Pralinkursen, sista veckan, upcoming events

Sista jobbveckan, och det känns oerhört märkligt. Jag var ledig måndagen och större delen av tisdagen, och har således bara tre dagar kvar på DXC nu. Upprymdheten har gått över i ett vagt obehag vid tanken på att lämna något som ändå är välbekant och tryggt på sitt sätt. Drygt 6 år har jag trots allt spenderat här, den längsta fasta anställningen jag haft. Det kommer såklart bli bra på nya jobbet, men ja - konstigt och lite ledsamt ändå.

Jag lyckades med konststycket att få till stånd att jag fixar mitt eget avslutningsfika, haha - såklart. Så de här lediga dagarna har jag bakat, och även varit en sväng hos den mentor jag fick via Nyföretagarcentrums program. Vi har av olika omständigheter inte kunnat ses sen i höstas, men nu så - ett mycket välbehövligt möte för min del då jag har mycket som behöver bollas gällande företaget. Nästa vecka kommer jag förmodligen stå på Motala Expo, vilket i sig är rätt crazy eftersom jag då för exakt ett år sedan stod där och pratade med Brenda på Min Söta Värld om och starta livsmedelsföretag. Det har hänt en jäkla massa sen dess, som jag själv behöver bli lite mer uppmärksam på - och inte bara tycka att jag fortfarande står och stampar och går för långsamt fram.

För långsamt går det inte egentligen - försäljningsmässigt kanske, men nu har jag både Expomässan, samt tre marknader bokade, och en fjärde förfrågan som jag nu fått svar på i maillådan. På det ska jag börja ett nytt jobb med en intro som till en början är på dagtid, 08-17. Jag ska på en kick-off med en jäkla massa nytt folk. Jag behöver bestämma mig för hur mina marknadsstånd ska se ut, vilka produkter som ska säljas och fixa mer reklampapper. Och ja just det, SKAPA produkterna också. Jag vill knappt ens läsa igenom vad jag skrivit för det låter MYCKET. Phu.

Men, jag ska göra mitt bästa också för att be om så mycket hjälp som möjligt, prioritera hårt, kill my darlings om jag måste. Det ordnar sig. Allt är lärdomar på den här resan.

Här kommer iallafall, sent omsider, lite bilder från när jag var på pralinkurs i Nora för två veckor sen:

_DSC0285-2-1.jpg

Först och främst var det ett rent lyckokast att pappa fick förslaget från Ingela på Chokladskolan att jag kunde samåka med en tårtmakerska från Eksjö. Annelie på Cake Queen har varit egenföretagare och bakat tårtor på beställning i många år nu, och var således en perfekt källa till information, feedback och allmänt chit-chat kring den här branschen under de timmarna vi färdades i bil ihop. Det var så himla skönt att kunna samtala med någon som sysslar med samma grejer, och gått igenom samma process som en annan är mitt uppe i nu. Mycket inspirerande.

_DSC0278-2-1.jpg

Sen var ju besöket på Nora Chokladskola helt fantastiskt med. Minus att jag är så himla dålig på matte, och en stor del av dagens kurs gick ju ut på matte för att kunna sammanställa en hållbar ganache och karamell exempelvis. Det var lite som och vara tillbaka i skolan igen och ha den känslan av att alla sitter runtomkring och nickar ivrigt, medan en annan tappade fokus redan första minuten, haha! Tur att det fanns de som var riktigt haja på räkning som kunde förklara igen, långsamt och metodiskt. Och att vi sedan fick utföra allt detta praktiskt med.

_DSC0279-2-1.jpg

Jag är ju helt självlärd so far - när jag står och gör praliner och bakar, har jag ju sett innan på YouTube eller via någon bakblogg hur det är man gör. Och lagt mig till med egna metoder och traits. Väldigt ofta så visar det sig att den metoden man använder, kanske funkar men är inte riktigt den smidigaste. Det är guld värt att kunna se hur andra gör, och jobba ihop med dem och få direkt feedback.

_DSC0282-2-1.jpg

Tänk när man kommer upp i samma nivå som de här fina små blommorna?

