansen bjöd också på en filippinsk tradition som innebar att folk sprang upp och nålade fast pengar på brudparet för att ge dem en liten startslant inför sitt nya liv ihop.

_DSC0106

 Det serverades massa godsaker!

_DSC0100

_DSC0125

_DSC0138

Och bröllopstårta såklart - som jag faktiskt inte hann smaka för jag kastade mig över den gudomliga chokladtårtan som står där till höger och vid andra svängen till dessertbordet så var nästan alla tårtor borta - det var en rejäl mängd sötsaksälskare på den här festen!

_DSC0113

_DSC0118

_DSC0142

_DSC0102

Det öppnades en hel hög presenter. De lyckliga tu fick typ ett helt nytt kök sammanlagt.

_DSC0139

Alla gåvor lika hänfört beundrade.

_DSC0140

Photobooth-shoot - Adde ska såklart trolla in i det sista.

_DSC0128

Men det var han inte ensam om.

_DSC0129

_DSC0132

Och efter mer godsaker, mer kaffe, mer underhållning i form av alla dansanta filippinier, så bar det av hem till hotellet igen och välbehövlig sömn. Bara det att jag inte sov alls pga förkyld fästman som byggde en hel jävla timmerstuga. Det var segt att komma upp morgonen efter, speciellt när man visste att vi skulle checka ut kl 12 och tåget hem inte gick förrän 17. Men vi gjorde det bästa av det och spatserade runt fina Oslo i frostkylan. Vi återupprepade mitt nära möte med diverse måsar på Operahuset.

_DSC0152

Lite fågelyoga.

_DSC0147

Århundradets pose framför icke impad fågel.

_DSC0158

"Huh? Mat?"

_DSC0171

_DSC0172

Vi gick bort till kungliga palatset och tillbaka, kikade efter en julmarknad som visade sig ligga inomhus och inte vara så pre-julemysig som jag hoppades så vi spankulerade vidare ett tag innan vi beslöt oss för att det vart för kallt och styrde kosan mot centralstationen.

_DSC0178

_DSC0177

Där vi mös med kaffe och pepparkakslatte och tittade på folk.

_DSC0180

Och sedan avnjöt en tidig middag med hamburgare för Addes del och en färgglad getostsallad med parmaskinka för min - göttigt!

_DSC0182

Och ja, resten är tågskumpande fram till klockan midnatt då vi vart hämtade i Linköping och åkte hem och sov, sov och sov.

Önskar all lycka och välgång till min fina vän och finaste Rachelle - må ni aldrig somna osams och aldrig ha nån dispyt som inte går och lösa med hennes goda mat och Stefans knasiga humor ;)

<3

Sömnlös i Moskva

Skulle ha skrivit för länge sen egentligen men det var så himla skönt o vara hemma i lördags, och söndagen ägnades åt att packa upp och mysa med familjen och måndagen bara njöt jag av hundar och promenader och - tystnad. Ensamhet. Balsam för introvertsjälen som sannerligen inte haft det lätt alla gånger de här veckorna.

Vi kom fram till Oslo till slut, efter ännu en sömnlös flygresa trots att jag såg i kors och hade migränvarning på flygplatsen innan avgång. När vi landade i Moskva var jag så väck att jag inte kunde beställa nåt och dricka på korrekt vis ens - jag skulle ha grapefruktjuice men tänkte av nån anledning på svenska blodapelsin och översatte det verbalt till "blood grape juice". Den stackars ryska servitrisen tittade på mig som om jag precis kläckt ur mig att jag var Norman Bates psykotiska avkomma. En annan ryss bakom mig i kön försökte vara hjälpsam och räknade upp olika sorters citrusar på engelska och jag stod där som ett fån och tänkte fortfarande "blood grape" på svengelska innan polletten trillade ner en halv evighet senare.

Glömde dessutom kvar min skinnjacka där inne på caféet och upptäckte det först när vi skulle gå ombord på bussen ut till flygplanet - greps av ren och skär panik när jag insåg det förfärliga och över tanken på att min fina, betald-med-loppispengar-där-jag-fick-lite-mer-än-Adde-för-och-kunna-köpa-just-den-jackan ska ligga alldeles ensammen i RYSSLAND av alla ställen. Tvärvänder och frågar vakten om jag kan springa igenom gaten en gång till för och leta reda på den. Upp tio trappor till sagda gate vilket resulterar i att jag är så andfådd när jag kommer dit att jag bara kan väsa ur mig några pipande raspläten där passkontrollanten vagt uppfattar "jacket" och "forgot" och har skills nog att kunna tyda mina flämtningar och tar passet som pant medans hon vinkar iväg mig. Tack och lov hänger jackan kvar och jag återvänder glädjestrålande och flåsar - fortf andfådd - fram ett lyckligt "found it!" Passkontrollanten ler ett ansträngt leende som verkar återspegla tanken över om jag är lite långsam i sinnet eller bara allmänt knäpp...

