Durkslag, vin, hundkexbrottning och en styck poseringsskola

Jag hade högtflygande planer för bloggandet, jag svär! Men - så kom the Handmaid´s Tale i vägen. Vi skaffade HBO Nordic i helgen, och herregud. Det var längesedan jag såg en serie som lämnade mig så emotionellt utmattad som denna. Ja, inte sen GoT faktiskt. Den är så otroligt bisarr, obehaglig, fascinerande, magomvridande och på något sätt ändå inte inte helt otänkbar i den värld vi lever i. Vilket är det mest skrämmande av allt. Jag har suttit och bara gapat, hållit andan och tittat bort av obehag, ändå vill jag bara se mer. Skådespelarna är fantastiska, det är så mycket känslor i varenda ansiktsmuskel. Se den! 

Utöver och se dystopiska serier då, så har det varit en relativt aktivitetsfri långhelg - lite halvfull rulle med sista flyttbitarna för Marcus del, och så en sväng till Norrköping med Malin på lördagen. Jag fick ju Ost-och-Vinprovning i födelsedagspresent förra året och tänkte casha in den nu med eminent sällskap.

Hade en riktigt bra hårdag och förevigade den - upptäcker först nu den gigantiska, enda vita fläcken som placerade sig alldeles utmärkt där mitt i pannan. Oh well. 

Vi drog till Ingelsta shoppingcenter först och botaniserade runt i butikerna - jag provade mitt livs första jumpsuit och visste inte riktigt vad jag skulle tycka. Kände mig som tolv igen, fast med lite mer höfter. Eller ganska mycket mer höfter, ahem.

Fyllde på dem med krämig wienerbrödsbakelse, och ångrade mig bara lite när Malin kom med sin kräftstjärtstallrik med lite sallad.

Jag kände mig riktigt fin denna dag med kjol och blus, och bad Malin föreviga även min outfit på bild - och här kära vänner, kommer en liten poseringsskola för dem som känner att de behöver putsa på sina moves en aning!

Tips numero ett - det är alltid kul med lite rörelse i en bild, att det händer någonting och inte blir sådär stelt och onaturligt. Ett bra benskak kan lyfta vilken outfit som helst! Denna uppnås lättast genom visst överslag på högerlutningen, som om du vore på väg och ramla rätt in i syrenbusken. Vid närmare eftertanke är det ännu bättre om du faktiskt GÖR det, för och få till trovärdigheten liksom. 

Vill du hålla dig undan rörelser som riskerar diverse benbrott och syrenblad där syrenblad inte ska vara, så kan du istället satsa på den något stramare stockposeringen och hålla dig fullständigt still och tom på allt vad intelligent aktivitet heter. Föreställ dig att resultatet av en felvänd backspin i ett taffligt försök till vingklippt albatross resulterar i att golfbollen precis träffat dig mitt i nyllet och du befinner dig i den där tre-sekunders limbon innan du faller platt bakåt, cartoon-style. 

Om inget av ovanstående lockar så kan det aldrig gå fel med en flirtig, vanilla gangsta pose.

Eller så nailar vi äntligen en någorlunda vettig, klassisk över-axeln pose med alla ansiktsdragen någorlunda synkroniserade. I snålblåst och regn och skavsår från nya klackisarna, det är ju fan att man inte blivit modell än alltså. Jag kan ju det här med modemasochism. 

Rådiggar den här blusen by the way, köpt på loppis och så fin med brodyr på baksidan och lite grejer going on på framsidan.

Med så pass tight kjol och en wienerbrödsbakelse i kombination dock, så kände jag mig strax efteråt mer som den häringa. Vi körde in till Norrköping centrum och hann ta en snabb repa på New Yorker innan det var dags att spankulera bortåt.

Till hit - Kvarterskrogen Durkslaget, i ännu mera regn. Malin modig och fräsch i ljusa kläder kör stenhårt på fibbla-med-random-tingest-posering. 

Stället gjorde sannerligen skäl för sitt namn.

Och såhär såg det ut när vi satte oss till bords. När vi väl hade kommit upp hit så var båda två ganska så hungriga igen, det krävdes en hel del viljestyrka för och inte inhalera hälften av ostarna på en gång.

Och det här var vinerna vi skulle testa - den till vänster är ett jättesött dessertvin, gjort på ädelrötade druvor. Ädelröta är ett fancy namn på mögel, helt enkelt. Jag tänkte direkt att det skulle vara ett SÅ bra namn på en random undead i WoW!

Vi lärde oss varför man snurrar på vinet i glaset, för och frigöra doftämnen och "öppna upp" vinet. Tydligen ska experter kunna urskilja och placera vinet till ålder, region och druvsort genom detta. Wicked.

Sedan följde en och en halv timmes varsamt doftande, smakande och småätande av ostar och vi blev faktiskt rätt mätta och lärde oss faktiskt en del. Framförallt ska jag ta till mig tipset att testa mousserande vin med vanlig hushållsost, det ska tydligen vara superbt och låter som en lagom onsdagslyx.

Krogen i sig gick inte av för hackor (eller snarare durkslag) heller, den var sådär härligt rustik som jag gillar och det doftande underbart från köket. Får komma tillbaka hit någon gång och ta en helkväll med käk också. 

Sedan bar det av hemåt igen, med högtflygande planer och teorier som debatterades vilt och ett kort stopp vid närmsta dikeskant för och plocka på oss ett gäng lupiner. 

Men först instagram såklart.

Bästa sommarblomman, synd bara att de har sån negativ påverkan på övrig flora i närheten. 

När buketten var lagom stor och jag vände tillbaka till bilen, hör jag plötsligt ett frustrerat morrande bakom mig - då har hon bestämt sig för och dra med ett gäng hundkex för och komplettera buketten, men hundkexen var inte direkt med på noterna och gjorde kraftigt motstånd. I ca tio sekunder var det blomma vs människa och jag skrattade så jag tjöt över hur stackarn slet och drog och svor över denna särdeles envisa stjälk. Det märks att hon gör sina squats, så lågt ner i gräset som hon kom i sina försök till koncentrerad ryckstyrka. Det slutade med seger för människan, men vid hemkomst konstaterades det att hundkexet fällde för mycket efter sin omruskande kamp, så den förpassades till de sälla hundkexmarkerna. 

Och nu mina vänner, drar jag till Katrineholm och sedan vidare till Stockholm för och glana på Håkan Hellström, Marcus födelsedagspresent från mig. På återseende!