_DSC0283-2-1.jpg

Vi gjorde fyra olika sorters praliner - en mörk med kanel och calvados, två ljusa med hasselnötspraliné resp citronganache, och en vit med kola.

_DSC0298-2-1.jpg

Lyxen med ett stort marmorbord att tablera på - en metod som var helt ny för mig, även fast det är det vanligaste tillvägagångssättet att temperera chokladen på. I brist på marmorskiva har ju jag kört med seed-metoden eller mycryopulver.

_DSC0288-2-1.jpg

Lite då och då snodde vi åt oss en paus inne i lagerutrymmet, eller Skattkammaren som jag kallade det - där chokladskolan har alla sina formar, färger, choklad och andra verktyg som de säljer. Kan ju säga att det med en och annan pinal hem härifrån.

_DSC0289-2-1.jpg

Ljuvligt syrlig citronganache, och fina Rörstrandkoppar att dricka kaffe ur. Massor extrapoäng för att de använde sig av fint gammalt porslin till fikat.

_DSC0284-2-1.jpg
_DSC0291-2-1.jpg

Malin som var mattesnillet deluxe och såhär glad över att få botanisera i Skattkammaren.

_DSC0293-2-1.jpg

Här har vi Ingela som är en av ägarna till chokladskolan och vår kursvärd. En otroligt duktig och påläst chokladnörd i ordets rätta bemärkelse.

Det som var skönt också, var att vi bara var sex stycken deltagare allt som allt, en väldigt lagom grupp. Annelie berättade att de hade varit betydligt fler förra gången hon var där, och det gav upphov till en hel del väntan och spring in varandra. Vi var ganska samspelta allihop tycker jag, det blev snabbt rätt högt i tak och vi kunde skämta om mycket. Sånt är härligt!

_DSC0302-2-1.jpg

Och superhärligt med blanka, delikata, nykläckta praliner.

_DSC0311-2-1.jpg

Mindre härligt är den här mardrömsdisken. Något jag tar med mig från skolan (utöver typ femton andra grejer) är vanan att skrapa ur alla bunkar så mycket som möjligt för och spara på chokladen och disktiden. Det absolut värsta med och jobba med choklad är definitivt hur lång tid det tar att få bort det från allt - sig själv, golvet, väggar, redskap, you name it.

52864483_414480672452989_3598292045464076288_n.jpg

Avslutningsvis en bild hemifrån på pralinerna med vit choklad och kolafyllning.

Något som slog mig var att det var otroligt länge sedan jag jobbade med “vanlig” choklad, mjölkchoklad och vit choklad. Att enbart arbeta med veganska alternativ är ju avsevärt mycket mer begränsat, och den kreativa själen i mig sörjde lite över alla de produkter jag skulle vilja göra men inte “kan”, för att det inte finns veganska alternativ eller inte blir ekonomiskt försvarbart. Jag har därför funderat en hel del över min inriktning, och bollat den lite med både Annelie och min mentor. Problemet är att mina principer fajtas med min passion, men principerna är ju skapade av mig och inte av någon efterfrågan eller påtryck utifrån. Alltså kan de ändras. Men ja. Då känner jag liksom att jag “sviker”. Men vem? En SÅ utbredd kundkrets har jag ju inte än liksom.

Jag har fått en del bra feedback i och med bollandet iallafall, och jag ska fnula på det här ett tag och se hur det blir. Kanske blir det så att jag inkluderar alla former av råvaror i mina kreationer, men att “normen” är veganskt och det icke-veganska snarare är ett tillval. Till syvende och sist måste ju det här företaget ge mig energi, och vara någon som jag älskar att göra - och det är ju att göra fina, roliga, KREATIVA och goda saker till så många som möjligt. Jag tro jag nästlat in mig för mycket i begränsningar som enbart satts upp av mig själv, och det vore ju för jäkligt om jag liksom satte snarskank för mig själv i mitt eget företag.

Aja, jag känner att det här börjar leda till en massa svammel mest, så det får vara så länge. Nu ska jag dricka lite varm choklad, och samla ihop några av mina grejer i skåpen här, och fortsätta min allra sista onsdag i hus 125.