Väl ombord på det lilla planet med Gud-vet-vad-flygbolaget lyckades jag äntligen slumra till lite - precis då kommer en av flygvärdarna och trycker en plastlåda i bröstet på mig med ett uppmanande "sandwich and kaffeeee!" och jag fladdrar med händerna och njet njet, ingen macka och kaffe tack låt mig bara få sova herreGUD! Men näe, äta skulle vi, och han väckte även Stefan fast jag försökte förklara att han förmodligen inte var intresserad heller. Stefan somnade sen med lådan i händerna och jag åt upp osten och försökte slumra om, i samma minut som den välsignade sömnen äntligen kom - så återvänder Herr Sandwichkaffeeee och rycker bryskt lådan ur händerna på mig och väcker mig igen. Spasiba...

Anyway... att några timmar senare få lägga mig raklång hemma i Stefan och Rachelles bäddsoffa och vila huvudet mot en rejäl kudde, närmare Nirvana kommer jag inte i mitt liv alltså.

Tyvärr vaknade jag upp till nyheterna om Paris och det fruktansvärda som hände samtidigt som mitt välsignade sömntillstånd - vårat plan från Japan till Moskva skulle fortsätta till Paris och jag undrar om någon av dem ombord skulle, hann komma, till den konserten eller hade anhöriga som var där. Paris är ett av de drömresemål jag har kvar, en stad fylld av elegans, skönhet och högtidliga fransmän - gärningsmännen visste exakt vad för skada de gjorde också på resten av världen när de valde att riva ett stort, otäckt hål i den tavla av sinnesro och sorglöshet som Paris representerar. Världen känns oerhört osäker och mer och och mer otrygg och mina tankar är både med de drabbade, deras anhöriga, och vart det här sker härnäst...

Därför kändes det extra i hjärtat och komma hem till min alldeles egna välkomstkommitté <3

_DSC0080

Tomteboss, ballonger på hundarna och hela fadderullan. Vilket gäng! Så glad och tacksam över att de finns i mitt liv.

_DSC0084

Nu imorgon bär det av till Norge igen, eftersom Stefan och Rachelle gifter sig på fredag så jag har två och en halv arbetsdag innan det blir minisemester igen. Dock har jag kämpat mot en huvudvärk som inte är av denna värld som inträdde efter bara två timmar på jobbet i tisdags, så nu blir det och boka tid hos Synsam för synundersökning. Nåt vajsing är det. Den sitter fortfarande i, får se om den försvinner under fredagen när ögonen får vila från inkorgar och Exceldokument.

Iallafall, vi hörs väl i Norge nästa gång! Så ska jag ta tag i alla dessa Japan-inlägg med som förtjänar mer plats i bloggen än vad vårt lilla pocket wifi kunde ge.

_DSC0082

Harajukudag, söta saker och ett snöpligt slut på resan

Idag har vi vandrat runt i Harajuku, som nog ligger på delad förstaplats med Akihabara gällande favoritplatserna i Tokyo. Både bohemiskt och lyxigt, konstnärligt och elegant på en och samma gång. Chanel och Diorbutikerna blandas med det mer extrema och färgglada modet som kännetecknar kawaii och andra harajukanska stilar. Tandvärkssockersött, punkigt eller bara weird.

_DSC0051-2

Stod i kö för en gigantisk sockervadd som jag sög i mig på mindre än 10 minuter. Apropå tandvärkssockersött.

_DSC0066

_DSC0065-2

Samuraj-och-kimonoutstyrsel till vovvar! Aaaaawww... Vilken otur (men tur för dogsen antar jag...) att de bara är gjorda för minivovvar.

_DSC0061

Inhandlade veckans två sötaste items: en gullig kaka och en supergullig Rilakkumabjörn: kakan smakade skit men björnen blev ett bra Harajukuköp tycker jag. De flesta kläderna var antingen för små eller för weird för mig. Jag hade kunnat slå till på en lila sweatshirt men det känns ju lite sådär och komma hem med en jäkla plain basic tröja från ett av världens galnaste modehörn. Jag har en annan tröja med kaniner och undulater på undangömd i resväskan, det duger gott.

Bullen är en kanelbulle-ish, men med russin i. Såklart. Det är inte japanska godsaker om det inte kommer med en surprise.

_DSC0076

Och speaking of surprise - eller ja, det var det ju egentligen inte. Vi har följt Lufthansastrejken och känt oss lite oroade men in i det sista hoppats att det ska lösa sig fram till fredagen, som skulle vara sista dagen. Nu blev det inte så, utan vi fick besked under kvällen att vårat flyg blivit inställt. Lufthansa kan man inte komma fram till, de har väl kö ända bort till helvetet och tillbaka. Så Stefan begärde återbetalning på våra biljetter, så har vi istället bokat hemresa imorgon via ryska Aeroflot. Som "tur" är känner jag mig rätt klar med Tokyo just nu, men vi missar tyvärr att äta Kobebiff som skulle varit avslutningsmiddag. Vi hann iallafall med att käka wagyukött, som var typ det godaste köttet ever, så det är väl nåt slags tröstpris. Antar att jag helt enkelt får flyga tillbaka en annan dag för och äta biff och se mer tempel.

Med Lufthansa fick vi 2 x 23 kilo väskor i biljettpriset men med Aeroflot måste vi betala för de extra som vi köpte just för att Lufthansa hade den förmånen.

Så ja, that sucks.

Då landar vi i Norge imorgon kväll istället helt enkelt, får vi se om jag tar ett tidigare tåg hem till Sverige med.

