Just let me staple - the vicar.

Lite bilder och happenings från veckorna som gått som ännu inte kommit upp.

En kvällsfika längs med strandpromenaden i Motala.

Fidan hittade skatt i form av en tennisboll.

Och våra skatter bestod av cinnabuns/cinnabons/whatever, denna förträffliga idé att kombinera kanelbulle med wienerbröd. 

Plankad fågel i solnedgång och obligatorisk whatever-bärsbild.

Tyckte tydligen min torftliga frukost här var värd att ta bild på. Förmodligen till ett dagsinlägg som inte blev av.

Förgätmigej <3

Premiärdopp ute i Vinberga, totalt ensamma för en gångs skull.

En överlycklig Kelly.

En lika överlycklig, snudd på helgalen Fidan som beräknande väntar på sin chans att sno pinnen när hennes fyrfota familjemedlemmar precis kommit in i den där fem sekunder långa efter-att-ha-simmat-som-sjutton-återhämtningen vid ilandstigning.

Upptäckte att det simmade firrar stora som min underarm i vattnet, och blyga var de inte heller!

Marcus försöker sig på en macka.

Inte helt begripbart för en hund. "Kasta nåt då!"

Jag försöker ju komma in i det här med och minska matsvinn hemma, och som ett led i detta skulle jag bevisa för Marcus att det går alldeles utmärkt att fixa ihop nåt gott av allehanda rester. Det gick helt OK fram tills dess att jag fick för mig att hälla i den sista näven riven ost i skiten. Då vart det bara en seg sörja. Tur det finns sås. Med tillräckligt med sås blir det mesta nästan ätbart ändå.

Utmärkt försommarmellanmål när vi var uppe i huset en dag och solade. Färskpotatis med smör och salt, lyx i sin enklaste form.

Sen fylldes ju resten av magen upp med obligatorisk fika såklart. 

Undertecknad övar posering efter ett intensivt squashpass.

Nailed it! Hallå Desigual, spons tack!

Efter squash mötte vi upp Christoffer som skulle följa med oss hem. Kommer inte ihåg om vi även gjorde massa flyttgrejer här? Under en sådan där ovanligt produktiv dag. 

Och festa loss lite på allehanda snacks och Marcus finfina Amaretto sour.

Och sen gick vi ut och käkade på Hamnkrogen - maten var lite sådär faktiskt, handskalade räkor smakade misstänkt lik de som man får i lake från Ica, och det var fullt av stora, halvkokta primörer som inte riktigt behövdes där under schnitzeln. Men mätta vart vi iallafall, och strosade runt mellan uteserveringarna och tog lite drinkar.

Och aah, det var det!

Lite referens till titeln i det här inlägget - den här fick jag skickad till mig av min kollega Daniel för ett par veckor sen, och jag kan fortfarande inte jobba ordentligt på en timme eller två efter att ha sett den - så hysteriskt roligt och jag kommer ALDRIG kunna lyssna på de här låtarna normalt efter detta.