Toaselfies i plural och allmänt trött-wajn

Alltså, jag har varit så sjukt trött - hela veckan, och nu är det fan kulmen. Har sovit som en kratta och vaknade femtioelva gånger, dels för att gå på toa eftersom jag 1. dubblat eller tredubblat mitt kaffeinintag hela veckan för och hålla tröttheten stången 2. faktiskt skött mig och druckit lite mer till mat och så. Kroppen blir helt förvirrad och vet knappt vad den gör när den väcker mig mitt i natten för toabesök, det är liksom inte standard -för och använda en populär jobbfras. Jag vaknar helt desorienterad och vet inte var jag är, en av nätterna kan jag i princip svära på att jag gick i sömnen - för första gången på typ 5 år. Till toan- gjorde min business som man bör, tack och lov, men ändå. Vaknade till mitt i och bara WTF. 

Vaknar mellan 02-04 och tror det är dags att gå upp. Lättnaden när man inser att man kan somna om, men så ligger jag och spänner mig lik förbannat eftersom jag då förväntar mig att det kommer bli sluta-ögonen-PANG-BOM-NU-ÄR-DET-DAGS-ATT-GÅ-UPP-FOH-REALZ-RIIING-RIIIIIIING

När jag skrev det här första stycket har jag precis fixat mig dagens femte kopp kaffe med en extra shot espresso i - stod och halvsov vid automaten när en kollega kommer och är trevlig och komplimenterar min klädsel med "jaha ser man ut SÅDÄR när det är kundbesök alltså!" och jag är så komplett slow-minded att jag inte riktigt hör vad han säger utan ler bara frånvarande och börjar gå, sen vaknar jag till liv och bah "ja det beror på om du menar det NEGATIVT, typ, men HUUR ser du UUUT människa!?" och han blir helt "ah men oj nej det var absolut inte negativt det var en komplimang!" och blir skitnervös och jag inser att jag glömt lägga till det smått viktiga skrattet och ironin i mitt tonfall när jag sa det där. Awkward. 

toa_n.jpg

Nåväl. Jag har iallafall klippt mig! Äntligen. Det vart lite annorlunda mot mina andra korta frisyrer den här gången, lite mer bob-aktigt som jag egentligen inte gillar men äh, det duger och det blir mindre prydligt när det växer ut en aning. Sportar lugg också för första gången på länge, visserligen snedlugg och så tunn att den verkligen inte är nåt och skryta med men en liten, liten förändring iallafall.  Och en  gammal hederlig toalett-selfie, när var det egentligen senast? #classic

Det går framåt med bloggen också, Marcus är bäst i världen och fick till skiten till slut så nu är jag i princip klar med att tanka över och mappa upp 6 års bloggerier och samla allt på ett ställe. Jag har avvaktat lite med blogginlägg för att jag vill få allt fixat och i ordning snyggt och prydligt med arkiv och andra funktioner. 

Det är himla intressant kan jag ju säga och jämföra mitt bloggande nu och då. Det förtjänar ett eget inlägg till och med. 

Mina förhoppningar är och bli klar med allt bloggroddande ikväll, och sen gå och lägga mig typ nio... visserligen jobbar jag hemifrån imorgon men jag måste försöka komma ikapp med sömn. Jag fick tabletter utskrivna av psykiatrikern som jag måste hämta ut och ta till med om det kniper. Vi snackade om och tillsätta någon form av SSRI preparat med (antidepp) men FeelGood verkar ha sjabblat nåt förskräckligt med hur mitt ärende hanterats, så det saknades både journaler och business case till psykiatrikern som visar på varför jag ens var skickad till honom. Vi skulle ju ha gemensamt möte med HR, chefen och rehabsamordnaren och gå igenom situationen och jag få hjälp av dem med arbetsrekommendationer, men istället bara droppade både psykolog och samordnare mig. Utan logg och utan att meddela vare sig mig eller chefen.

Nu är HR inkopplad på detta efter eskalation från sagda chef, så får vi se vad som sker. Synd detta, eftersom de var så himla på och lovande i början.

Anyway, nu är klockan kväll, och det blir sista pillet med bloggen och en powerwalk innan sängdags iallafall. Imorgon bitti ska vinterdäcken på, sen drar jag iväg på tåget till Norge under eftermiddagen för födelsedagsfestligheter. 

Här kommer en annan toaselfie från förra fredagen, då jag kom hem från kalaset och drog av mig baronessakläderna men behöll barret och blicken. Åkte förbi mamma och Lasse på vägen hem från Vadstena för och skrämmas, men istället tyckte båda två att den tuperade och svartögda looken med mörkt läppstift passade mig. Jaha ja. Kanske man skulle göra den där fjortisrevolten stilmässigt en såhär 17 år senare.

23476619_10212313144558333_1207490666_n.jpg