Japanska ögonblick

Weheej äntligen nytt fräscht wifi! Vi är åter tillbaka i Tokyo, efter en lång dag med vad som känts som miljoner tågresor och denna gång med fullpackade väskor och en förkylning som jag alltjämt kämpar emot. Vaknade upp med en röst a´la Agda 93 år så större delen av dagen har jag kraxat och grymtat de få ord jag kunnat få fram till en stackars Stefan som har fått sköta ruljansen själv, inklusive beställa Starbuckskaffe och mat till mig nu när jag är i detta halvstumma tillstånd. Nu under kvällen, efter en skål aphet tofu/biffsoppa, te och kaffe så är rösten lite bättre men vi får väl se hur den är imorgon bitti igen.

Vi bor nu i Shibuya, och det är även här vi kommer vara imorrn när den sista souvenirshoppingen görs. Vår lägenhet är någon enstaka kvadratmeter större än den förra men mycket fräschare och i ett inte fullt så nedgånget kvarter. Och två separata sängar...

Vi har gjort mycket den här helgen och det kommer krävas många blogginlägg hemma sen för att i mer detalj kunna beskriva Japan, framförallt Kyoto och naturen, templen - jag vill definitivt åka en vecka till endast Kyoto i framtiden, se berget vi inte hann med den här gången och dess skrämmande vackra kyrkogård.

For now, så har jag en liten bildbomb av vad vi har pysslat med. Jag har fått editera dem varsamt och minskat deras storlek betydligt, linan här är inte så himla stark så det tog mig ett par timmar och fixa den här skiten... nu ska jag slänga mig till sängen och däcka litet.

_DSC0115

_DSC0040-2

_DSC0160 _DSC0178 _DSC0186-2

_DSC0648

_DSC0269 _DSC0347 _DSC0409 _DSC0433

_DSC0109

_DSC0478 _DSC0489 _DSC0500 _DSC0502 _DSC0566 _DSC0631 _DSC0640 _DSC0661

_DSC0647

_DSC0684

_DSC0652

Skitmycket fisk och förkylning

Ville bara hoppa in lite snabbt och skriva ett hej - det blev tidig kväll idag eftersom båda är lite småförkylda och vi har traskat runt på Osaka Aquarium och en enorm slottsgård idag och ska traska ännu mer i Arashiyama imorgon och kolla på träd, bambuskog och förhoppningsvis en och annan apa. Wifi:t tar slut imorgon så då lär paniken infinna sig tills vi blir desperata nog att hoppa på första bästa tåg till centrum och haffa närmaste operatör för och tigga mer.

12209120_10206355508941166_1645800246_o

Akvariet var awesome, svårfotat men riktigt mycket fina firrar av alla sorter och storlekar och surmulhetsgrad.

12210984_10206355504541056_2089927233_o

Och ikväll lyckades jag äntligen få tag på lite vanliga, jävligt hederliga lättsaltade chips. De och ett paket ost ihop med Vicks och random panodilsubstitut blev min kvällsmat. Håll tummarna för att det inte börjar regna alltför tidigt på oss imorgon nu!

12209455_10206355505101070_1597140842_o

Sprit i automater och dvärgbadkar i Osaka

Då har vi anlänt i Osaka, efter en rörig och ytterst förvirrande morgon på Tokyos centralstation. De har inte gjort det lätt för oss och hitta allt som har medShinkansen och göra, varken vart vi plockar ut biljetter eller vart vi ska gå för och komma med rätt tåg. Och hela tiden släpandes på ryggknäckarsäcken och en alltmer tilltagande huvudvärk. Men till slut så hittade vi rätt, efter att ha frågat ett halvt dussin japaner på vägen. Säga vad man vill om deras bristande engelska men, viljan att hjälpa och peka och visa är hedervärd.

Tre timmar tåg med bekvämt benutrymme och fönsterplats, strålande sol och varsin ekiben (eki = tåg, ben kommer från bento, matlåda) att knapra på, så var livet rätt gott. Jag körde på den låda som såg mest intressant ut och det fanns en hel radda oidentifierbara produkter i den. Det enda jag inte testade var några svampiga saker formade som blommor, men resten var en salig blandning av makrill, kyckling i het sås, extraklibbigt ris och diverse bönpastor.

När vi ska köpa snacks och dricka så är det ibland ett riktigt lotteri - man kan ta nåt som ser jättegott ut, öppnar flaskan eller påsen och slås av en arom som INTE motsvarar det du förväntade dig från början, whatsoever. Jag borde i och för sig veta bättre än och plocka på mig den grönaste flaskan i automaten och inte bli förvånad när den innehåll fesljummet, koncentrerat grönt te. Men roligast idag var Stefan som valde en burk med citroner och ordet ZERO på, i tron att det var zero kalorier eller nåt liknande. Öppnar den när vi ska äta, tar ett par klunkar, grimaserar illa och räcker den till mig.

"Nä fy den smakade ingen vidare, konstig eftersmak!"

*jag tar en klunk*

"Men du... det är ju alkohol i den här? Rätt mycket känns det som?"

"Nääee det kan det ju inte vara!"

"Jo, kolla här!"

*pekar på den delen av flaskan där det står 9%*

Han har alltså lyckats köpa starkcider. Ur en automat. Snacka om rysk roulette, beverage-style.

Nu bor vi alltså i en lägenhet som vi valde via Airbnb, Den är extremt liten, har plåtdörr så det låter som om vi stänger in oss i en container, och en pytteliten balkong med utsikt över hela förorts-Nishinakajima. Och badkaret rymmer en halv Stefan. JAG måste sitta upprätt i det. Men det duger som sovplats, och sängen är bekväm. Den lilla biten jag har fått tilldelad då.

Vi har varit inne i Osaka centrum och shoppat varsin ny väska att fylla upp med souvenirer och presenter, och traskat runt bland massor gränder med om möjligt ännu mer neonljus än Tokyos korsningar. Käkade lite bläckfisk och grillad shishamo (hel småfisk fylld med rom) och hittade en klomaskin med TRE klor i en arkad och vann den dyraste tjockaste hamstern i hela Osaka.

Nu är vi tillbaka i vår lilla container igen och det är snart dags och sova. Imorgon ska vi besöka Osakas akvarium tänkte vi, kanske kolla på ett slott med. Efter dessa dagar med konstant liv och rörelse, ljud och massiva intryck, så ska det bli skönt att vila ögonen på nåt mer harmoniskt och naturnära.

Tyvärr har vi endast pocket wifi till vårt förfogande här, en liten minirouter som har begränsad uppladdningsmängd så det blir nog inte större blogginlägg med bilder på ett tag, om ens under resten av tiden - vi ska ju bo i privat lägenhet nästa vecka med när vi är tillbaka i Tokyo. Det får duga med lite mobilbilder så länge.

Oyasumi nasai!

Reflektioner

Idag är sista dagen i Tokyo för den här veckan - imorgon far vi vidare till Osaka och Kyoto och en lite mer lantlig omgivning. Ryggsäckarna är betydligt tyngre den här gången så det blir tufft att kånka på allt imorgon. Trots att det inte skulle köpas så mycket den här veckan så har en och annan pryl slunkit med av bara farten.

Idag tog vi en heldag i Akihabara, den tveklöst coolaste delen av Japan hittills! Vi har varit i helt sjuka flervåningsvaruhus med prylar från golv till tak, de ena mer knas än de andra. Här kommer jag göra av med största delen av min shoppingbudget nästa vecka.

mini11

mini12

Lite random reflektioner nu såhär fyra dagar in i Japan-resan annars:

Kläder. Vi var i Shibuya igår och jag släpade Stefan uppför och nedför miljontals trappor - och det fanns hur mycket fint, coolt, awesome som helst - MEN - jag kan inte ha ett enda plagg. 90% av alla kläder är designade för asiater, och asiater only. Jag var ju beredd på det men att det var så pass omfattande trodde jag inte. Nu är jag ju inte storlek Small, hade jag varit det kanske det hade gått. Fick iallafall tag på några plagg inne på Forever 21 och en lokal butik i vårt hood med one-size-tunikor. Men de häftiga, udda plaggen får jag nog bara tråna efter.

 Dock räcker det långt och bara sitta och titta på vad alla andra bär för plagg. De japanska tjejerna är otroligt välklädda, och det finns oändligt med stilar. Vi såg den extrema varianten där de bokstavligt talat är dockor, perfektion in i minsta detalj. Även den mer avslappnade stilen är väldigt snygg, mycket klackar och kjolar och udda kombinationer som de på nåt sätt får och funka. Men visst, de flesta av de här stilarna funkar nog enkom på asiater. Jag tror inte jag skulle se lika trendig ut om jag drog på mig randiga leggings under shorts med oversizetröja och Timberlandkängor.

 _DSC0224

Dock battlar de med sina egna skönhetsideal också. Hittade en instruktionsvideo i en butik där man kan köpa lim för och limma fast ögonlocket så att det blir "dubbelt", ser större ut och passar bättre till lösögonfransarna.

 mini

Eftersom Tokyo är så fullkomligt korvstoppat arkitekturmässigt så byggs allting på höjden - butikerna trängs med varandra och vissa har bara nån halvmeter bred ingång som sen mynnar ut i åtta våningar prylmani och torn efter torn med pryttlar och pinaler.

mini2

I de flesta butiker är det så packat med saker att man inte vet vart man ska titta - allt liksom flyter ihop till en dimmig massa och man får stanna upp, blinka ett par gånger och kisa sakteligen upp och nedför hyllorna för och verkligen se vad det är du tittar på. Tror största anledningen till tröttheten om kvällarna inte är evighetstraskandet, utan allt intensiva glanande!

mini3

mini4

Jag sa till mig själv innan vi åkte att jag absolut inte ska köpa med mig en massa dyra animefigurer hem som kommer stå och samla damm. Nu har jag hittat 10 stycken och cuttat ner det till 5 och jag vet fortfarande inte hur de ska få plats bland alla souvenirer och presenter som också trängs på min mentala lista...

mini5

Och vi hittar saker som vi inte insett att man behöver i sitt liv förrän nu.

mini6

Utvecklar nya smaker.

mini7

Det finns arkader i varje stadsdel och deras klomaskiner är djävulska - de har bara TVÅ krokar, och skiten är designad för att du ska stå här i en halv evighet och försöka PUTTA din önskade skit med de usla klojävlarna som kniper sämre än en förslappad bäckenbotten. Nej jag kom inte alls till denna insikt efter att ha slösat smärtsamt många silvriga yens.

mini9

mini10

En tredjedel av alla japaner knallar runt med ansiktsmask, men det är fortfarande helt OK att röka inne i restauranger och caféer. Wassup with that?

mini13

Det här landet har det tunnaste och ynkligaste servett-och-toapappret ever. Servetter är väl fine, de ger en ju ändå en varm handduk i 50% av fallen istället men toapapper..? Antar att man ska använda rumpvaskarfunktionen istället men jag är inte riktigt där ännu. Jag kan riktigt se framför mig hur Adde sitter och skrockar när han läser detta, över att jag har såna toapapperbekymmer här borta i andra sidan världen. Man vill ha allt covered, OK!

Och när vi ändå är inne på papper, så är det rätt intressant också att Tokyo är en av världens renaste städer utan så mycket som ett tuggummipapper på marken men det finns fan ALDRIG en soptunna nånstans. Jag har aldrig gått och burit på så mycket skräp som nu, man vågar ju inte ens råka droppa ett minimalt kvitto lite casually i en gatubrunn.

Och så kan vi konstatera att den svarta hamburgaren på Burger King ser himla cool ut på bild men som en kaka konserverad skit i verkligheten.

mini14

mini15

mini16

Söta sälar och trånga tunnelbanor

   

När vi hade vilat lite efter fiskmarknadstrapatserna igår, så vaknade vi upp till ett Tokyo som var lite småblåsigt och ljummet, men iallafall hade uppehåll.

_DSC0093

Såhär ser det ut på vår gata. Små små lägenheter staplade på varandra och små lastbilar inknölade överallt, och fullt med krukor och växter på varje tom plätt utanför din lya.

Vi skulle ju egentligen gått till Shibuya idag men det bidde Ginza istället. Vi tänkte ta tunnelbanan och satte av på vandring dit.

_DSC0088

_DSC0090

När vi kom fram till Ginza var det första i hittade ett Krispy Kreme! Så det bidde lite munkar till brunch.

_DSC0097

Sen gick vi mest runt och flanerade och tittade på allt - det är så otroligt stort här, finns så otroligt mycket att det var svårt att ta in allt genom annat sätt än bara gå och stirra. Ginza har mycket high end fashion och det mesta var väldigt små storlekar så hittade inte så jättemycket till mig själv, mer än några baslinnen med inbyggd behå - huuuur bekvämt som helst.

_DSC0104

Hittade den här Hachiko-inspirerade vovven utanför Softbank, som namnet till trots är ett mobilföretag.

_DSC0107

Vi tog ett break och käkade stir fried noodles som de förstekte åt oss och sen fick vi själva röra runt dem på en het metallplatta på bordet. Svingott, med räkor och biff.

_DSC0122

Sen föll mörkret (nooo!) men kvällen var ännu ung så vi flanerade vidare. Vi hittade den här spelbutiken med rad efter rad efter rad med automater av i princip samma spel, olika animescenarion och ljudnivån var ÖRONBEDÖVANDE. Varenda en av automaterna blåste ut just sitt spels repertoar på full volym, och så kombinerat med alla spelares frenetiska hamrande på kontrollerna och gapande vid vinst eller förlust. Helt crazy.

_DSC0127

_DSC0126

Vi gick vidare med ljudet av automaterna fortfarande ringande i ögonen (Stefan försökte spela men vi hittade fan inte vart man skulle stoppa in pengarna - n00bs) och hittade några roliga små butiker där jag köpte några presenter.

_DSC0132

Vi slank in på ett café som låg under mark och festade loss på lite sött. Jag tog den här glassen med nudlar ovanpå.

_DSC0141

Nevars igen - det är en Mont Blanc tog jag reda på nu, det är kastanjepuré format som nudlar och så vanilj/romrussinglass nedan. Har inte ätit kastanjepuré innan så det var helt klart en ny, intressant smak. Men det som var himmelskt var faktiskt kaffet - det har hittills visat sig väldigt svårt och få tag i kaffe värt sitt namn här, de flesta jag testat har någon konstig, besk eftersmak men den här americanon smakade näääästan som "svenskt kaffe".

Stefan körde på feta våfflor med glass och chokladsås och - mjölk med is. #thuglife

_DSC0146

När vi fikat klart så bestämde vi oss för och ta tunnelbanan nån annanstans och kika lite innan vi drog hem igen. Valet föll på en snabb visit hos Akihabara - elektronikdistriktet.

Tunnelbanan är för övrigt helt sinnes den med - under dagen kunde vi stå och röra oss hjälpligt där inne, men nu vid 19-tiden på kvällen var det full rusning och vi fick se prov på japanernas förmåga att likt katter klämma in sig i helt omöjliga utrymmen. Det var så mycket folk och de stod så förbannat tätt att hade jag stått fem minuter längre där inne i vagnen med japaner åt alla håll så hade jag fått gifta mig med åtminstone fem av dem, så intimt vart det. Det var en lättnad att komma ut och vi stod förundrat och såg på när ett nytt knippe japaner tryckte sig in efter oss och de står bokstavligt talat i själva dörren när den går igen och pressar in dem någon centimeter till. Sinnes.

Men när vi kom upp till marknivå så kände man genast att här - här är platsen för nördar och de som vill se det Japan som älskar sina superdupergulliga figurer och anime.

_DSC0157

Aaaaaawwwwww!

_DSC0159

Vi hittade ett varuhus med 9 våningar elektronik, spel, prylar, vitvaror etc etc etc.

_DSC0161

Vi fastnade en stund på spel-och-leksaksavdelningen. Hade jag varit en femårig flicka hade jag vägrat lämna detta place och bosatt mig i en av de enorma Hello Kittyfigurerna längre bak i butiken.

_DSC0167

De här var omåttligt populära, de fanns överallt - automater med plastbollar där du kan få olika figurer. Jag är skyldig till att kanske ha stått där liite för längre och slösat liite för mycket mynt.

_DSC0165

Ååååh! <3

_DSC0168

Jag köpte en småsak som jag får visa senare, och så var det dags att gå hemåt - huvudet sa ifrån nu. Vi tog en frisk promenad hem på en väldigt lång halvtimme för och rensa huvudet lite.

_DSC0175

_DSC0173

Dagens skörd av plastbollsprylar:

_DSC0186

Köpte med mig japanska sötsaker som definitivt såg godare ut än vad de var. Det här är dango, bollar av rispasta med någon udda fyllning i.

_DSC0192

Men jag hade iallafall köpte med mig lite snacks att mumsa på istället - jag var så himla sugen på salt, så hittade de här pommeschipsen  i en av de lokala mataffärerna som jag ivrigt slet upp vid hemkomsten - och upptäcker att de är SOCKERGLASERADE! Alltså vafan Japan...

_DSC0189

Tsukiji Fish Market

Stefan: "Vi ställer ingen klocka imorgon va?" 

Jag: "Jo men vi vill väl gå upp skapligt tidigt så vi hinner med allt? Sätt den på klockan åtta iallafall så vi inte försover oss"

Stefan: "OK!"

Jag: "Väck mig om du vaknar ännu tidigare så kan vi komma iväg då lika gärna"

Klockan 04.00 väcker Stefan mig. "Ska vi gå till fiskmarknaden?" Då har han varit vaken sen 03.00. Heja jetlag!

Min initiala reaktion var "absolut inte!" men sen var jag ju ändå vaken och vi måste dit tidigt innan kaoset bryter ut så varför inte nu..?

Sagt och gjort, så gick vi upp och gav oss ut i den dunkla gryningen. Ett lätt regn föll och tyvärr ska det regna större delen av veckan här. Så mycket för sol och ljumma brisar...

Lagom till att vi kom fram till fiskmarknaden hade det börjat regna rejält så fick inte superbilder direkt, av rädsla för att kameran skulle drunkna antingen i störtfloderna som öste ner från presenningar eller via ett dopp ner bland diverse snäckor efter knuffar och stötar. Men coolt var det!

_DSC0050

_DSC0051

Knapriga firrar.

_DSC0052

Rejäla snäckor.

_DSC0053

Grillkillarna vart glada över att jag hade Nikon och var gärna med på bild.

_DSC0054 _DSC0055

Dagens alien - vakuumförpackade bläckisar.

_DSC0056

Och dagens gulligaste - pyttesmå kakformar.

_DSC0057

Halv sju kurrade magarna rejält och vi smet in på en av de mest välbesökta sushiresturangerna i området och åt frukost. Onekligen udda att dra i sig stora mängder rå fisk såhär tidigt.

_DSC0062

Bläckfisk såklart!

_DSC0065

Allting var väldigt gott, och speciellt den röka ålen och räkorna - oerhört färskt och vällagat.

_DSC0068

Mosig sjögurka och big-ass rom.

_DSC0069 _DSC0070

Det här var min dare för dagen - fermented soybeans. Jästa sojabönor. Det smakade exakt som det låter. Helt åt helvete äckligt. Men var tvungen och testa.

_DSC0071

En mätt Stefan.

_DSC0074

Och en mätt Rebecca. Jag fick inte i mig de jästa sojabönorna tyvärr men det mesta slank ner, inklusive misosoppa och hett grönt te.

_DSC0077

Sen gav vi oss ut i regnet igen, som vid det här laget fullkomligen vräkte ner. Vi tog oss förbi några fler stånd med crazy shit.

_DSC0078 _DSC0079

Mer bläckfisk!

_DSC0080 _DSC0082

Stefan shoppade ätpinnar här inne bland kastruller och stekpannor.

_DSC0083 _DSC0085 _DSC0087

Och sedan fick vi fatt i en taxi och åkte tillbaka till hotellet med en chaufför som hade ytterst knagglig engelska men väldigt gärna ville prata, och hade små spetshattar till sätena. Vi ska ta en liten mikropaus, värma oss och torka lite, och sen ge oss ut i ovädret igen.

Entering Japan

I´m alive! Knappt... helt slut, det gick absolut inte och sova på planet trots flera glas vin och sträckläsning. Min svanskota avled nånstans över Ryssland och det gick helt enkelt inte att få till mina yogaställningar i en pytteliten stol med Stefan på ena sida och en försynt japansk version av Lasse på den andra. Jag var minst sagt mörbultad när vi äntligen anlände i Tokyo och därifrån tog oss med buss till det lilla hotellet vi bor på. Det är rätt antikt och spartanskt här men sängarna är sköna, området är lugnt och det finns ett badkar som jag strax ska inviga.

En styck burrig duva som villigt lät sig fotograferas på Oslos tågstation.

_DSC0015

Det blev inga körvar i Frankfurt sen men däremot ett fetingwienerbröd med äpple och vallmofrön.

_DSC0020

Spretigt flygplanshår och spretiga pianofingrar.

_DSC0021

_DSC0022

Den var ingen höjdare så nibblade bara kanterna. Annnars var det ett himla mysigt café för och vara flygplatshak.

_DSC0026

Dock var de här stolarna för jävla osmidiga, i plåt och skrek och skrapade så fort man rörde dem.

_DSC0027

_DSC0033

Tyskarna är inte blyga.

_DSC0031

Vårat vrålåk.

_DSC0034

Och sen började vi alltså 12-timmarsresan med obefintlig sömn och avdomnade leder - maten som serverades var helt OK men frullen var nån slags pulveräggröra med massa persilja och skit och fesljummen potatis.

Vi tog oss till hotellet där båda däckade i en välbehövlig powernap i nån timme, sen kunde vi fräscha upp oss och gå ut och leta föda.

Trötta och hungriga som vi var så fick det faktiskt bli burgare som första måltid i Tokyo, efter några recensioner Stefan sett på Yelp - Mos Burgers. Helt OK hamburgare som smakade som Maxburgare och mättade den värsta hungern. Men resten av resan håller jag mig till inhemsk mat.

_DSC0035

Vilken för övrigt var dekorativt displayad på det här viset lite varstans, med plastversioner som faktiskt lyckades se riktigt aptitretande ut.

_DSC0040

Vi strosade runt lite längs med huvudgatan i vårt kvarter och spanade in det övriga resturangutbudet och små butiker. Jag vart lite småkär i en lila-blommig, stickad blus men jag avvaktar lite med shoppingen ännu. Däremot handlade vi lite snacks inne på en supermarket. Den här ska jag ligga och gnaga på ikväll!

_DSC0041

Nevars... jag tog ett knippe räkor och sockerärtschips istället.

_DSC0045

Och vad jag trodde var yoghurt men visade sig vara plommonjuice. Det lär ju få fart på magen iallafall.

_DSC0048

Nu ska jag hoppa ner i badet och sen är det faktiskt läggdags - imorgon ska vi till Shibuya, och där lär jag få både mitt shopping-och-fotosug ordentligt mättat! Vi vaknade tyvärr när det var skymning ute så inga bilder på de fina omgivningarna ännu. Vi får nöja oss med valfriheten att spola röven.

_DSC0049

Up and away

Då sitter vi här på flygplatsen och väntar på vårt flyg - det går inte förrän en och en halv timme men vi är båda lika anala när det gäller att vara ute i god tid på flygplatser.

Har precis avnjutit en hutlöst dyr kaffe och vaniljfläta för och fira att vi växlat in cash och nu bär omkring på 50k yen var. Vilket i runda slängar blir 3732 kronor. Men vi låtsas att 50 000 yen är en liten förmögenhet i min bakficka!

Jag har ju gått och sagt att det tar väl i runda slängar 8 timmar till Tokyo, men sanningen är att det snarare är 12-13 timmar. Plus de två timmarna till Frankfurt. Ops. Tur att man är trött som en bäver trots tidigt sänggående under dagen, efter att jag fått matkoma av Rachels goda mat. Och har en rykande färsk bok med att läsa, ett säkert kort för och bli sömning i kombination med flygets monotoma hummande.

yenyen

Nästa gång hörs vi i Japan, eller om vi mot förmodan lyckas få till några minuter i Tyskland - vi har en dryg timme på oss att hitta vårt flyg på en av Europas största flygplatser och Stefan har som mål att dessutom smälla i sig X antal brawtwurstar också. Wir werden sehen...

Tårta x 2 och resfeber

Nu har semestern börjat! Hela dagen har jag gått omkring i nån sorts nervös spänning och nu när det äntligen är dags så sitter jag här och är helt slut, luften gick ur mig av all laddad energi som jag burit omkring på idag. Kan ha och göra med att jag stod och gjorde tårta till sent inpå natten med... en sista- minuten tårta att kanalisera all resfeber till.

Nu under kvällen har jag varit och hämtat ut min bil som varit på service, och käkat god mat med Adde på Vänner & Vin: en krämig pasta med saffran-och vitvinssås och massa skaldjur - bra förberedelse inför vad som komma skall i Japan. I skaldjursform då.

Jag har också packat min splitter nya vandringsrygga och min splitternya vanliga rygga. Pass och tågbiljetter till Shinkansen var det första som kom i, sedan lösgodiset. Det gäller och prioritera rätt...

Jag ska strax hoppa i säng och försöka sova lite, men jag hade ju tänkt smacka in ett tårtinlägg under gårdagen som inte hanns med, så det får bli nu istället, såhär strax innan midnatt.

Först ut är Superhjältetårtan som Angelica bad om till sin 5-åring. Jag satte ihop den på två dagar efter att sockerpastan anlänt, och hann inte vara super(haha)noga med detaljer i mina egna ögon så för mig är tårtan "bara" helt OK för att vara gjord med så kort varsel. Lite sne och vind här och var men iallafall charmig och mycket väl godkänd av födelsedagsbarnet och det är ju det som räknas. Typ.

_DSC0833

Spindeln var ett satans j*la pilljobb och när den väl låg där sen så hoppade jag högt varje gång jag såg den i ögonvrån, ännu värre var det med den urklippta schablonen som blåste lite över bordet när balkongdörren var öppen och min fantasi genast signalerade livs levande, gigantiskt äckel.

_DSC0829

Svårast av allt var dock, överraskande nog, Hulkhanden - jag verkar ha svårt för sånt som är simpelt och utan särskilt mycket finlir. Försöka skapa en lagom räfflad knoge liksom, det blev många, många knogar innan jag till slut träffade rätt och dessutom fick lite Pinterestinspo till att den kom ut igenom tårtan på det här sättet, och kunde "gömma" fingrarna lite. Roligast var att gå loss på den fint lagda, släta marsipanen och ta ut mina knog-aggressioner på den stackars tårtan själv.

_DSC0835

_DSC0830

_DSC0831

Den var fylld med dumlefluff, Chokladgudens gåva till mänskligheten, och jordgubbar. Spacklad med marängsmörkräm smaksatt med lemoncurd för och bryta av det söta lite.

När sedan Angelica lade ut denna på FB så blev det liv i luckan. Den här gången reagerade fler småbarnsföräldrar på jobbet, och vips hade jag fått en till request att färdigställa till dagen innan semester och avfärd - nämligen en Minion-tårta till en liten treåring. Önskefyllning var nutella och jordgubbar, så denne gynnare har ett tjockt lager Nutellagrädde och skivade jordgubbar i sig. Det slank ner några skedar av den kombon under arbetets gång kan jag erkänna.

_DSC1164

Den vart som sagt klar sent på kvällen och jag var klippt slut, så inte den bästa ljussättningen - men den här tjommen blev jag nöjd med, den var rolig och göra och att skära ut byxor och skit på fri hand gick förvånansvärt smidigt. Han ska frysas ner också, stackaren, så det blir en ny erfarenhet och se om mina instruktioner jag googlat fram funkar bra.

_DSC1168

_DSC1160

Och nu, mina vänner, ska här plumsas ner i säng. Imorgon smäller det!

Höstdagar

Vi har verkligen varit bortskämda med fina, varma hösthelger nu i Oktober, strålande sol och allt. Det har verkligen varit en fröjd att vistas ute och insupa de sista rejäla doserna av D-vitamin.

Söndagen förra veckan mötte jag upp min farsgubbe för just en sådan solskenspromenad. Vi inleder med att jag öppnar dörren och pappa utbrister "men HERREGUD är du SJUK, eller har du sovit dåligt!?!" 

Då vet jag att min vinterblekhet har satt in för säsongen. Inte av Snövitslaget med elfenbensvit hy och rosa kinder, utan grådaskig genomskinlig blekhet. Dags att stacka upp på ansiktskrämer med bronze-effekt...

Spanargänget.

_DSC0865

Vi satt en stund vid en parkbänk längs Vätternpromenaden och kontemplerade över livets väsentligheter, innan vi gick några hundra steg bort till låga, röda byggnaden i bilden ovan och tog årets kanske sista utekaffe och uteöl.

_DSC0870

Glanade på måsmaffian.

_DSC0868

Och söndagsseglarna.

_DSC0875

På vägen tillbaka passerade vi ett träd med väldigt söta små äpplen som såg precis ut om plommon. #mindblown!

_DSC0877

Vi stannade till hos farmor där pappa delade dosett och jag försökte debattera med fåglarna. Det blev mest bara tjatter.

_DSC0880

Ännu är träden så där rikt guldsprakande.

_DSC0882

_DSC0885

Och den här söndagen vankades det förlovningsfika med Addes familj så jag gjorde den somrigaste tårtan med den höstigaste dekoren. Marängstubbe med massa grädde, bär, lemoncurd och hackad daim.

_DSC1114

_DSC1132

_DSC1138

Jag vart så himla förtjust i de små pumporna, hade jag inte varit iväg nu i helgen hade jag definitivt knåpat ihop någon Halloweentårta eller kakor till jobbet bara för skojs skull. Åtminstone några pumpa-cakepops.

_DSC1144

_DSC1149

Stubben var enda fikat förutom några köpta (gasp!) mazarinbitar men den avverkades i rask takt tillsammans med starkt kaffe i farmors arvegodsporslin.

_DSC1151

Dagen till ära fick även mina ljusskålar byta innehåll till ett mer säsongspassande sådant.

_DSC1122

_DSC1124

Ska ni köpa något från ett ljusparty så är det den här trion - går att variera i det oändliga med mycket små medel.

_DSC1126

Resten av kvällen spenderades med att baka tårtbottnar - jag har en sista liten Minion-tårta att fixa innan jag reser. Har ju Angelicas superhjältetårta och visa med. Men det får bli onsdagsinlägget!